Syftet med studien var att ta reda pa? hur man kan fra?mja lek fo?r barn med autistiska symptom som bor pa? korttidsboenden. En kvalitativ intervjuunderso?kning gjordes med sex deltagare och analyserades sedan genom en tolkande fenomenologisk analys (IPA). Fyra huvudteman med tillho?rande tva? underteman var valdes ut.

Kvalitet i sĂ€rskolan handlar enligt Skolverket (2001a) om de mĂ„l som formulerats för elevernas undervisning. Syftet med denna studie var att undersöka hur lĂ€rare arbetar med bedömning av elevers kunskapsutveckling i trĂ€ningsskolan. Hur genomförs den pedagogiska kartlĂ€ggningen och dokumentationen? Vilka bedömningsredskap anvĂ€nder lĂ€rarna? Är mĂ„len i de individuella utvecklingsplanerna (IUP) tydligt kopplade till kursplanen? Kvalitativa intervjuer genomfördes pĂ„ tvĂ„ trĂ€ningsskolor i en kommun i mellersta Sverige. De intervjuade Ă€r nio klasslĂ€rare som ansvarar för bedömning av elevers kunskapsutveckling i trĂ€ningsskolan.

Bakgrund:Hösten 2008 kom nya riktlinjer för skolan, vilket innebÀr att lÀrare ska författa lokala pedagogiska planeringar (LPP:er). De hÀr planeringarna ska ligga till grund för de skriftliga omdömena, vilka Àr en del i processen för individuella utvecklingsplaner. Syftet med de lokala pedagogiska planeringarna Àr att tydliggöra kopplingarna mellan de nationella mÄlen, undervisningens innehÄll och bedömningen av elevens lÀrande. LPP:n, blir dÀrför ett av mÄnga dokument, som ska göra eleverna delaktiga i sitt lÀrande, men som ocksÄ har en styrande och kontrollerande aspekt pÄ elevernas lÀrande. Syfte:Syftet med studien Àr att belysa skolan som en pedagogisk apparat, vilken styrs utifrÄn rÄdande diskurser i samhÀllet.

Slutsatsen efter genomfört arbetet Ă€r att Örebro BostĂ€der AB bland annat har en önskvĂ€rd image av Vivalla som ett omrĂ„de med en unik och personlig omgivning med mindre individuella bostadsomrĂ„den dĂ€r det finns nĂ„got för alla smaker. I Markbacken vill Öbo behĂ„lla och förstĂ€rka en image av variation, dĂ€r allt frĂ„n barnfamiljer till den som söker ett lite mer exklusivt boende skall lockas. Vidare har undersökningen visat att dessa önskvĂ€rda imager frĂ€mst förmedlas via mun till mun-metoden, massmedia, samhĂ€lleliga Ă„tgĂ€rder och events..

Syfte: Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva vad som orsakar fallolyckor hos Àldre inom vÄrdhem, beskriva preventionsÄtgÀrder samt att granska de urvalsmetoder som de granskade artiklarna anvÀnde sig av.Metod: Artiklar söktes i databaserna PubMed, Medline samt Cinahl med publiceringsbegrÀnsning mellan Är 2008-2013. Totalt 16 artiklar inkluderades.                 Resultat: Föreliggande litteraturstudies resultat delades upp i tvÄ huvudkategorier med sex underrubriker varav fyra berörde orsaker till fallolyckor och tvÄ behandlade preventionsÄtgÀrder. 1) Individuella faktorer; flera individuella faktorer sÄsom Älder, ostabil gÄng samt medicinsk bakgrund visade sig orsaka fallolyckor hos Àldre boende pÄ vÄrdhem. 2) Fysisk vÄrdmiljö; mÄnga aspekter av vÄrdhemmets miljö orsakade fallolyckor hos Àldre boende pÄ vÄrdhem, exempel pÄ dessa aspekter var rummens utformning samt inredning. 3) HjÀlpmedel; ett samband pÄvisades mellan fallolyckor och hjÀlpmedlet rullstol dÀr antalet fallolyckor ökade vid anvÀndandet av rullstolar.

Abstrakt Syftet med arbetet var att undersöka hur pedagoger i förskola, förskoleklass och skola förhÄller sig till lek och lÀrande. Vi ville Àven undersöka om pedagogernas förhÄllningssÀtt till lek och lÀrande skiljer sig Ät i de olika stadierna, förskola, förskoleklass respektive skola. Vi gjorde en kvalitativ intervjustudie med pedagoger i förskolan, förskoleklass samt skolan, intervjuerna spelades in med diktafon. Vi har fördjupat oss i litteratur gÀllande Àmnet lek och lÀrande. Undersökningen visar att samtliga pedagoger Àr medvetna om lekens betydelse för lÀrandet, men att det finns variationer i hur pedagogerna anvÀnder sig av lek i lÀrandet mellan de olika stadierna.

I dagens snabbt förÀnderliga samhÀlle Àr coaching ett begrepp, som blir allt vanligare bÄde i individuella och organisatoriska sammanhang. Coaching Àr en kreativ process som hjÀlper individen eller organisationen att utvecklas och maximera sin potential för att nÄ önskade mÄl. Syftet med denna studie var att fÄ en förstÄelse av enskilda individers subjektiva upplevelser och erfarenheter som de anser sig ha nytta av efter en specifik kurs i Personlig Coaching. Halvstrukturerade intervjuer genomfördes med de tvÄ ansvariga coacherna samt fyra kursdeltagare. Materialet analyserades enligt induktiv tematisk analys.

En frekvensresponskurva i anvÀndargrÀnssnittet Àr vanligt förekommande i moderna digitala equalizers. Dess möjlighet att genom den grafiska feedbacken pÄverka sjÀlva anvÀndandet av equalizern undersöks hÀr genom att lÄta en testgrupp genomföra ett antal filtreringar bÄde med och utan kurvan, varpÄ de individuella skillnaderna analyseras. Det funna resultatet Àr signifikant och visar att man tenderar att lÀgga sina frekvenser högre upp och anvÀnda bredare bandbredder nÀr man inte ser denna kurva. Det visas ocksÄ tecken pÄ att det finns svÄrigheter i att veta vad man gör nÀr man stÀller in bandbredd dÄ man inte ser kurvan. Vad gÀller gain finns inget signifikant resultat, men det finns fingervisningar till att man i vissa fall Àven lutar Ät att kunna anvÀnda högregainvÀrden..

Bakgrund:Hösten 2008 kom nya riktlinjer för skolan, vilket innebÀr att lÀrare ska författa lokala pedagogiska planeringar (LPP:er). De hÀr planeringarna ska ligga till grund för de skriftliga omdömena, vilka Àr en del i processen för individuella utvecklingsplaner. Syftet med de lokala pedagogiska planeringarna Àr att tydliggöra kopplingarna mellan de nationella mÄlen, undervisningens innehÄll och bedömningen av elevens lÀrande. LPP:n, blir dÀrför ett av mÄnga dokument, som ska göra eleverna delaktiga i sitt lÀrande, men som ocksÄ har en styrande och kontrollerande aspekt pÄ elevernas lÀrande. Syfte:Syftet med studien Àr att belysa skolan som en pedagogisk apparat, vilken styrs utifrÄn rÄdande diskurser i samhÀllet.

Vi Àmnar med detta arbete identifiera faktorer som hindrar eller gör det svÄrare för sex olika gymnasielÀrare att fritt vÀlja undervisningsmetoder. För att uppnÄ detta mÄl har vi valt att utföra kvalitativa intervjuer som sedan har analyserats med hjÀlp av ramfaktorteori i allmÀnhet och institutionsteori i synnerhet. Resultatet visar att bland annat elever, kolleger, skolledning samt lÀrarens didaktiska kunskaper kan spela en viktig roll för vilken undervisning som lÀraren finner möjlig att genomföra. I slutet diskuteras lÀrarutbildningarnas, skolledningarnas och de individuella lÀrarnas ansvar för att matematikundervisningen ska kunna distanseras frÄn den i dag vÀldigt utbredda traditionella undervisningen..

I föreliggande studie har tre verksamma sfi-lĂ€rares individualiseringsmetoder granskats. Studien fokuserar pĂ„ deras verksamhet utifrĂ„n de didaktiska frĂ„gorna vad?, varför? och hur? För att nĂ„ fram till resultatet har den kvalitativa ansatsen i form av intervju anvĂ€nts.Resultatet tyder pĂ„ att lĂ€rarnas arbetsbörda Ă€r enorm, de upplever individualiseringsuppdraget som viktigt men svĂ„rt att genomföra under rĂ„dande omstĂ€ndigheter inom sfi. Graden av individualisering stĂ„r Ă€ven i beroende av lĂ€rarens engagemang, likasom variationen av tillĂ€mpade individialiseringsmetoder. Denna godtycklighet resulterar bland annat i att undervisningens upplĂ€ggning sĂ€llan möter individuella behov, samt i att deltagarna Ă€r tvungna att studera mycket pĂ„ egen hand, vilket negativt pĂ„verkar utbildningens kvalitĂ©.Överlag stĂ€mmer studiens slutsatser med dem av tidigare forskning..

Sammanfattning Ett privat försÀkringsavtal ses som bÄde en social och ekonomisk trygghet utifall nÄgon ovÀntad, ogynnsam hÀndelse som omfattas av försÀkringsavtalet skulle intrÀffa. Att kunna teckna ett sÄdant privat försÀkringsavtal Àr dÀrför av betydelse för de flesta individer. Av denna anledning föreligger en sÄ kallad kontraheringsplikt för försÀkringsgivare vid försÀkringar som tecknas av konsumenter, vilket innebÀr att en konsument inte fÄr nekas att teckna en försÀkring om det inte finns sÀrskilda skÀl för ett sÄdant nekande. Uppsatsen utgÄr frÄn bestÀmmelsen om försÀkringsgivares kontraheringsplikt vid individuella skadeförsÀkringar för konsumenter i 3 kap. 1 § FAL.

Individuella skillnader i empati, att kunna sÀtta sig in i nÄgon annans situation och förstÄ vad en annan person kÀnner, har studerats i tidigare forskning. En aspekt som visat skillnader angÄende personlighet men bristande belysts i samband med empati Àr syskonposition; om man Àr endabarnet, yngsta, mellan eller Àldstabarnet. Syftet med denna studie var att undersöka huruvida syskonpositionen har betydelse för den empatiska förmÄgan.  Deltagarna var nittiosex studenter och tjÀnstemÀn som lÀste en historia och dÀrefter fyllde i en empatiskala om vilka kÀnslor de kÀnde för personen i historien. Resultatet visade att endabarn hade signifikant högre vÀrden pÄ empati Àn Àldsta barn.

Syftet med det hÀr arbetet har varit att ta reda pÄ om alla mÀnniskor har samma möjligheter att tillÀgna sig sprÄk. Jag har velat ta upp olika teorier om hur man lÀr sig ett sprÄk samt att redogöra för individuella skillnader vid sprÄkinlÀrning. Jag vill Àven undersöka elevers och lÀrares attityder till Àmnet grundsprÄk och se om eleverna pÄverkades av att de inte fÄr betyg i Àmnet grundsprÄk. En stor del grundar sig pÄ litteraturstudier men jag har Àven en undersökande del dÀr jag via enkÀter undersökt elevers och lÀrares tankar om grundsprÄk. Genom mitt arbete har jag dragit slutsatsen att alla inte har lika lÀtt för att lÀra sig sprÄk.

Syftet med knowledge management Àr att försöka omvandla de anstÀlldas individuella kunskap till organisatorisk kunskap. Att lokalisera och registrera vem som innehar kunskapen, t ex genom kunskapsprofiler, kan underlÀtta omvandlingen och kodifieringen av kunskapen. I kunskapsprofilen kan den anstÀlldes mission, utbildning, arbetsrelaterade kunskap, hobbyer, kompetenser och fÀrdigheter, personlighet samt professionalism ingÄ. Syftet med vÄr uppsats Àr att belysa nyttan med kodifiering av kunskap i form av kunskapsprofiler. Vi har utfört en fallstudie hos tre bemanningsföretag och vÄra resultat visar att bemanningsföretagen har system för i huvudsak lagring av vilka kompetenser de anstÀllda besitter.