Denna rapport var en kvalitativ intervjustudie om coping och salutogena faktorer bland fem hjÀrt- lungsjuka mÀn. Syftet var att fÄ ökad förstÄelse om vilka olika copingstrategier mÀn anvÀnde för att hantera sin sjukdom och leva ett hÀlsosamt liv. Vidare ville författaren belysa olika faktorer som var salutogena och var av betydelse för copingförmÄgan i informanternas liv. Genom att lyfta fram den individuella variansen var förhoppningen att dessa faktorer och copingsstrategier skulle belysas. Detta ansÄgs ha betydelse för vilka faktorer som bland annat vÄrdpersonal inom rehabilitering av hjÀrt-lungsjuka mÀn kunde stÀrka Ànnu mer.

Social a?ngeststo?rning (SAD) a?r ett a?ngestsyndrom som orsakar stor funktionsnedsa?ttning och fo?rsa?mrad livskvalitet. I fo?religgande studie presenteras fo?rklaringsmodeller till SAD med fokus pa? temperamentsforskning och reinforcement sensitivity theory (RST). Syftet var att genom explorativ faktoranalys identifiera latenta variabler i fra?geformula?ret ?Hur man var som barn? (HMVSB), som administrerats i en klinisk population (n= 100) och i en kontrollgrupp (n= 246).

Bakgrund: Br?stcancer ?r en global h?lsoutmaning som drabbar m?nga kvinnor. Enligt WHO diagnostiserades 2,3 miljoner kvinnor med br?stcancer under 2020. I Sverige f?r cirka 8 000 kvinnor varje ?r diagnosen br?stcancer.

Tre organisatoriska (inflytande, karriÀrsutveckling, organisationsstorlek) och tre individuella (anstÀllningsotrygghet, utbildningsnivÄ, anstÀllningstid) variablers samband med organisationssamhörighet undersöktes i studien. Syftet var att utveckla kunskapen kring vad som pÄverkar organisationssamhörighet pÄ den svenska arbetsmarknaden. Befintliga data (N=2295) i form av svar frÄn telefonintervju samt enkÀt frÄn yrkesverksamma individer i Sverige mellan 25 och 50 Är, varav 51 % mÀn, analyserades. Resultatet visade pÄ signifikant samband för inflytande och karriÀrsutveckling gentemot organisationssamhörighet, men inte för de övriga variablerna. Förklarad varians för studien var 11 %.

Syftet med vÄr undersökning var att fÄ kunskap om hur lÀrare skriftligt formulerar mÄl och tillvÀgagÄngssÀtt i individuella utvecklingsplaner. DÀrför undersökte vi vilket fokus lÀrare har nÀr de formulerar sig i individuella utvecklingsplaner. VÄr forskningsansats var att jÀmföra de skriftliga formuleringarna med Skolverkets rekommendationer gÀllande individuella utvecklingsplaner. UtifrÄn dessa rekommendationer valde vi Àven att undersöka vem som ansvarar för elevens framgÄng i skolarbetet samt om det existerar ett för lÀrare gemensamt och sakligt sprÄk. Undersökningen baserade sig pÄ textanalys av 35 ifyllda individuella utvecklingsplaner frÄn nio skolor gÀllande elever i Är fem med utgÄngspunkt frÄn Àmnet svenska.

Syftet med studien Àr att se hur ÄtgÀrdsprogram och individuella utvecklingsplaner för samma elever samspelar för att optimera positiv utveckling samt att se vilka olika insatser som Àr aktuella för samma elever i behov av sÀrskilt stöd. Dessutom avser jag att tydliggöra vad som kan pÄverka innehÄllet i ÄtgÀrdsprogram och individuella utvecklingsplaner. För att fÄnga syftet har jag anvÀnt en kvalitativ metod med hjÀlp av en dokumentanalys och intervjuer. Resultatet och analysen visar att dokumenten inte i sÄ hög grad samspelar för att optimera positiv utveckling, dokumenten frÀmjar inte positiv utveckling alls i den utstrÀckning som man kan förmoda. FörutsÀttningarna för att dokumenten ska optimera elevers utveckling finns, men det gÀller dÄ att dokumenten skrivs pÄ det sÀtt som olika kriterier förutsÀtter.

I en förÀnderlig omvÀrld Àr det nödvÀndigt att företag och organisationer som vill delta i samhÀllets utveckling, ser över sin kompetens, bÄde den individuella och organisatoriska. Företag mÄste börja se individuell kompetens som sin viktigaste tillgÄng och förutsÀttning för utveckling. Det stÀlls högre krav pÄ sjÀlvstÀndighet, flexibilitet, lÀrande och samarbete.Syfte: VÄrt syfte Àr att inom ramen för en organisation analysera individuella utvecklingsmöjligheter i den ordinarie verksamheten.Metod: Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ ansats för att uppnÄ vÄrt syfte. VÄr empiriska undersökning har gjorts pÄ ett företag som vi i uppsatsen benÀmner "företaget".Resultat och slutsatser: Under studiens gÄng fann vi olika faktorer som kan vara kompetensutvecklande för individen i sin ordinarie verksamhet. Vi fann att intervjupersonerna hade ett stort handlingsutrymme.

Syftet med studien var att undersöka skillnaderna mellan mÀn och kvinnor samt mellan lag och individuella idrottare, i deras nivÄer av anspÀnning och sjÀlvförtroende. Studien undersökte ocksÄ samband mellan anspÀnning och sjÀlvförtroende. Totalt deltog 102 idrottare, 54 lagidrottare och 48 individuella idrottare. HÀlften av idrottarna var kvinnor och hÀlften mÀn. För att mÀta anspÀnning och sjÀlvförtroende anvÀndes CSAI-2.

Uppsatsen undersöker innehĂ„llet i Ă€mnet svenska i de individuella utvecklingsplanerna och hur de Ă€r skrivna. Är de skrivna enligt Skolverkets allmĂ€nna rĂ„d, med nulĂ€gesbeskrivning, nya mĂ„l och metod för att nĂ„ mĂ„let? Den andra frĂ„gan i undersökningen gĂ€ller om hypotesen att det som kommenteras mest i utvecklingsplanerna i Ă€mnet svenska handlar om att skriva.Undersökningen Ă€r kvantitativ och baseras pĂ„ individuella utvecklingsplaner frĂ„n en grundskola med elever frĂ„n Ă„r ett till Ă„r sex.Resultatet visar att det Ă€r fĂ„ utvecklingsplaner som Ă€r skrivna med nulĂ€ge, mĂ„l och metod för att nĂ„ mĂ„let. De flesta utvecklingsplanerna innehöll endast nulĂ€gesbeskrivning.Hypotesen som stĂ€lldes visade sig stĂ€mma. Flertalet av kommentarerna handlade om skrivning, men det fanns Ă€ven mĂ„nga som handlade om lĂ€sning..

Syftet med denna studie Àr att studera individuella utvecklingsplaner i skolÄr 2 för att vinna kunskap om vad som ligger som utgÄngspunkt för lÀrares bedömningar av eleverna. För att kunna ta reda pÄ detta samlades 91 ifyllda individuella utvecklingsplaner in för att sedan analyseras via en kvalitativ extanalys. För att förtydliga resultatet av studien har den kompletterats med kvantitativa inslag. I resultatet framstod det att kunskapsaspekter Àr det som framkommer mest. Svenska framstod som mest efterstrÀvansvÀrt inom kunskapsaspekterna.

Bakgrund: Parkinsons sjukdom (PS) ?r en kronisk neurodegenerativ sjukdom d?r behandlingen riktar sig mot symtomlindring. Den individuella symtombilden kr?ver kontinuerliga l?kemedelsanpassningar. Antalet personer med sjukdomen ?kar vilket st?ller st?rre krav p? v?rden att gynna personernas egenv?rd och delaktighet.

Inledning: Den explosionsartade ökningen av nya, mer komplexa finansiella instrument har ökat kravet pÄ de enskilda investerarnas kunskaper. Detta har i sin tur ökat efterfrÄgan pÄ investeringsrÄdgivning frÄn professionella rÄdgivare. Som ett resultat av den ökade efterfrÄgan har Àven antalet aktörer som Àgnar sig Ät investeringsrÄdgivning ökat pÄ senare Är. Ett grundlÀggande krav för att rÄdgivaren skall kunna förse individuella kunder med individanpassade investeringsrÄd Àr en korrekt bedömning av kundens finansiella risktolerans. En bedömning som i sin tur Àr starkt beroende av hur rutinerna kring insamling av nödvÀndig information frÄn kund ser ut; bakgrundsanalysrutinen.

?ren under Covid-19 pandemin pr?glades av social distansering och isolering. N?got som resulterade i att m?nga branscher blev tvungna att skapa nya digitala l?sningar och implementera distansarbete, ett fenomen som efter pandemin fortfarande lever kvar. Men vad vet vi egentligen om hur distansarbete p?verkar motivation och meningsfullhet i arbetet? Det ?r ?mnet som denna studie har unders?kt. Uppsatsen ?r en kvalitativ studie som ?r baserad p? semistrukturerade intervjuer och grundar sig i de tv? teorierna Sensemaking och Job Characteristics model.

Undersökningen bygger pÄ kvalitativa intervjuer med fem lÀrare pÄ tvÄ gymnasieskolor. Intervjuerna visar att lÀrarna Àr mest nöjda med den individuella Àmnesinriktade kompetensutvecklingen. DÀremot Àr de mindre nöjda med den Àmnesöverskridande kompetensutvecklingen, speciellt dÄ den sker i form av skolgemensamma studiedagar. UtifrÄn tidigare forskning kan detta hÀnga ihop med att de har betydligt mindre inflytande över denna typ av utbildning Àn de har över sin egen individuella kompetensutveckling. De gjorda intervjuerna visar ocksÄ att lÀrarna inte upplever att beslut om kompetensutveckling i skolan fattas utifrÄn rationella övervÀganden grundade pÄ genomarbetade utvÀrderingar och analyser.

Syftet med detta arbete var att undersöka om lÀrarna anser att de individuella utvecklingsplanerna, IUP, hjÀlper eleverna att nÄ mÄlen i lÀroplanen och kursplanerna. Vi inriktade oss pÄ lÀrare som arbetar i skolans tidigare Är, det vill sÀga skolÄr 1 ? 6. Den metod som vi anvÀnde oss av vid undersökningen var enkÀter. Undersökningspersonerna var 30 yrkesverksamma pedagoger i skolans tidigare Är.