VÄr avsikt med det hÀr examensarbetet Àr att undersöka vad som styr ungdomars val avgymnasieprogram i Ärskurs nio. Efter nioÄrig grundskola ska ungdomarna göra ett val sommed all sÀkerhet kommer att pÄverka deras nÀrmaste framtid. Vilka faktorer det Àr som styrvalet vet vi inte, men vi Àr övertygade om att det inte enbart Àr intresset för det framtida yrketsom styr valet av gymnasieutbildning. I den hÀr undersökningen har vi anvÀnt oss kvantitativaen metod för att komma fram till vÄrt syfte. Undersökningen har utförts pÄ fyrayrkesförberedande program med hjÀlp av enkÀter.

Studiens syfte har varit att genom intervjuer fÄ pedagogers syn pÄ de estetiska uttrycksformernas anvÀndbarhet i undervisningen pÄ tvÄ grundsÀrskolor samt vilken betydelse anvÀndandet har för elevernas utveckling. VÄra frÄgestÀllningar utgÄr ifrÄn pedagogernas uppfattningar och behandlar de estetiska uttrycksformernas anvÀndbarhet, vilka uttrycksformer som Àr mest framgÄngsrika och dess möjligheter och hinder. Vi genomförde totalt tvÄ individuella intervjuer samt tvÄ gruppintervjuer med tvÄ respektive tre informanter. En individuell intervju samt gruppintervjun med tre informanter bestod av verksamma pedagoger inom sÀrskolan. Den andra individuella intervjun var med en universitetsadjunkt pÄ MAH. Gruppintervjun med tvÄ informanter bestod av en rektor för en grundsÀrskola och en vid skolan verksam dramapedagog. Första frÄgestÀllningen gav svaret att alla informanter Àr positiva till anvÀndandet av estetiska uttrycksformer dÄ de anser att det stÀrker elevernas sjÀlvkÀnsla och kommunikativa förmÄga.

Den hÀr uppsatsen handlar om chefer och vad som motiverat dem till att bli chefer. VÄra utgÄngspunkter i denna uppsats har varit begreppen motivation och karriÀr. Vi har utfört en kvalitativ undersökning dÀr vi intervjuat Ätta personer i olika typer av chefspositioner. Studien Àr i sin helhet gjord bland chefer pÄ ett och samma företag inom nÀringslivet.Uppsatsen inleds med att vi klargör för begreppen karriÀr och motivation samt presenterar studiens syfte och frÄgestÀllning för att pÄ sÄ vis skapa större förstÄelse för kÀrnan i vÄr uppsats.I teoriavsnittet tar vi upp och beskriver skilda teorier som vi i vÄrt arbete anvÀnt oss av. Vi har valt teorier som behandlar individuella skillnader, motivation och mÀnskliga behov samt yttre faktorer som kan tÀnkas pÄverka individens karriÀr.Under metodavsnittet beskriver vi vilka övervÀganden och val vi gjort under arbetets gÄng.

MarknadsvÀrdet pÄ bostadsrÀttslÀgenheter Àndras kontinuerligt men det Àr först vid försÀljning som vÀrdet konkretiseras och faststÀlls. En av mÀklarens uppgifter blir att sÀtta ett utgÄngspris som i sin tur ska leda till ett försÀljningspris. Som studenter pÄ fastighetsekonomiprogrammet har vi saknat en tydlig förklaring till hur vÀrderingen praktiskt gÄr till vÀga och om det finns grundlÀggande faktorer som gÀller alla mÀklare. Syftet med uppsatsen Àr dÀrför att studera vilka olika aspekter en fastighetsmÀklare vÀger in vid en vÀrdering av en bostadsrÀttslÀgenhet. Vi har dÄ utgÄtt ifrÄn redan kÀnda teorier och sedan undersökt hur de pÄverkar vÀrderingen och om det finns ytterligare faktorer.I intervjuer med fastighetsmÀklare verksamma i Karlstad har vi undersökt pÄverkan av faktorer som lÀget, mÄnadsavgiften, standard, skick, storlek, rÀnta och tidigare försÀljningar.

SammanfattningBara de senaste Ären har det lanserats ett flertal nya betalningstjÀnster för mobiltelefoner, men ingen har fÄtt det genomslag som förvÀntades. Varför tar inte konsumenterna till sig dessa lösningar?  Denna studie lyfter fram faktorer som har direkt pÄverkan för anvÀndandet av dessa nya tekniker. Faktorerna har identifierats med hjÀlp av vÄr litteraturstudie pÄ utökade TAM-modeller frÄn tidigare forskning som försöker förklara acceptans och adoptering av mobila betalningar. Faktorerna som framkom genom litteraturstudien Àr grunden för vÄr kvantitativa undersökning, som anvÀnder enkÀter för insamlandet av data.

Bakgrund: VÄld Àr ett problem inom vÄrden och pÄ akutmottagningar finns en stor risk att vÄldsincidenter uppstÄr. VÄld kan skapa fysiska och psykiska konsekvenser, medföra osÀker arbetsmiljö och försÀmrad omvÄrdnad. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors uppfattningar om vilka faktorer som kan ge upphov till vÄld pÄ akutmottagningar. Metod: Litteraturöversikt baserat pÄ kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: I resultatet framkom olika faktorer som kan ge upphov till vÄld, sÄsom vÀntetider och stressande arbetsklimat.

Syftet Àr att undersöka hur pedagoger pÄ en mÄngkulturell förskola arbetar med den kulturella mÄngfalden i den dagliga verksamheten. Hur tÀnker pedagoger och vilket synsÀtt har de pÄ ett interkulturellt arbetssÀtt? Hur arbetar pedagoger med den kulturella mÄngfalden i barngruppen och utifrÄn barnets individuella förutsÀttningar? Har miljön utformats och anpassats för att tillgodose den kulturella mÄngfalden? Den hÀr studien Àr en fallstudie av kvalitativ karaktÀr. Som metod anvÀndes kvalitativa informella intervjuer och ostrukturerade icke deltagande observationer. För att fÄ en bredare bild av pedagogers interkulturella arbetssÀtt genomfördes observationer av pedagogers arbetssÀtt och observationer av miljön pÄ en förskola.

Bakgrund: I dagens samhĂ€lle Ă€r fetma ett vĂ€lkĂ€nt medicinskt och socialt problem. Inom sjukvĂ„rden har denna patientgrupp ett stort behov av sjukvĂ„rd och det kommer att bli större inom nĂ€rliggande framtid. Negativa attityder till personer med övervikt och fetma har sin grund tillbaka i historien. Även om en patient lider av fetma skall denna inte bemötas krĂ€nkande eller fördomsfullt. Den individuella mĂ€nniskosynen pĂ„verkar det professionella bemötandet inom hĂ€lso- och sjukvĂ„rden.

Neuropsykiatriska funktionshinder Àr ett stÀndigt aktuellt Àmne i bÄde media och inom skolans vÀrld. I Sverige har det förts en konfliktfylld debatt kring neuropsykiatriska diagnoser, vilket har utvecklats till en professionernas kamp. I skolans verksamhet Àr rektorn den aktör som har det övergripande ansvaret för beslut som omfattar elever med neuropsykiatriska funktionshinder.  UtifrÄn detta var syftet med arbetet att undersöka vilket synsÀtt, individuellt eller socialt, som framtrÀder i rektorernas syn pÄ elever med neuropsykiatriska funktionshinder och dess betydelse i skolans vÀrld. Rektorernas uppfattningar stÀlls i arbetet mot tvÄ olika sÀtt att se pÄ problematiken, det individuella och det sociala synsÀttet. För att avgrÀnsa undersökningen har enbart kategorierna orsak, diagnos, konsekvenser och stödÄtgÀrder/behandling lyfts fram.

Bakgrund: Det Ă€r viktigt att sjuksköterskor som arbetar inom den perioperativa vĂ„rden har kunskaper och fĂ€rdigheter om faktorer som orsakar trycksĂ„r sĂ„ att förebyggande Ă„tgĂ€rder kan genomföras. Det Ă€r vĂ€l dokumenterat att det finns stora kostnadsbesparingar för samhĂ€llet i arbetet genom förebyggandet av trycksĂ„r. TrycksĂ„r i litteraturöversikter diskuteras frĂ€mst i samband med lĂ„ngtidsvĂ„rd, intensivvĂ„rd och rehabilitering. Det Ă€r mindre fokus i litteraturöversikter pĂ„ den akuta vĂ„rden samt den operativa miljön relaterat till trycksĂ„r.Syfte: Syftet med den systematiska litteraturstudien var att kartlĂ€gga faktorer som Ă€r viktiga att uppmĂ€rksamma för att minska risken att utveckla trycksĂ„r perioperativt.Metod: En systematisk litteraturstudie med kvantitativ metod.Resultat: I resultatet presenteras faktorer i tre olika teman per, intra och postoperativa faktorer som Ă€r viktiga att beakta för det perioperativa teamet i det trycksĂ„rspreventiva arbetet. Återkommande faktorer som pĂ„verkar trycksĂ„rsutveckling var operationstid, diabetes, poĂ€ng i Bradenskalan, BMI, mobilitet, mĂ€tinstrument, blodtryck, lĂ€kemedel, anestesiform, temperatur, postoperativa tiden, friktion och skjuvning, utsatta omrĂ„den dĂ€r trycksĂ„r utvecklas samt fukt och inkontinens.

Bakgrund: Hemlöshet Àr ett ökande problem i vÀrlden och beroende pÄ land sÄ hanteras och uppfattas fenomenet pÄ olika sÀtt. Olika faktorer pÄverkar huruvida en person hamnar i hemlöshet och dessa kan kategoriseras in i individuella, relationella, institutionella och strukturella faktorer. Hemlösa personer Àr en utsatt grupp i samhÀllet och hemlösheten pÄverkar en persons livskvalitet och hÀlsa. Hemlösa personer uppvisar liknande medicinska tillstÄnd som den allmÀnna befolkningen men i större utstrÀckning och löper större risk att dö i förtid. Hemlösa personer uppsöker oftare akutmottagningar och har lÀngre vÄrdtid Àn personer som inte Àr hemlösa.Syfte: Att beskriva vuxna hemlösa personers upplevelser av sin hÀlsosituation och kontakt med vÄrden.Metod: En litteraturöversikt genomfördes, dÀr nio stycken vetenskapliga originalstudier granskades.

SammanfattningSyfteSyftet med studien var att undersöka om det finns ett samband mellan arbetstagares motivation till arbetet och hÀlsobefrÀmjande faktorer pÄ arbetsplatsen. Undersökningen utgick frÄn följande frÄgestÀllningar; Vad Àr hÀlsobefrÀmjande faktorer?; Vilka hÀlsobefrÀmjande faktorer finns pÄ den utvalda arbetsplatsen?; Vilka faktorer fÄr personalen att kÀnna sig motiverade pÄ arbetsplatsen?; samt Hur kan dessa faktorer pÄverkas av arbetsgivarna?MetodFör att besvara syftet har en enkÀtundersökning gjorts för de anstÀllda pÄ företaget. En medarbetare och en chef har intervjuats. Svaren har redovisats i Microsoft Office Excel och sammanstÀllts i SPSS.

Syftet med studien var att fÄ ny och fördjupad kunskap om faktorer som upplevts vara till hjÀlp respektive hinder för förÀldrar i kontakten med barn- och ungdomspsykiatrin. Kvalitativa djupintervjuer gjordes med Ätta förÀldrar till ungdomar som fÄtt bipolÀr- eller psykosdiagnos. Analysen av materialet skedde genom meningskategorisering enligt principerna för hermeneutisk tolkning. Fyra teman identifierades: upplevelse av vÄrdpersonalens intentioner, upplevelse av vÄrdpersonalens kompetens, upplevelse av vÄrdens organisation samt upplevelse av behandlingsinterventioner. Resultatet visar att det upplevs som en avlastning (hjÀlp) för förÀldrarna om de kÀnner tillit till vÄrdpersonalens intentioner och tilltro till den professionella kompetensen, samt om de upplever att vÄrdens organisation och de vÄrdinsatser som erbjuds har en sÄdan flexibilitet att de kan möta familjens individuella behov.

Ungdomar stÀlls inför krav och förvÀntningar som hela tiden ökar, kraven kommer bÄde frÄn omgivningen och frÄn ungdomarna sjÀlva. FörhÄllanden under barn- och ungdomsÄren har stor betydelse för bÄde den psykiska och fysiska hÀlsan under hela livet. Syftet med studien var att beskriva faktorer som pÄverkar upplevelsen av att mÄ bra i det dagliga livet bland ungdomar pÄ högstadiet. Nittiotre enkÀter delades ut till alla i Ärskurs nio pÄ tvÄ skolor. Alla frÄgor i alla enkÀter besvarades.

HÀstens foderintag Àr en viktig biologisk process och behövs för att förse hÀsten med energi och nÀring sÄ att de kemiska processerna i kroppen kan upprÀtthÄllas. Foderintaget pÄverkar Àven mÀngden nÀringsÀmnen och energi som hÀsten har tillgÀngligt för utveckl-ing av beteendemÀssiga och psykologiska processer. Foderintaget pÄverkas av mÄnga olika faktorer och dÀrför var arbetets syfte att ta upp och belysa dessa, bÄde interna och externa faktorer, som pÄverkar foderintaget hos hÀsten, samt att föra en diskussion kring deras funktion och praktiska betydelse. Studier har visat att faktorer som smak, lukt, struktur och kemisk sammansÀttning i fodret kan pÄverka foderintaget hos hÀstar. Kort- och lÄngtidsregleringen av foderintaget styrs av komplexa fysiologiska reaktioner vilka pÄverkas av omgivande miljö, foderstat och djurets energibehov.