DÄ behandling med implanterbar defibrillator (ICD) enligt forskningförlÀnger överlevnaden för hjÀrtsjuka har socialstyrelsen i sina nationellariktlinjer rekommenderat att behandling av arytmier och hjÀrtsvikt medICD ska prioriteras. Detta kommer att leda till att antalet patienter medICD ökar i framtiden. Syftet med denna litteraturstudie var att beskrivafaktorer som pÄverkar ICD patienternas hÀlsorelaterade livskvalitet.Studierna pÄvisade generellt sett att ICD patienter som grupp inte hadelÀgre hÀlsorelaterad livskvalitet, men pÄ individ nivÄ framkom detpÄverkande faktorer. Dessa faktorer indelades i tre kategorier:psykologiska faktorer, att uppleva defibrilleringchocker samt tid föranpassning och betydelsen av patientens Älder.Sjuksköterskan har en viktig roll i en omvÄrdnadssituation att ingetrygghet, stödja patienten och bidra till att patientens kunskap ökar. Detger patienten möjligheten att pÄverka sin hÀlsorelaterade livskvaliteteftersom den Àr avgörande för patientens vÀlmÄende och upplevelse avICD behandlingen.Informanterna i resultatstudierna var övervÀgande mÀn och ur ettgenusperspektiv begrundas att resultatet i litteraturstudien interepresenterar befolkningen i stort.Med hÀnvisning till att antalet patienter med ICD kommer att öka iframtiden, behövs mer forskning om kvinnor och deras upplevelse avhÀlsorelaterad livskvalitet och ICD behandling..

AnvÀndartillfredsstÀllelse har visat sig vara ett viktigt mÄtt pÄ informationssystems framgÄng. Mycket forskning om anvÀndartillfredsstÀllelse med traditionella informationssystem har utförts. Data Warehouse Àr dock ett nytt fenomen som pÄ flera sÀtt skiljer sig frÄn traditionella informationssystem. Denna uppsats syftar till att utforska vilka faktorer som Àr viktiga för anvÀndartillfredsstÀllelse med Data Warehouse samt att diskutera kring dessa faktorers betydelse. För att kunna göra detta har en flerfallsstudie med fem anvÀndare utförts.

SammanfattningLÀrares kompetens att genomföra kartlÀggningar som ger vÀgledning för fortsatta pedagogiska insatser Àr en avgörande faktor för att kunna förebygga, avhjÀlpa och lindra matematiksvÄrigheter (Lundberg & Sterner, 2009). Syftet med studien Àr att fÄ en bild av hur klasslÀrare för Ärskurserna 1-3 i VÀrmland gÄr tillvÀga nÀr de kartlÀgger och följer upp elever i matematiksvÄrigheter. Jag vill Àven veta om de har gemensamma rutiner inom kommunen och pÄ skolan. Metoden som jag anvÀnt för att samla in data Àr kvantitativ i form av en enkÀt som 71 klasslÀrare anstÀllda pÄ skolor i 15 av 16 VÀrmlÀndska kommuner har besvarat.Studiens resultat visar att 90 % av klasslÀrarna anvÀnder lÀromedelsdiagnoser för att följa upp elevernas matematikutveckling. HÀlften av klasslÀrarna uppger att resultaten leder till individuella pedagogiska insatser för eleverna medan nÀstan lika mÄnga svara att resultaten inte pÄverkar undervisningen.

Artificiella ekosystem Àr en tillÀmpning av artificiell intelligens som har funnits lÀnge. AnvÀndningsomrÄden för artificiella ekosystem innefattar frÀmst biologiska simulationer men Àven andra typer av simulationer förekommer. Genom att simulera individuella djur blir den artificiella intelligensens uppgift att styra djurens beslut utifrÄn dess individuella förutsÀttningar och kamp för överlevnad. Detta arbete behandlar frÄgestÀllningen vilken beslutsalgoritm som Àr bÀst lÀmpad att för att anvÀnda till ett artificiellt ekosystem i ett spel. TvÄ beslutsalgoritmer jÀmförs, en dynamisk som bygger pÄ maskin inlÀrning och en statisk som inte Àr kapabel att lÀra eller minnas.

De ideella idrottsföreningarna har en viktig position i vÄrt samhÀlle eftersom de bidrar med positiv utveckling för sÄvÀl samhÀlle som individ. Generellt finns en tydlig bild av hur Sveriges föreningsengagemang minskar och idrottsföreningarna har svÄrt att rekrytera ny ideell kraft. Det bidrar till att idrottsföreningarna gÄr ifrÄn sina ideella grunder och istÀllet börjar agera och ta till sig styrformer som liknar mindre företag för att föreningarna ska överleva. En sÄdan process kallas företagisering. Studiens syfte Àr att öka förstÄelsen gÀllande ideella idrottsföreningars upplevelser kring företagisering, att ge riktlinjer för hur föreningarna ska arbeta för att behÄlla de ideella insatserna samt visa pÄ vilka faktorer som pÄverkar att föreningar blir företagiserade.

Fysisk aktivitet Àr en viktig aspekt ur ett hÀlsoperspektiv. I denna kvalitativa studie undersöks instÀllningar till fysiskt aktivitet och vilka faktorer som hindrar respektive frÀmjar fysisk aktivitet hos gymnasieelever med invandrarbakgrund. I undersökningen genomförs 44 enkÀter som sedan genererar ett urval med fjorton intervjuer med ungdomar som har den bakgrund som efterfrÄgas i uppsatsen. Med utgÄngspunkt för vad fysisk aktivitet innebÀr har frÄgor som har varit relevanta för undersökningens syfte stÀllts. FrÄgorna som har stÀllts har handlat om hur ofta och hur lÀnge intervjupersonerna Àr fysiskt aktiva.

Att drabbas av obotlig sjukdom Àr omvÀlvande. Det skapar nya behov och förutsÀttningar i livet. Palliativ vÄrd innebÀr att ge vÄrd som skapar harmoni inför döden, mening till livet och ökad livskvalitet. Syftet med studien var att beskriva faktorer som pÄverkar livskvalitet hos patienter i palliativ vÄrd. Studien genomfördes som en litteraturöversikt dÀr 20 artiklar frÄn 2 olika databaser anvÀndes för att sammanstÀlla den kunskap som finns gÀllande pÄverkan pÄ livskvalitet hos patienter i palliativ vÄrd.

Bakgrund: En familj som lever med ett barn som har autismspektrumtillstÄnd pÄverkar dem och hela deras livssituation. Barnet behöver sÀrskilt stöd av förÀldrarna under hela deras levnadsÄr. Barn med autismspektrumtillstÄnd Àr personer som har individuella behov och dessa kan variera stort. Enligt tidigare studier som inkluderats i denna litteraturstudie framkom det att dessa individuella behov kan ha negativ pÄverkan pÄ förÀldrarna. AutismspektrumtillstÄnd Àr en neuropsykiatrisk funktionsnedsÀttning dÀr personen har ett annorlunda sÀtt att ta in, bearbeta och tolka information.

Bakgrund: En familj som lever med ett barn som har autismspektrumtillstÄnd pÄverkar dem och hela deras livssituation. Barnet behöver sÀrskilt stöd av förÀldrarna under hela deras levnadsÄr. Barn med autismspektrumtillstÄnd Àr personer som har individuella behov och dessa kan variera stort. Enligt tidigare studier som inkluderats i denna litteraturstudie framkom det att dessa individuella behov kan ha negativ pÄverkan pÄ förÀldrarna. AutismspektrumtillstÄnd Àr en neuropsykiatrisk funktionsnedsÀttning dÀr personen har ett annorlunda sÀtt att ta in, bearbeta och tolka information.

Studien berör viktiga omstÀndigheter kring lÀrare-elevrelationen. Syftet var att undersöka nÄgra faktorer som kan frÀmja denna relation. I vÄr litteraturgenomgÄng har vi belyst olika faktorer som kan pÄverka samspelet, ur ett lÀrarperspektiv. NÄgra av dessa faktorer Àr lÀrarens sjÀlvinsikt, lÀrarens empatiska förmÄga, lÀrarens maktinflytande och kommunikationens betydelse. I den empiriska delen har vi i en kvalitativ studie undersökt uppfattningar hos Ätta lÀrare pÄ tvÄ skÄnska skolor om relationen till eleven.

Denna uppsats undersöker ensamkommande barns situation med sĂ€rskilt fokus pĂ„ psykisk hĂ€lsa. Antalet ensamkommande barn har sedan 2005 ökat markant. År 2008 tog Sverige emot 1510 barn som kom utan förĂ€ldrar. Trots denna höga siffra Ă€r gruppen relativt obelyst i Sverige idag. De har ofta varit med om högst traumatiska upplevelser och anlĂ€nder utan anhöriga vilket gör dem till en utsatt grupp.

Syfte: Syftet med denna uppsats ?r att genom att analysera r?ttsfall unders?ka vilka huvudsakliga faktorer som p?verkar revisorer och redovisningskonsulters ben?genhet att anm?la misst?nkt penningtv?tt. Fr?gest?llning: Vilka faktorer ligger fr?mst bakom en revisor/ redovisningskonsults ben?genhet att anm?la misst?nkt penningtv?tt? Metod: Kvalitativ metod. Dokumentanalys. Slutsats: Sammanfattningsvis visar den h?r studien att de fr?msta faktorer som p?verkar en revisor eller redovisningskonsults ben?genhet att anm?la misst?nkt penningtv?tt fr?mst beror p? kundrelationer samt erfarenhet..

Studien Àmnade undersöka vilka faktorer som till störst del pÄverkade tjÀnstemÀns arbetstrivsel. Genom att dela in sex faktorer i tre grupper kunde mer kunskap förvÀrvas om vilket omrÄde av individ, chef eller organisation som har störst inverkan pÄ arbetstrivsel. Undersökningsdeltagarna bestod av 196 stycken kommunalarbetare som besvarade en enkÀt. Resultatet visade att faktorer kopplade till chef hade störst inverkan, dÀrefter organisationsfaktorer och minst inverkan pÄ arbetstrivsel hade individfaktorer. De enskilda faktorerna som pÄverkade trivsel mest var feedback och delaktighet.

Bakgrund: En familj som lever med ett barn som har autismspektrumtillstÄnd pÄverkar dem och hela deras livssituation. Barnet behöver sÀrskilt stöd av förÀldrarna under hela deras levnadsÄr. Barn med autismspektrumtillstÄnd Àr personer som har individuella behov och dessa kan variera stort. Enligt tidigare studier som inkluderats i denna litteraturstudie framkom det att dessa individuella behov kan ha negativ pÄverkan pÄ förÀldrarna. AutismspektrumtillstÄnd Àr en neuropsykiatrisk funktionsnedsÀttning dÀr personen har ett annorlunda sÀtt att ta in, bearbeta och tolka information.

Elever i musikklasser med ko?rinriktning i grundskolan inga?r i en lokalt situerad musikkultur som a?r formad av traditioner med ro?tter i fo?rra seklets fo?rsta ha?lft. I denna tradition har konventioner om sa?ng med barn utvecklats. Undervisning i musikklasser sker i stora grupper men den enskilda eleven internaliserar kunskapen om att sjunga individuellt.