MÄnga företags anvÀndande av konsulter har under de senaste Ären ökat och det finns luckor i forskningen kring denna yrkeskategori. Syftet med denna studie Àr att undersöka huruvida individuella och arbetsrelaterade faktorer hos konsulter pÄverkar uppfattning av fullföljande samt omfattning av psykologiska kontrakt i relation till en uppdragsgivare. Deltagarna var 172 konsulter, frÄn tre konsultföretag, som besvarade en enkÀt delvis hÀmtad frÄn projektet PSYCONES. Resultatet visade att konsulternas individuella samt arbetsrelaterade faktorer pÄverkade det psykologiska kontraktet och att det som pÄverkade mest Àr grad av tillit gentemot uppdragsgivare, antal arbetade timmar i veckan samt Älder. Dock pÄverkade inga av faktorerna kopplade till konsultrollen uppfattning av fullföljande samt omfattning av psykologiska kontrakt.

Reformen Individuella utvecklingsplaner (IUP med skriftliga omdömen) i grundskolan infördes 2006 och har sedan dess resulterat i orÀkneliga planer. I den hÀr uppsatsen har en brÄkdel av dessa samlats in och analyserats med hjÀlp av diskursanalys. Syftet med uppsatsen har varit att försöka se hur man har valt att skriva i de individuella utvecklingsplanerna och att försöka hitta tecken i dessa som kan sÀgas utgöra delar av dess diskurs. I analysen av de individuella utvecklingsplanerna har syftet varit att försöka se hur elev, lÀrare och vÄrdnadshavare skrivs fram i materialet och vilka subjektspositioner som blir möjliga att inta. Resultatet som den hÀr uppsatsen visar pÄ Àr att det finns tre nodalpunkter kring vilka dessa individuella utvecklingsplaner byggs upp; elevutvecklande, elevkonstruerande och elevcentrerad.

Denna undersökning Àr en intervjuundersökning med inlÀrare av svenska som har lyckats lÀra sig grunderna i svenska pÄ kort tid. Intervjuerna syftade till att ta reda pÄ vilka faktorer som har varit gynnsamma för inlÀrarna i deras inlÀrning av svenska. Resultatet visar att det Àr komplext vilka faktorer som spelar in nÀr man ska lÀra sig ett nytt sprÄk. Av intervjuerna kan man dra slutsatsen att motivation Àr en av de tyngsta faktorerna för dessa inlÀrares inlÀrning av svenska. Tidigare sprÄkkunskaper och eventuellt Àven sprÄkbegÄvning kan ocksÄ ha bidragit till inlÀrningen..

Det Àr fÄ individer som vÀljer att inte studera vidare pÄ gymnasiet efter grundskolan. Det `valŽ elever har som inte Àr behöriga men vill gÄ pÄ ett nationellprogram pÄ gymnasiet Àr det Individuella programmet (IV). Syftet med denna uppsats Àr att synliggöra elevers upplevelser av att studera pÄ IV. En kvalitativintervjustudie har anvÀnts och resultatet visar att elevers sjÀlvbild pÄverkas av att gÄ pÄ IV. Respondenterna som gick pÄ IV hade ofta en negativ sjÀlvbild, som pÄverkats av flera olika faktorer.

HjÀrt- och kÀrlsjukdomar Àr den frÀmst förekommande dödsorsaken i Sverige och hjÀrtinfarkt Àr en av de vanligaste bakomliggande orsakerna. De senaste tvÄ decennierna har risken att dö i en hjÀrtinfarkt nÀra halverats, men insjuknandet i hjÀrtinfarkt har inte minskat i samma takt. En hjÀrtinfarkt Àr en stor omstÀllning för individen och mÄnga behöver genomföra livsstilsförÀndringar för att undvika att drabbas av ytterligare hjÀrtinfarkter. Syftet med studien Àr att belysa faktorer som kan underlÀtta eller försvÄra individens livsstilsförÀndringar efter genomgÄngen hjÀrtinfarkt. Metoden som anvÀnts Àr en kvalitativ litteraturstudie dÀr Ätta kvalitativa vetenskapliga artiklar analyserades inspirerat av Graneheim och Lundmans (2004) sammanfattande beskrivning för innehÄllsanalys.

Examensarbetet Àr en kvalitativ studie i form av intervjuer med erkÀnt duktiga trÀnare. Studien har pÄ ett induktivt sÀtt undersökt hur dessa trÀnare praktiserar för att upprÀtthÄlla en positiv motivation hos sina aktiva. Resultatet visade att fyra av fem trÀnare Àr uppgiftsorienterade vilket innebÀr att de fokuserar pÄ individens individuella framsteg, istÀllet för pÄ resultatet. Detta tillvÀgagÄngssÀtt bidrar till en högre inre motivation hos de aktiva, vilket forskning vidare har visat leder till att de aktiva fortsÀtter idrotta lÀngre upp i Äldern. Samtliga trÀnare arbetade med individuella samtal och pÄpekar att detta Àr ett viktigt instrument för att fÄ aktiva att komma över förluster och bibehÄlla en positiv motivation.

Enligt vissa kontroversiella forskare, som kallar sig kognitiva etologer, sÄ kan antropomorfism anvÀndas i forskningssyfte inom djurkognition. Syftet med den hÀr rapporten Àr att analysera antropomorfism och dess grundlÀggande bestÄndsdelar, samt utföra en undersökning för att ta reda pÄ vilka faktorer som pÄverkar mÀnniskors tolkningar av djurs beteende. Tre personer fick kommentera nÄgra videosekvenser, innehÄllande djur. De skulle lÄtas att de var ett av djuren och efter varje videosekvens blev de utfrÄgade om hur de hade resonerat under "agerandet". Den kvalitativa analysen av materialet visade att flera faktorer tillsammans inverkade pÄ deltagarnas tolkningar och att överdriven antropomorfism kan undvikas till viss del, beroende pÄ individuella faktorer..

Karlsson, Josefin & Toremalm, Lovisa. (2013). Minskad administration för lÀrare? Nio lÀrares Äsikter om skriftliga individuella utvecklingsplaner och den kommande lagförÀndringen (Reduced administration for teachers? Nine teachers' opinions about individual development plans and the upcoming law change). Barndoms- och ungdomsvetenskap, LÀrarutbildningen 210 hp, Malmö högskola. I februari 2013 offentliggjorde regeringen ett förslag till lagförÀndring gÀllande individuella utvecklingsplaner och skriftliga omdömen.

Furtenbach Charlotte (2007). Problemelever eller skolutvecklare? Specialpedagogers tankar om framtiden för gymnasieskolans individuella program. (Problemstudents or schooldevelopers? Special needs educational teachers' thoughts about the future of upper secondary school's individual program.)Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning, LÀrarutbildningen, Malmö Högskola.

NivĂ„n pĂ„ ett lands valdeltagande kan vara ett mĂ„tt pĂ„ hur en befolknings förtroende för de folkvalda ser ut. Är valdeltagandet högt kan det tyda pĂ„ att förtroendet till de som styr samhĂ€llet Ă€r stort. Syftet med den hĂ€r kvantitativa studien Ă€r att undersöka om det finns nĂ„got samband mellan nĂ„gra av samhĂ€llets socioekonomiska stratifieringsvariabler och sannolikheten för att en person gĂ„r och röstar. Undersökningen utgĂ„r frĂ„n fem frĂ„gestĂ€llningar angĂ„ende lön, utbildningsĂ„r, social klass, samhörighet med en viss klass samt civilstĂ„nd och undersöker utifrĂ„n dessa sannolikheten för att en person deltar i val. Forskning har visat att socioekonomiska variabler har samband med en persons valdeltagande.

De lÀrare som Àr sjÀlvkritiska och kontinuerligt ifrÄgasÀtter sitt arbete samt Àr öppna för förÀndringar har alla möjligheter till att levandegöra arbetet med den individuella utvecklingsplanen. Tanken Àr att den individuella utvecklingsplanen ska vara ett aktivt och levande verktyg i elevens kunskapsutveckling. För att eleverna ska bli en aktör med egen vilja och kapacitet att lÀra mÄste de uppleva att de har kontroll över sin situation. NÀr elevens mÄl Àr realistiska och tydliga, vet de vart de Àr pÄ vÀg och hur de ska ta sig dit vilket leder till ökad motivation och lust att lÀra. Syftet med vÄrt arbete har varit att lyfta fram de fördelar aktörerna i den pedagogiska verksamheten kan vinna nÀr de aktivt arbetar med den individuella utvecklingsplanen.

Det övergripande syftet med denna studie Àr att undersöka vilket sprÄkbruk pedagoger anvÀnder sig av i individuella utvecklingsplaner och dÀrmed vilken diskurs kring elever som tonar fram. Vi har valt att fokusera pÄ den sociala delen i de individuella utvecklingsplanerna. I litteraturdelen har vi fokuserat pÄ tidigare forskning kring hur elever skrivs fram i individuella utvecklingsplaner, dÀr det visat sig att det finns en tendens att kategorisera in eleverna i olika fack. Vi har Àven en kort genomgÄng av diskursteori. I resultatdelen har utvecklingsplaner frÄn 44 elever granskats dÀr vi med hjÀlp av diskursteori studerat hur sprÄket anvÀnds och hur det kan tolkas.

 I denna rapport undersöks hur ett antal kundspecifika faktorer som belÄningrad, bank och inkomst pÄverkar svenska hushÄlls individuella bolÄnerÀntor. Metoden som anvÀnds Àr multipel linjÀr regression med transformeringar av förklarande variabler. Transformer som anvÀnds Àr log-linjÀr, linjÀr-log, log-log samt styckvis linjÀr. Datan innehÄller ett stickprov om ca. 7000 rörliga bolÄn frÄn juli 2013 insamlade av organisationen VillaÀgarna pÄ frivillig basis.

Syftet med vÄr undersökning Àr att bidra med kunskap om elevers upplevelser och erfarenheter av skolan i allmÀnhet och med fokus pÄ gymnasieskolans individuella program i synnerhet. Genom att göra elevers röster hörda kan vi fÄ perspektiv pÄ de förÀndringar som gymnasiet och sÀrskilt det individuella programmet stÄr inför. Inledningsvis redogör vi för olika teoretiska utgÄngspunkter utifrÄn olika infallsvinklar, dÀr vi lÀgger tyngdpunkten pÄ makten, demokratin och det sociokulturella. Vidare presenterar vi olika forskares syn pÄ skolan generellt, pÄ det individuella programmet samt olika politiska beslut som i högsta grad pÄverkar den svenska skolan. Metoden vi anvÀnde oss av Àr kvalitativ eftersom vi genomförde en fallstudie, dÀr vi intervjuade nio elever.

Den första januari 2006 trĂ€dde en ny lagĂ€ndring i grundskoleförordningen i kraft. I och med den ska lĂ€rarna dokumentera elevernas utveckling i en individuell utvecklingsplan (IUP). Ändringen i grundskoleförordningen Ă€r ett politiskt beslut som lĂ€rarna ska genomföra tillsammans med eleverna praktiskt i skolan. Syftet med fallstudien Ă€r att undersöka tre lĂ€rares arbete med de individuella utvecklingsplanerna i Ă„rskurs fem pĂ„ samma skola, samt se hur de gör eleverna delaktiga i arbetet, enligt dem sjĂ€lva. Men Ă€ven undersöka hur delaktiga och medvetna deras elever Ă€r enligt dem sjĂ€lva i arbetet med de individuella utvecklingsplanerna..