Trots att människor i Sverige anser sig ha en hög miljömedvetenhet, ökar konsumtionen av varor årligen. Varje år flyger mer människor utomlands och köpcentrum slår försäljningsrekord. Det verkar helt enkelt som att människors attityder inte överensstämmer med deras beteende. Syftet med denna studie är att undersöka hur relationen mellan miljöattityd och miljöpåverkan ser ut, vilken effekt som köp av ekologiska livsmedel har på relationen, samt vilka individuella faktorer som påverkar relationen. Studiens frågeställningar är följande:Hur ser relationen mellan miljöattityd och miljöpåverkan ut?Kan denna relation, åtminstone delvis, belysas av köpet av ekologiska livsmedel?Vilka individuella faktorer påverkar denna relation?Den tidigare forskningen visar att framför allt ekonomiska aspekter har stark effekt på miljöpåverkan, samt köpet av ekologiska livsmedel.

Den svenska nötköttsproduktionen möts av konkurrens från importerat nötkött som har likvärdiga mervärdesfaktorer, men ett lägre pris. Nötkött från Brasilien och USA kan ses som konkurrenter, då de konkurrerar med nötkött som har ett högre pris och anses ha likvärdiga mervärden såsom frigående djur, bra köttkvalitet och god smak. Det brasilianska alternativet erbjuder ett nötkött som har bra och jämn kvalitet, frigående djur som får beta. Det svenska alternativet erbjuder samma mervärden samt att djuren haft en bättre djurvälfärd dock till ett högre pris. Studien syftar till att identifiera de faktorer som svenska konsumenter värderar och tänker på när de väljer importerat nötkött, för att skapa en bättre förståelse för deras beslutsprocess. I takt med bättre förståelse för konsumenten och de beslutsgrundande faktorerna genererar detta ny kunskap som kan hjälpa lantbrukare och stödorganisationer som till exempel LRF.

Hur påverkas skapandet och omskapandet av identiteter i en ny kulturell miljö? Vilka faktorer är det som spelar in? I denna antologi har vi grävt djupare i dessa frågor genom att genomföra varsitt fältarbete. Med hjälp av observationer och intervjuer fick vi ta del av människors erfarenheter av att befinna sig i en kulturell minoritet. I uppsatsens första individuella del undersöker Louise Olofsson hur svenskar som väljer att flytta utomlands i vuxen ålder integreras i det nya samhället och hur detta påverkar den identitetsskapande processen. Therése Andersson riktar in sig på hur skönhetsidealen i ett samhälle kan vara en bidragande faktor i integration och identitetsskapande. Vi avslutar med en gemensam diskussion kring sambandet mellan etnicitet, identitet och integration..

Syftet med min studie var att skaffa mig en bild av om de visioner och idéer Utbildnings- och KulturNämnden (UKN) har om arbetslag stämmer överens med rektorers och arbetslagens uppfattningar. Genom personliga intervjuer med UKN och kommunens rektorer har jag tagit del av deras uppfattning. Arbetslagens åsikter har jag samlat in genom individuella frivilliga enkäter. Min undersökning pekar på att UKN:s visioner och idéer om arbetslagen delas av rektorer och arbetslag. Däremot finns det olika åsikter om hur arbetslagen skall organiseras. UKN siktar mot ett F ? 9 perspektiv, dock så finns det arbetslag i kommunen som hellre skulle vilja arbeta i årskursbaserade arbetslag. Nyckelord: arbetslag, horisontella arbetslag, vertikala arbetslag,.

Syftet med den här uppsatsen är att ta reda på invandrarkvinnors motiv för att välja Vård- och omsorgsutbildningen och att studera hur utbildningsvalet samverkar med klass, utbildningsbakgrund och invandring. Tidigare forskning har visat att språkkunskaper, utbildningsnivå och diskriminering på arbetsmarknaden är betydelsefulla faktorer när det gäller invandrarnas situation på den svenska arbetsmarknaden. Klass har inte diskuterats i tidigare forskning när det gäller invandrarkvinnor och utbildningsval. Jag har med inspiration från Pierre Bourdieus klassteori och Beverley Skeggs resonemang kring omvårdnadskurser valt att undersöka vilken roll klasstillhörighet, tidigare utbildning, arbetsbakgrund och invandring spelar för informanternas val av Vård- och omsorgsutbildningen. I den här uppsatsen används kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med nio invandrarkvinnor som studerar Vård- och omsorgsutbildningen på Komvux.

Syfte: Jag ville ta reda på hur chefer/ledare idag handskas med och blir påverkade av stressen i arbetslivet.Teori: Hur du skall vara som ledare/chef och hur man utvecklas genom rollen samt teori om stress, negativ/positiv stress samt olika stressmodeller.Metod: En kvalitativ undersökningsmetod genom individuella intervjuer med ett flertal butikschefer.Slutsatser: Att upplevd stress är helt individuell beroende på erfarenhet, gener, ledarskap mm. Sen är det upp till sig som chef att lära dig att balansera dig fram till den optimala situationen för att du skall undvika negativ stress..

Att världens konsumtion leder till stora påfrestningar på miljön är ingen nyhet, och eftersom det årligen produceras cirka 80 miljarder plagg är textilbranschen en stor bidragande faktor. Kläder har dessutom en relativt kort livstid i dagens samhälle, innan konsumenterna väljer att bortskaffa dem för att följa nya modetrender och få mer plats i garderoben. En stor mängd av bortskaffade kläder ges bort eller skänks till bättre behövande. Dock finns det fortfarande kläder som också slängs i hushållssoporna, trots att upp till 95 procent av slängda plagg skulle kunna återanvändas eller återvinnas.Syftet med denna studie var därför att undersöka hur unga svenska kvinnor gör när de bortskaffar kläder, och varför de väljer de alternativ de gör. Studien har genomförts med en kvalitativ metod och det empiriska materialet samlades in genom en förundersökning samt via sju semistrukturerade intervjuer.Resultatet visade att unga kvinnor bortskaffar kläder som de har tröttnat på, som är trasiga eller som upplevs som ofräscha.

Syftet är att undersöka och reflektera kring pedagogers språk i arbetet med utvecklingssamtal och individuella utvecklingsplaner, pedagoger emellan samt mellan pedagoger och föräldrar. Efter en litteraturgenomgång som fokuserar diskurser, språk och yrkesspråk presenteras resultatet av sex kvalitativa, semistrukturerade intervjuer gjorda med pedagoger, yrkesverksamma i förskolan och grundskolan.Över etthundraåttio tusen pedagoger arbetar med barn och elever i Sverige. Har pedagoger i förskola och skola ett fungerande språk? Finns behovet av ett yrkesspråk? Ur specialpedagogiskt perspektiv beskrivs språket som ett viktigt redskap. Det har en avgörande roll för människans förståelse för vad som sker och för den roll hon får i samspel med andra.

Bakgrund och problembild LKAB vet att kring åren 2017-20 så kommer nuvarande anslutning från södra delen av Kiruna malmbangård att behöva ersättas med en ny pga. deformationerna från malmbrytningen. Denna nya anslutning skulle behöva utgå från norra änden av Kiruna malmbangård. LKAB undersöker därför olika alternativ till hur denna nya infart skall kunna komma till stånd. Trafikverket, som idag äger marken och spårmaterielen i området, har dock upprättat närtids- och framtidsplaner för Kiruna malmbangård vilket i dagsläget försvårar för LKAB att genomföra ett förvärv av hela eller delar av Kiruna malmbangård.

Svenska mjölkgetter hålls vanligen för ostproduktion, där ostarna oftast tillverkas i egna gårdsmejerier. Det finns idag en växande marknad för getost i Sverige och efterfrågan på lokalproducerade livsmedel har ökat, vilket innebär att den svenska getnäringen har en betydande roll inom ramen för miljö och närproducerande livsmedel. Vid osttillverkning är mjölkens sammansättning (fett, protein och kasein) av stor betydelse för ostutbyte och kvalité på produkterna. Information om mjölkens kaseinsammansättning från svenska mjölkgetsbesättningar saknas i nuläget och regelbundna mjölkanalyser av fett, protein och laktos är bristfällig. Huvudsyftet var att genom gårdsbesök på ett antal svenska getgårdar undersöka om det var möjligt att analysera mjölkens innehåll av kasein, fett, protein och laktos på gårdsnivå med hjälp av en mobil infraröd spektrometri-metod (IR).

Bakgrund: Vid livslång sjukdom ställs den sjuke inför kravet att förändra sitt levnadssätt för att kunna leva ett så bra liv som möjligt med sjukdomen. Patienten måste lära sig klara av den egenvård som sjukdomen kräver. För att patienten skall lära sig och sköta sin egen behandling helt eller delvis blir undervisning ett viktigt inslag. Vid patientundervisning ska patienten uppnå anpassning och handlingskraft, d v s skall lära sig nya sätt att klara av och anpassa sig till dem ändrade levnadsförhållanden och behöver då få ny kunskap och nya färdigheter. Vårdarens uppgift är att göra det möjligt och underlätta lärandet samt att hjälpa patienten att åter bli självständig.

En olycka kan snabbt vara framme. För äldre personer kan ett fall vara tillräckligt för att skada sig rejält och inte ha möjlighet att komma åt ett kommunikationsmedel, till exempel en telefon. Detta är i dagens samhälle ett stort folkhälsoproblem som både orsakar lidande och stora kostnader. Infinner sig känslan av otrygghet kan det underlätta och framförallt hjälpa vid överfall att snabbt kunna tillkalla uppmärksamhet från omgivningen men också familjemedlemmar eller vänner.För att lösa dessa problem har ett säkerhetslarm utvecklats till en Android-telefon. Detta larm har i uppgift att påkalla omgivningens uppmärksamhet genom ljudsignaler men också kontakta anhöriga.

Syftet med studien var att ta reda pa? hur man kan fra?mja lek fo?r barn med autistiska symptom som bor pa? korttidsboenden. En kvalitativ intervjuunderso?kning gjordes med sex deltagare och analyserades sedan genom en tolkande fenomenologisk analys (IPA). Fyra huvudteman med tillho?rande tva? underteman var valdes ut.

Syftet med studien är att försöka skapa förståelse för vad som motiverar elever i klassrumsarbetet. Som blivande lärare känns det väsentligt att ta reda på de faktorer som gör en elev motiverad. Metoden på arbetet är en kvalitativ studie som genomförts på åtta stycken elever i årskurs sex, som genomgick individuella intervjuer. Studien tar upp motivation, i ett historiskt perspektiv, men även dagens aktuella forskning. Betydelsen av inre respektive yttre motivation nämns, samt hur motivation skapas.

Syfte och frågeställningar:Syftet med den här studien är att undersöka hur fyra lärare i ämnet idrott och hälsa i årskurs 6- 9 uppfattar åtgärdsprogram och förslaget på att avskaffa kravet på dessa. Vilken syn har de intervjuade lärarna på åtgärdsprogram? Vad anser de intervjuade lärarna om själva avskaffandet av kravet? Hur vill de intervjuade lärarna arbeta med elever som inte uppnår kunskapskraven?MetodDen här studien är en kvalitativ forskningsintervjustudie där fyra lärare i ämnet idrott och hälsa har deltagit i en öppen riktad intervju. Lärarna har fått besvara frågor och reflektera fritt kring inkludering, dokumentation och åtgärdsprogram som ett verktyg inom skolan. De har även reflekterat kring förslaget på att avskaffa kravet på åtgärdsprogram.