Syftet med mitt arbete är att undersöka om ett informationsstöd med arbetsflöden kan underlätta förståelsen och inlärningen av ett informationssystem som används i verksamheten. Som fallstudie studeras avdelning ReEko och de anställdas användning av programmet Procapita. Under arbetets gång har jag växlat mellan empiri och teori, vilket medfört att jag lättare har kunnat se och förstå helheten av mitt problemområde. Ett informationsstöd har utvecklats och implementerats i syfte att undersöka om ett informationsstöd med ett klart beskrivet arbetsflöde underlättar förståelsen och inlärningen samtidigt som det kan ge användaren "hjälp till självhjälp". Jag har gjort en kvalitativundersökning där jag i min faktainsamling har använt mig av enkäter med öppna svarsalternativ.

?ren under Covid-19 pandemin pr?glades av social distansering och isolering. N?got som resulterade i att m?nga branscher blev tvungna att skapa nya digitala l?sningar och implementera distansarbete, ett fenomen som efter pandemin fortfarande lever kvar. Men vad vet vi egentligen om hur distansarbete p?verkar motivation och meningsfullhet i arbetet? Det ?r ?mnet som denna studie har unders?kt. Uppsatsen ?r en kvalitativ studie som ?r baserad p? semistrukturerade intervjuer och grundar sig i de tv? teorierna Sensemaking och Job Characteristics model.

Detta examensarbete tar upp frågan om kommunikationsproblem mellan de komponenter som ingår i ADDAX systemet, till största del de problem som uppstår mellan router och mätare. ADDAX systemet är uppbyggt på ett hierarkiskt vis med ADDAX server högst upp och mätaren längs ned. Systemet kommunicerar via PLC ?power line comunication?. Uppgiften har varit att kartlägga hur mätsystemet fungerar, vilka geografiska problemområden som finns med avseende på kommunikations problem, lokalisering av störkällor, åtgärdning av dessa störkällor och framtagande av ett flödesschema som skall kunna användas av montörerna vid felsökning i systemet.

Den här studien undersöker ett integrationsprogram i Falköpings kommun i Sverige. Studien visar integrationsprogrammet ur en vetenskaplig synvinkel och undersöker hur framgångsrikt programmet är, baserat på programmets syfte, som är att öka självförsörjandegraden bland invandrare i Falköping. Syftet med denna studie är att om möjligt kunna förbättra och förändra det pedagogiska arbetet i integrationsprogrammet i Falköping, och därmed öka chansen till självförsörjning för deltagarna i integrationsprogrammet. Deltagarna i integrationsprogrammet har också gett sina synpunkter på de pedagogiska insatserna genom en enkätundersökning och några av deltagarna har också deltagit i personliga intervjuer. Resultatet av studien visar att kommunens måluppfyllelse är god.

Previsualisation är en arbetsprocess som i ett tidigt stadie ger oss preliminära versioner av bilder eller sekvenser. Den är till för att kunna uppskatta produktionskraven, visualisera ideér och en gemensam vision. En teknisk previsualisation är en mer specifik term där teknisk exakthet är avgörande. En teknisk previs kan skapas i programmet FrameForge Pré-viz Studio som denna text redogör för. Previsualisationen som beskrivs i denna text lägger grund för diskussioner kring hur den kan användas på en filminspelning.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med denna studie var att undersöka om det hos gymnasieelever på samhälls- och naturvetenskapliga programmen finns ett samband mellan frukostfrekvens och prestation mätt i betyg. För att kunna uppnå syftet användes följande frågeställningar:? Finns det en korrelation mellan frukostfrekvens och betyg (betyg mäts i medelpoäng för svenska, engelska, matematik och samhällskunskap)?? Kan potentiella confounders förklara detta eventuella samband?MetodDen undersökta populationen bestod av 238 gymnasieelever i åldrarna 15-19 år. 122 av dessa var flickor och 116 var pojkar. På tre valda gymnasieskolor i Stockholms län gjordes ett riktat slumpmässigt urval bland eleverna.

Detta är en C-uppsats för Valfritt Informatik Programmet, Högskolan i Halmstad, 2005. I denna uppsats undersöker vi vilka interaktionstekniker som kan vara lämpliga eller inte alls vara lämpliga till en mobil enhet. På denna mobila enhet är det tänkt att e-papperstekniken skall appliceras. Uppsatsen utförs i samarbete med DigiNews, ett projekt för framtida nyhetstidningar. Vi har genomfört en undersökning där vi observerat hur interaktionsteknikerna har fungerat med ett fokus på nyhetsläsning.

Sammanfattning/abstractSyftet med denna studie var att beskriva hur lärare anser att de arbetar med individualisering i grundskolan, och att identifiera vilka faktorer som påverkar och formar lärarrollen när det gäller individualisering. Vi har som mål att, i vårt kommande yrke som lärare, kunna främja varje enskild elev i sin kunskapsutveckling, därför har vi valt att belysa individualisering ur ett lärarperspektiv.Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer som undersökningsmetod. Intervjuerna har vi genomfört med sex lärare som arbetar i skolår ett till nio, på en grundskola på en mindre ort i Mellansverige.I bakgrunden redogör vi för de aspekter som, i tidigare forskning, har framträtt som betydelsefulla för att kunna individualisera arbetet i grundskolan.Resultaten från undersökningen har vi analyserat och jämfört med den forskning vi belyst i bakgrunden.Det vi har kommit fram till i vår studie är att lärarens förhållningssätt gentemot eleverna har stor betydelse. Genom att läraren skapar tillfällen till kommunikation med eleverna kan denne utveckla en god relation till dem, och på så sätt ta reda på vilket sätt eleverna bäst lär sig på. Utifrån detta kan läraren sedan anpassa och individualisera undervisningen.

Fritidspedagogyrket är en viktig yrkesgrupp ute  i våra verksamheter  som besitter en väldigt stor  kompetens  vad  det  gäller  konflikthantering,  genus,  barns  sociala  och  emotionella utveckling vilket framgår av detta arbete. I detta arbete ingår litteraturstudier som visar på hur viktig kommunikation, värden och normer, genus och jämställdhet är. Här finns en kvantitativ undersökning  med  frågor  om  konflikter,  om  vuxna  bemöter  pojkar  och  flickor  olika  i konfliktsituationer  och  i  så  fall  varför. Utifrån  vad  som  framkommit  i  enkätsvaren  har  jag försökt knyta det  till  litteraturen. Ur svaren kan man se att fritidshemmens personal hanterar konflikter på ett bra och rättvist sätt där det inte är så stora skillnader i hur pojkar och flickor bemöts.

SammanfattningAtt köra en elbil kan skilja sig från ett traditionellt fordon på flera sätt. Förväntningarna från förarenmåste tas i beaktning när användargränssnittet i bilens instrumentpanel utformas.Denna masteruppsats behandlar test, utvärdering och nydesign av Huvudinstrumentet i Saabs elbilZero Emission. Huvudinstrumentet är den del av instrumentpanelen som sitter framför ratten ochinnehåller mätartavlor och andra instrument. Andra områden såsom mittkonsolen och musik- ochnavigatorsystem inkluderas inte i studien.Huvudinstrumentet testades och utvärderades med metoder, bland andra heuristisk utvärdering,Cognitive walkthrough och användartest. Användartesten utfördes i en körsimulator med hjälp avtänk-högt-metoden för att möjliggöra för observatören att följa med i testpersonen tankebanor.Med hjälp av resultaten från testutvärderingen skapades en ny design av huvudinstrumentet.Övergripande upplägg och design av individuella delar av klustret utformades parallellt.

Det finns ett problem med att filbaserade databaser inte klarar av att hantera konsistens i form av de beroenden som existerar i databasen. Här har detta problem undersökts utifrån de uppdateringar som sker när indata och datadefinitioner på nytt, efter eventuell uppdatering, genereras in i databasen.Olika typer av beroenden har identifierats i databasen och testexempel har valts ut bland befintliga datadefinitioner och indatafiler i det system som används som exempelsystem. Möjligheten att använda en wrapper för att hantera konsistensen har undersökts och denna wrapper har placerats in i arkitekturen för exempelsystemet. Tester har genomförts för främmande nycklar och funktionaliteten add, lägga till ny data. Vid tester kan konstateras att de flesta främmande nycklar antingen identifieras av programmet eller de kan identifieras via ytterligare implementation..

Examensarbetet, som är en del av det tidiga skedet i projekteringen av Studio Acusticum, syftar till att ta fram konceptuella trätakskonstruktioner för en konsertsal. Arbetet behandlar estetik, akustik och teknik. Studio Acusticum kommer att byggas i anslutning till Piteå Musikhögskola och är en del av en vision: att bli en av Europas mest spännande och innovativa mötesplatser för musik, media och teknik. Tanken är att utforma en konsertsal med en annorlunda träkonstruktion och akustik i världsklass. Begreppet akustik är inte entydigt utan kan delas upp i en fysikalisk och en psykologisk del.

Detta examensarbete var att samla in data från såglinjen på Wallmarks Såg i Kroksjön. Datat som samlades in skulle föras in i ett program som heter TimberOpt. Programmet används vid ett flertal sågverk i Sverige, ett av dem är Martinsons Trä AB. Eftersom att Wallmarks Såg ingår i samma koncern är tanken att TimberOpt i framtiden ska användas även där. Visionen är att inom koncernen ska de med programmets hjälp kunna såga de olika produkterna vid rätt sågverk ur en ekonomisk synpunkt.

I den här uppsatsen sammanfattar jag de lärdomar jag fick av att skapa och framställa ett verk för fyra sångare och två dansare. Verket, Siempre  perdue, ingick i mitt konstnärliga projekt under mitt sista år på programmet för musiklärare med profil rytmik. Jag hade förkunskaper inom komposition, rytmik och viss koreografi, men att sammanställa dessa och ge dom lika värde i ett verk var för mig helt nytt. Den här uppsatsen har för mig blivit ett sätt att reflektera kring det jag gått igenom och att ringa in det man måste tänka på om man ska skapa och framföra ett liknande verk. Lärdomarna handlar både om själva kompositionen och repetitionerna  och föreställningarna.

Det här arbetet ämnar att studera kommunikationspolicyn och -programmet för Stockholms stad. Mot bakgrund att kommunen har tagit fram det nya kommunikationsprogrammet som ersätter den gamla kommunikationspolicyn undersöker jag följande; vilka deltagare som realiseras i texterna och vilka av de som utgör påverkan samt hur kommunen framställer på sig själv och sin kommunikation. Jag undersöker även huruvida det i samband med framställandet av det nya dokumentet och övergången till en strategisk kommunikation har synen på kommunikationenoch på sig själv förändrats och vilka kommunikationskriterier som realiseras i dokumenten. Som metod för min analys använder jag ett verktyg såsom den systemisk-funktionellagrammatiken (SFG) har att tillämpa. Inom SFG har jag tillämpat den ideationellametafunktionen till min analys däri jag har tagit del av transitivitetsystemet och ergativitetssystemet samt satskomplex.