Studier visade att närstående upplevde kommunikation från sjuksköterskan som viktigt stöd i palliativ vård. Närstående beskrev dock i flera studier att kommunikationen från sjuksköterskan ofta var bristfällig och otillräcklig. Syftet med föreliggande intervjustudie var att få djupare förståelse för samt beskriva sjuksköterskors upplevelse av kommunikation med närstående i palliativa vård. Studiens metod hade en beskrivande design med kvalitativ ansats. Deltagare rekryterades från två olika vårdavdelningar, på ett sjukhus i Mellansverige.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur yogautövare upplever att yogan ger effekt på förmåga till och förståelse för lärande, samt om detta går att bära med sig i arbetslivet. Tidigare forskning har visat att yogan har en främjande effekt på förmågan att koncentrera sig på sitt arbete samt att yogan även ger en stärkande Individuell effekt som ger energi till arbetet. Teorier om lärandet visar vikten av att skapa en arbetsmiljö som främjar motivation och ger trygghet till individ och grupp. Som metod för undersökning gjordes en förstudie med enkäter på två yogastudior i Sverige. Därefter gjordes tre kvalitativa intervjuer, samt tre uppföljande intervjuer med samtliga respondenter. Denna metod valdes för att skapa en fördjupad förståelse och kunskap över respondenternas upplevelse av fenomenet.

Syfte: Syftet med undersökningen var att undersöka hur lärare undervisar elever med lässvårigheter i den ordinarie undervisningen. För att besvara detta syfte har två frågeställningar utformats: Använder sig lärare av någon speciell läsinlärningsmetod? Om inte, hur interagerar lärare och elev då, för att lärande ska kunna ske i läsning?Teori: Undersökningen utgår från ett sociokulturellt perspektiv där omgivningen är avgörande för individens utveckling och prestation. Utveckling sker genom relationer och dialogen är betydelsefull i detta perspektiv. Elevers utveckling sker i samspel med deras omgivning i högre grad än att den är en oberoende Individuell process.Metod: För datainsamlingen har kvalitativa intervjuer och observationer använts.

Vid världskonferensen om undervisning av elever i behov av särskilt stöd år 1994 i Salamanca i Spanien gick det tydligt att se att riktmärket för arbetet med elever i behov av särskilt stöd i undervisning skulle vara att arbeta inkluderande. Dessa tankar lyser också igenom i den svenska läroplanen, Lpo 94. Syftet med studien är att få exempel på hur inkludering och stöd i klassrummet på en gymnasieskola kan se ut. Metoden som ligger till grund för studien är en multipel fallstudie av tre lärare i ämnet svenska på en mellansvensk gymnasieskola. Fallstudien bygger på direkta observationer och kvalitativa intervjuer. I resultatgenomgången läggs tyngdpunkten på intervjuerna och observationerna används för att illustrativt syfte. Resultatet som jag har fått fram i min fallstudie visar att lärarna använder sig mycket av sin egen person för att skapa kontakt med eleverna och finna sätt att lära känna och se varje enskild elev.

Syftet med vår undersökning var att få kunskap om hur lärare skriftligt formulerar mål och tillvägagångssätt i Individuella utvecklingsplaner. Därför undersökte vi vilket fokus lärare har när de formulerar sig i Individuella utvecklingsplaner. Vår forskningsansats var att jämföra de skriftliga formuleringarna med Skolverkets rekommendationer gällande Individuella utvecklingsplaner. Utifrån dessa rekommendationer valde vi även att undersöka vem som ansvarar för elevens framgång i skolarbetet samt om det existerar ett för lärare gemensamt och sakligt språk. Undersökningen baserade sig på textanalys av 35 ifyllda Individuella utvecklingsplaner från nio skolor gällande elever i år fem med utgångspunkt från ämnet svenska.

Koronarangiografi används för att visualisera hjärtats kranskärl och diagnostisera eventuella kranskärlsjukdomar. I samband med undersökningen kan en perkutan koronar intervention (PCI) utföras som behandling. Denna undersökning kan orsaka ångest och rädsla hos patienterna, vilket kan ge fysiska symtom såsom ökad hjärtrytm och blodtryck som kan påverka undersökningen och en eventuell intervention negativt. Vid undersökningen har röntgensjuksköterskan främsta ansvaret för omvårdnaden. För att kunna ge mest optimal omvårdnad till patienterna ska röntgensjuksköterskan ha kunskap om bakomliggande orsaker till ångest och rädsla relaterade till koronarangiografi.

Syftet med uppsatsen var att undersöka socialsekreterares förklaringsmodeller för hedersrelaterat våld i förhållande till annat våld i nära relation och eventuella skillnader eller likheter mellan dessa. Syftet var även att undersöka vilka effekter deras förklaringsmodeller får för deras klienter. Frågeställningarna vi besvarar i uppsatsen är vilka föreställningar socialsekreterarna har om hedersrelaterat våld i förhållande till annat våld i nära relation, hur deras föreställningar om offer och förövare inom hedersrelaterat respektive annat våld i nära relation ser ut samt om dessa föreställningar påverkar deras arbete med klienter.Vi har utfört enskilda intervjuer med fem socialsekreterare som arbetar i Göteborgs kommun. Genom att använda oss av postkolonial teori, systemteori, makt, essentiellt och socialkonstruktionistiskt perspektiv på etnicitet och kultur samt tre forskningsteoretiska perspektiv (kulturellt perspektiv, könsperspektiv och intersektionellt perspektiv) på hedersrelaterat våld har vi kommit fram till att socialsekreterarna gör en skillnad på hedersrelaterat våld i förhållande till annat våld i nära relation. Skillnaden ligger främst i att de kopplar hedersrelaterat våld till kultur och systemteoretiska förklaringsmodeller, medan annat våld i nära relation tillskrivs Individuella förklaringsmodeller.

Studier visade att närstående upplevde kommunikation från sjuksköterskan som viktigt stöd i palliativ vård. Närstående beskrev dock i flera studier att kommunikationen från sjuksköterskan ofta var bristfällig och otillräcklig. Syftet med föreliggande intervjustudie var att få djupare förståelse för samt beskriva sjuksköterskors upplevelse av kommunikation med närstående i palliativa vård. Studiens metod hade en beskrivande design med kvalitativ ansats. Deltagare rekryterades från två olika vårdavdelningar, på ett sjukhus i Mellansverige.

Studier visade att närstående upplevde kommunikation från sjuksköterskan som viktigt stöd i palliativ vård. Närstående beskrev dock i flera studier att kommunikationen från sjuksköterskan ofta var bristfällig och otillräcklig. Syftet med föreliggande intervjustudie var att få djupare förståelse för samt beskriva sjuksköterskors upplevelse av kommunikation med närstående i palliativa vård. Studiens metod hade en beskrivande design med kvalitativ ansats. Deltagare rekryterades från två olika vårdavdelningar, på ett sjukhus i Mellansverige.

Inledning: Parrelationens kvalité kan försämras efter transitionen till föräldraskap. Barnet påverkas negativt av konflikter mellan föräldrarna. Inom barnhälsovården är ett av distriktssköterskans mål att stödja föräldrar i deras föräldraskap. Det finns studier som beskriver transitionen till föräldraskap. Det saknas dock studier från BVC om distriktssköterskans upplevelse hur de bidrar till ökad kvalité i föräldrarnas parrelation.

SAMMANFATTNINGInledning:Att drabbas av stroke kan upplevas som en fruktansvärd och påfrestande händelse, både för patient och närstående. Det är hälso- och sjukvårdens ansvar att utbilda patienter och närstående genom Individuellt anpassad information, på ett lyhört, empatiskt och respektfullt sätt. Information och handledning av sjuksköterskan ses därför som mycket viktigt för patient och närstående så att de får kontroll över den nya situationen de befinner sig i.Syfte: Att sammanställa aktuella vetenskapliga artiklar om vilka utbildningar som finns inom strokevård samt hur patienter och närstående upplever och påverkas av dessa.Metod: En litteraturstudie bestående av totalt 16 kvantitativa respektive kvalitativa vetenskapliga artiklar. Databaser som användes är PubMed och CINAHL.Resultat: Studiens resultat visar på att det finns olika metoder för utbildning av patient och närstående bland annat grupputbildning och Individuell utbildning med både skriftligt och muntligt innehåll. Patienter och närstående upplever information och utbildning som något viktigt.

Studier visade att närstående upplevde kommunikation från sjuksköterskan som viktigt stöd i palliativ vård. Närstående beskrev dock i flera studier att kommunikationen från sjuksköterskan ofta var bristfällig och otillräcklig. Syftet med föreliggande intervjustudie var att få djupare förståelse för samt beskriva sjuksköterskors upplevelse av kommunikation med närstående i palliativa vård. Studiens metod hade en beskrivande design med kvalitativ ansats. Deltagare rekryterades från två olika vårdavdelningar, på ett sjukhus i Mellansverige.

Lågkolhydratkost har funnits sedan 1921 och formulerades som en behandling för epilepsi. Under åren har populariteten för lågkolhydratkost varierat, men har på senare år ökat. I Sverige har förespråkare fått publicitet i samband med kosten Low Carb High Fat (LCHF), som innefattar en hög andel fett och en låg andel kolhydrater. De kostråd som LCHF förespråkar står i motsats till de rådande kostrekommendationerna i Sverige. Den mat som föredras är Individuell och det finns många dieter att välja mellan.

Bakgrund: Vad är det som påverkar den hjärtopererade patientens upplevelser efterhjärtoperationen? Att patienten känner sig välinformerad och har stöd ifrån närstående i sittdagliga liv är viktigt för en lyckad rehabilitering. Sjuksköterskan kan assistera patienten tillsjälvinsikt och självförståelse så att hon/han själv kan utveckla kunskap och skicklighet.Syfte: Studien belyser vad det är som påverkar patientens upplevelser efter en hjärtoperation.Metod: Litteratursökning. Datainsamling är gjord via databaserna PubMed/Medline ochCINAHL.Resultat: Upplevelsen i samband med en hjärtoperation är Individuell. Ålder och kön ärnågra faktorer som kan ha påverkan på hur patienten upplever sin rehabilitering.

Studien belyste pedagogers upplevelser av ljudmiljön i förskolan samt hur de säger sig planera och organisera den pedagogiska verksamheten för att främja en god ljudmiljö. Studien var angelägen på det vis att det är viktigt att pedagoger inkluderar ljudmiljön i verksamheten och ser till att den inte utgör ett hinder för barns lärande och utveckling. En medvetenhet om det pedagogiska uppdraget är en viktig del, så att barn och pedagoger inte exponeras för skadligt ljud mer än nödvändigt. Förskolan ska erbjuda barnen en verksamhet där barn och pedagoger trivs och mår bra tillsammans. Därför är det betydelsefullt att arbetet kring ljudmiljön hålls levande.