Sök:

Sökresultat:

1114 Uppsatser om Individuell vćrd - Sida 27 av 75

Wilhelm Stenhammar och Den signade dag : FrÄn uppteckning till rapsodi

AbstractIngvor Stagling: Wilhelm Stenhammar och Den signade dag. FrÄn uppteckning till rapsodi. C-uppsats vid institutionen för musikvetenskap, Uppsala universitet. Vt 2001.Med utgÄngspunkt i Bo Wallners frÄgestÀllningar kring Stenhammars orkesterrapsodi Midvinter undersöks den folkliga koralen Den signade dag frÄn uppteckning 1902 till rapsodi 1907, med en odaterad fyrstÀmmig koralsats som mellanled. Stenhammars uppteckning av Moratraditionens Den signade dag, meddelad av en ung Zornmodell, visar melodisk överensstÀmmelse med en tidigare (1887) och en senare uppteckning (1922) av Moratraditionen, men har en rytmiskt individuell utformning.

Upplevelse av livskvalitet efter hjÀrtstopp : En litteraturstudie

SammanfattningSyfte: Syftet Àr att beskriva hur individer som överlevt ett hjÀrtstopp samt individer som överlevt ett hjÀrtstopp och erhÄllit en ICD upplever sin livskvalitet utifrÄn ett fysiskt, psykiskt och socialt perspektiv. Vidare var syftet ocksÄ att beskriva kvaliteten pÄ de ingÄende artiklarna avseende undersökningsgrupp. Metod: Beskrivande litteraturstudie med 12 ingÄende resultatartiklar. Sökningar gjordes i databaserna Cinahl, PubMed och PsychINFO. Huvudresultat: Upplevelsen av livskvalitet pÄverkas ur flera aspekter hos individer som drabbats av hjÀrtstopp.

Kommunalt stöd för utomhuspedagogik i förskola och skola?

Syftet med studien var att fÄ en ökad förstÄelse och en samlad bild över hur en kommun stödjer och uppmuntrar arbetssÀttet (utomhuspedagogik) i pedagogiska verksamheter. De metoder som anvÀndes i undersökningen var enkÀtundersökning i form av ett frÄgeformulÀr som skickades till skolledare i 17 barn- och ungdomsomrÄden. Vidare utfördes tvÄ inspelade intervjuer med en skolchef och en trÀdgÄrdspedagog. Studiens resultat visade att kommunen hade en positiv instÀllning till arbetssÀttet och att flera skolgÄrdars utemiljöer har blivit upprustade. Förskoleverksamheterna fick sjÀlva söka ekonomiska medel hos kommunen för att kunna satsa pÄ upprustningar av deras utemiljöer.

KartlÀggning av nattfastans lÀngd, undernÀring och hÀlsorelaterad livskvalitet hos personer pÄ Àldreboende

IntroduktionUndernĂ€ring Ă€r ett stort problem hos Ă€ldre personer, som bor inom sĂ€rskilt Ă€ldreboende(SÄBO), trots att detta gĂ„r att förebygga, om man ha en vĂ€lgenomtĂ€nkt individuell anpassadnutritionsplan för varje person. Det saknas kunskap om lĂ€ngden pĂ„ nattfastan, undernĂ€ringoch hĂ€lsorelaterad livskvalitet hos Ă€ldre. Med nattfastans lĂ€ngd menas tiden mellan sistamatintag pĂ„ kvĂ€llen/natten och första matintag pĂ„ morgonen.SyfteSyftet med studien var att kartlĂ€gga nattfastans lĂ€ngd, undernĂ€ring och hĂ€lsorelateradlivskvalitet hos en grupp Ă€ldre pĂ„ ett sĂ€rskilt Ă€ldreboende.MetodUndersökningen var en pilotstudie, som utfördes pĂ„ en somatisk avdelning pĂ„ ett SÄBO.Sammanlagt 31 Ă€ldre personer, 23 kvinnor och 8 mĂ€n med en Ă„ldersvariation mellan 68-100Ă„r och en medelĂ„lder pĂ„ 87 Ă„r inkluderades i studien. BMI, MNA-SF och nattfastans lĂ€ngdberĂ€knades för att kartlĂ€gga deltagarnas nutritionsstatus. HĂ€lsorelaterad livskvalitetberĂ€knades med hjĂ€lp av hĂ€lsoenkĂ€ten EQ-5D.

Sjuksköterskans bedömning av postoperativ smÀrta - en litteraturstudie

Bakgrund: Postoperativ smÀrta Àr en naturlig och oundviklig företeelse efter ett kirurgiskt ingrepp. SmÀrtan Àr en subjektiv och individuell upplevelse som kan vara svÄr att förmedla till andra. Sjuksköterskan har en avgörande roll genom att identifiera faktorer som kan vara av betydelse vid bedömning av patientens smÀrta. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva faktorer som Àr av betydelse vid sjuksköterskans bedömning av patienter med postoperativ smÀrta. Metod: Det genomfördes en litteraturstudie baserad pÄ sju vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod.

Behov och krav pÄ informationsflödet inom produktion: ett
steg nÀrmare effektiv produktionsstyrning pÄ Volvo Aero
Corporation

Inom tillverkande företag existerar en mÀngd informationsflöden som möjliggör produktion. Utan dessa vitala flöden uppstÄr störningar som kostar tid och pengar. Inom produktionen Àr information ytterst viktig dÄ den möjliggör för styrning och planering. Detta projekt undersöker behov av och krav pÄ produktionsstyrningsstöd vid Volvo Aero Corporation (VAC). Genom intervjuer av medarbetare genomförs en kartlÀggning av behov och krav.

Patienters upplevelser av att leva med dialysbehandling och vÀntan pÄ njurtransplantation : - en litteraturstudie

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patientens upplevelser av att leva med dialysbehandling samt vÀntan pÄ njurtransplantation. Litteratursökningar gjordes i databasen Medline. Studiens resultat baserades pÄ 12 vetenskapliga artiklar som granskades, analyserades och sammanstÀlldes av bÄda författarna. Resultatet visade att upplevelser av begrÀnsningar i livet till följd av dialysbehandling var vanligt förekommande. MÄnga patienter led av fatigue och brist pÄ energi vilket resulterade i inaktivitet och svÄrigheter att orka med vardagliga sysslor.

Pedagogers syn pÄ barns anvÀndning av TAKK

Abstract Syftet med denna studie var att genom en kvalitativ intervjumetod belysa hur pedagoger pÄ tre förskolor varav tvÄ sprÄkförskolor och en sprÄkavdelning anvÀnder TAKK (Tecken som Alternativ Kompletterande Kommunikation). PÄ bÄda förskolorna anvÀnds TAKK som hjÀlpmetod för att stödja barn som har en sprÄkstörning. Hur ser pedagogerna pÄ anvÀndningen av TAKK i sitt arbete med sprÄkstörda barn? Mina frÄgestÀllningar Àr: Vilka barn menar pedagogerna att TAKK kan anvÀndas med? Hur anvÀnder pedagogerna TAKK, och nÀr? Hur upplever pedagogerna att TAKK stöttar barnen i sin utveckling? Jag anvÀnder mig av ett kognitivt perspektiv för att kunna tolka och analysera mitt material. Resultatet visar att de intervjuade pedagogerna anser att TAKK gynnar kommunikationen mellan pedagoger och barn men Àven barnen emellan.

Det mÄste ju fungera i klassrummet ocksÄ - om lÀs- och skrivsvÄrigheter pÄ högstadiet.

Syftet med studien var att undersöka didaktiska val och kompensation kring elever pÄ högstadiet med lÀs- och skrivsvÄrigheter och dyslexi. Jag ville skapa mig en bild av hur det fungerar ute i skolan idag dÄ 20 % som slutar nian inte har tillÀgnat sig funktionellt tillrÀckligt goda lÀs- och skrivfÀrdigheter. LÀs- och skrivkompetens Àr ett villkor för att mÀnniskan ska fungera bra ute i samhÀllet samt skolkulturen bygger pÄ att vi lÀser och skriver för att lÀra. Metoden bestod av intervjuer med fyra specialpedagoger pÄ olika skolor. Skolorna ligger i södra Sverige samt i olika miljöer som storstad, mindre stad och villasamhÀlle.

Fonologisk medvetenhet och skrivförmÄga hos 6-Äringar : En komparativ studie i tre förskoleklasser

Denna uppsats behandlar förskoleklasselevers fonologiska medvetenhet och skrivförmÄga. Syftet med studien Àr att undersöka huruvida den fonologiska medvetenheten skiljer sig Ät mellan barn som gÄr i montessoriförskoleklass och barn som gÄr i kommunal förskoleklass utan nÄgon sÄ specifik pedagogisk inriktning. Syftet Àr Àven att studera sambandet mellan den fonologiska medvetenheten och barnens skrivförmÄga och om de pedagogiska metoderna inverkar pÄ dessa fÀrdigheter. Sammanlagt medverkade 51 barn i studien. FrÄn en montessoriförskoleklass deltog 21 barn.

Livet efter stroke - Faktorer som pÄverkar de yngre patienterna

Stroke Àr en av vÄra stora folksjukdomar och Ärligen insjuknar 35 000 mÀnniskor varav 20 procent Àr mellan 19 och 64 Är. Det innebÀr stora omstÀllningar i livet för de yngre iarbetsför Älder som insjuknat i stroke dÄ de ofta har en familj att ta hand om och ett arbete att gÄ till. Syftet med studien varatt belysa faktorer som pÄverkar de yngre patienterna vid Äteranpassning till livet efter stroke. Studien genomfördessom en litteraturstudie dÀr 12 vetenskapliga artiklar granskades. I resultatet framkom det att de yngre patienterna frÀmst upplevde att information, rehabilitering, stöd och dolda funktionshinder Àr de faktorer som mest pÄverkar Äteranpassningen till livet efter stroke.

Förekomst och betydelse av att ha smÀrta och trötthet hos personer i Äldersgrupperna 60-96 Är Àldres smÀrta i relation till upplevd trötthet

Bakgrund: Åldrandet Ă€r en individuell process som upplevs olika av olika personer. FörĂ€ndringar i Ă„ldrandet kan i stor utstrĂ€ckning vara oplanerade och oönskade. Dessa förĂ€ndringar beskrivs ofta i form av förluster sĂ„ som nedsatt rörelse förmĂ„ga, syn eller hörsel som i sin tur kan resultera i smĂ€rta och trötthet. Syftet: Syftet med studien Ă€r att beskriva förekomst och betydelser av att ha smĂ€rta och trötthet hos Ă€ldre personer mellan 60-96 Ă„r samt att undersöka om personer med smĂ€rta upplever trötthet i större utstrĂ€ckning Ă€n de personer som inte upplever smĂ€rta. Metod: Data frĂ„n SNAC Blekinges befolkningsdel har anvĂ€nts (n=1372).

Styrning av personal i kreativa arbeten

Individuell kreativitet blir ett allt viktigare konkurrensmedel för företag i dagens affÀrsvÀrld. Den kreativa personalen i företag med utmÀrkande kreativ verksamhet behöver en miljö som tillÄter dem att fritt lÄta kreativiteten vÀxa och utvecklas. UtifrÄn dessa individers kreativa arbete skapar företagen sin lönsamhet och framgÄng. Företagets problem Àr att skapa en miljö som gynnar kreativitet och nytÀnkande samtidigt som företaget Àr framgÄngsrikt och lönsamt. För att lyckas med detta behöver företagen pÄ ett effektivt sÀtt ta tillvara pÄ de resurser som den kreativa personalen utgör.

Kunskapsdiagnos i matematik ? nÄgot att rÀkna med? : En kvalitativ studie av lÀrares och rektorers tankar kring kunskapsdiagnos i de tidiga Ären.

Syftet med studien Àr att belysa lÀrares och rektorers tankar kring diagnostisering av elever i de tidiga skolÄren vid anvÀndande av Skolverkets diagnosmaterialDiamant, som riktar in sig pÄ den förberedande aritmetiken.Studien har en kvalitativ ansats med semistrukturerad intevju som metod. Deltagarna i undersökningen Àr fyra lÀrare samt tvÄ rektorer med erfarenhet och utbildningen inom omrÄdet.Resultatet visar att informanterna anser att de fÄr betydelsefull information om var barnen befinner sig i den grundlÀggande taluppfattningen via diagnosen och dÀrmed kan barn med behov av hjÀlp och stöd uppmÀrksammas. Informanterna har en formativ syn pÄ diagnostisering. De fokuserar pÄ hur resultatet följs upp, hur de finner pedagogiska och organisatoriska lösningar. Rutiner för detta Àr olika pÄ de enheter dÀr informanterna Àr verksamma.

Insatsen Daglig verksamhet för funktionshindrade : en jÀmförelse av tvÄ kommuners verkstÀllighetsprocess av Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, med individen i centrum

Genom Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, kan mÀnniskor med funktionshinder söka insatsen daglig verksamhet. Vid införandet av lagen uttrycktes oro för kommunala skillnader i kvalitet och kvantitet. Syftet med föreliggande studie har varit att jÀmföra hur verkstÀlligheten av den dagliga verksamheten i tvÄ kommuner svarar upp mot LSS-lagstiftningens intentioner betrÀffande inflytande, medbestÀmmande, sjÀlvbestÀmmande och individuell anpassning. Syftet har ocksÄ varit att belysa hur lagens intentioner uppfylls ur ett individuellt bemötandeperspektiv. Studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer med tvÄ arbetskonsulter samt en enhetschef som i mötet med brukare kartlÀgger och dokumenterar brukarens behov och önskemÄl inför val av arbetsplats och arbetsuppgifter.

<- FöregÄende sida 27 NÀsta sida ->