Uppsatsen grundade sig ett behov och önskemÄl av en utvecklingsplan för BRF SolgÄrdarnas norra plantering i Lund. Planteringen gjordes om 2007 och bar med sig en vision om att planteringen skulle fokusera pÄ det dynamiska samspelet mellan den Àldre, uppvuxna och nyplanterade vegetationen. Tanken var konkret att sluttrÀd planterades in i skydd av planteringens redan uppvuxna vegetation och i takt med att dessa vÀxte till, skulle dessa ges mer utrymme genom att den skyddande vegetationen gallrades bort. NÄgonstans pÄ vÀgen upprÀtthölls inte visionen och planteringen tillÀts att vÀxa fritt vilket bidrog till minskad ljustillgÄng och utrymme för sluttrÀden som skulle gynnas i den avsedda successionsprocessen. För att göra en utvecklingsplan till denna speciella anlÀggning gjordes först en fallbeskrivning av utgÄngslÀget med hjÀlp av tillhandahÄllen objektsspecifik information och fÀltbesök med den ansvariga projektören för anlÀggningen. En litteraturbakgrund gjordes i ett syfte att, med hjÀlp av nÄgra för uppsatsen utvalda vegetationsdynamiska begrepp, beskriva utgÄngslÀget ytterligare. Utvalda begrepp att beskriva planteringen utifrÄn blev struktur & skiktning, ljus- skuggförhÄllanden och succession.

The parent-student-teacher conference presumes school responsibility of the development of the student. Teacher, student and parents are supposed to talk freely and in confidence, the conference should lead to a forward looking and long term plan. The parent-student-teacher conference should presume equality amongst the parties. The intention of this paper is to illuminate how the conference can be a way to clarify the process of learning. I intend to do this by showing the practice of four teachers, by making conclusions from their experiences they have made in their practice.

Syftet med detta studiearbete har varit att ta reda pÄ hur nÄgra lÀrare i Äk 1-6 tycker att den nya bestÀmmelsen om individuella utvecklingsplaner (IUP) med skriftliga omdömen har fungerat i deras vardagsarbete. Beslutet togs sommaren 2008 och började gÀlla redan samma höst. Den frÀmsta orsaken till införandet av skriftliga omdömen var att öka tydligheten i informationen om elevens kunskapsutveckling och de insatser som behövs för att eleven ska utvecklas sÄ lÄngt som möjligt. Den ökade tydligheten ska stÀrka skolornas arbete med uppföljning av elevernas prestationer, frÀmja elevernas resultat och svara mot förÀldrarnas behov av information om elevens utveckling.Jag valde att göra sex kvalitativa intervjuer med lÀrare i Äk 1-6 som har fÄtt sÀga sin mening om hur de upplever att arbetet kring skriftliga omdömen har fortlöpt. Alla tycker att införandet kom alldeles för snabbt och att det inte riktigt kÀnts genomarbetat.

Syftet med vÄr undersökning var att fÄ kunskap om hur lÀrare skriftligt formulerar mÄl och tillvÀgagÄngssÀtt i individuella utvecklingsplaner. DÀrför undersökte vi vilket fokus lÀrare har nÀr de formulerar sig i individuella utvecklingsplaner. VÄr forskningsansats var att jÀmföra de skriftliga formuleringarna med Skolverkets rekommendationer gÀllande individuella utvecklingsplaner. UtifrÄn dessa rekommendationer valde vi Àven att undersöka vem som ansvarar för elevens framgÄng i skolarbetet samt om det existerar ett för lÀrare gemensamt och sakligt sprÄk. Undersökningen baserade sig pÄ textanalys av 35 ifyllda individuella utvecklingsplaner frÄn nio skolor gÀllande elever i Är fem med utgÄngspunkt frÄn Àmnet svenska.

Studien undersöker redan bedömda skriftliga tester frÄn nationella provet i svenska för invandrare (sfi) i syfte att pröva relevansen hos processbarhetsteorin (PT) som ett stöd i summativ bedömning av andrasprÄksutveckling. Betydelsefulla infallsvinklar kommer frÄn innebörden av kommunikativ sprÄkförmÄga och stÀllningstagandet till s.k. icke mÄlsprÄksenliga former och kriterier för systematisk anvÀndning. I metoden tillÀmpas bÄde kategorier och kriterier frÄn Rahkonen och HÄkansson (2008). Resultaten visar en viss skillnad mellan underkÀnda texter och godkÀnda texter pÄ gruppnivÄ men ocksÄ en stor individuell variation pÄ individnivÄ..

Syftet med studien Àr att öka kunskapen om elevers förstÄelse av sina skriftliga omdömen och om vilka faktorer som pÄverkar förstÄelsen av dokumenten. Forskningsansatsen Àr starkt inspirerad av grundad teori. Studiens resultat utgÄr dels frÄn analys av intervjuer av elever i Är tvÄ och dels frÄn dokumentanalys av elevernas skriftliga omdömen. Dessa bÄda har i den avslutande analysen relaterats till varandra, vilket har resulterat i en teoretisk modell, EFO-modellen som stÄr för Elevers FörstÄelse av sina Skriftliga omdömen. Vid intervjuerna framkom att eleverna förstÄr omdömena pÄ olika sÀtt och i olika utstrÀckning. FörstÄelsen pÄverkas av elevens motivation och koncentration, deras behov av bekrÀftelse samt deras sprÄkliga förmÄga.

Intentionen Àr att studera innehÄllet i de skriftliga omdömena utifrÄn tre olika teman som stÀlls i relation till varandra. Intentionen Àr ocksÄ att studera om nÄgra skillnader kan utlÀsas i Ärskurs 1-3 gentemot 4-6. Detta Àr intressant dÄ tidigare studier pekar pÄ svÄrigheter med utformning av omdömet och en osÀkerhet hos lÀrarna. Totalt 50 omdömen samlades in frÄn tre olika skolor. Textanalys anvÀndes dÀrefter för att besvara vÄrt syfte.

I denna uppsats har jag med hjÀlp av en komparativ och hypotetiskt-deduktiv metod diskuterat kÀllÀget mellan skriftlig och materiell kultur under vikingatiden. Som avgrÀnsande exempel har jag valt de skriftliga kÀllorna Vita Ansgari frÄn 800-talet samt Adam av Bremens Gesta Hammaburgensis ecclesiae pontificum frÄn 1000-talet. Som arkeologiskt material har jag valt fynden av en skeppsgrav i Ladby, samt en kammargrav i Mammen i Danmark. Syftet med uppsatsen var att se om kÀllorna sÄsom de speglades i den materiella respektive skriftliga kulturen kontrasterade eller samspelade med varandra, resultatet av min studie var att kÀllorna samspelade med varandra..

Examensarbetet handlar om inskolningsprocessen i förskolan. DÀr en jÀmförelse gjorts mellan tvÄ skilda inskolningsmetoder. FörÀldraaktiv inskolning och individuell inskolning. FörÀldraaktiv inskolning innebÀr att förÀldern Àr aktivt delaktig tillsammans med sitt barn under tre till fem dagar som inskolningen pÄgÄr. Individuell inskolning pÄgÄr under tvÄ veckor och innebÀr att förÀldern Àr passiv under inskolningens  av sitt barn. Vad har förÀldrar och personal för upplevelser av dessa tvÄ skilda metoder?.

Denna systematiska litteraturstudie undersöker vanliga missuppfattningar inom skriftliga algoritmer inom addition och subtraktion. Vi undersöker Àven vilka för- och nackdelar som uppkommer av strategin inom lÄgstadieundervisningen. Syftet med denna studie Àr att fÄ en överblick av och förstÄelse för den skriftliga algoritmens roll i lÄgstadieskolor. I datainsamlingsprocessen har vi sökt efter vetenskapligt granskade artiklar frÄn en databas. Detta gav oss rekommenderade artiklar, vilket resulterade i snöbollsurval som var vÄr kompletterande sökstrategi.

Individuell lönesÀttning Àr ett komplext fenomen. Det finns vetenskapligt stöd för att rÀttvisa Àr en förutsÀttning individuell lönesÀttning som fungerande styrmedel (Simons & Robertsson, 2003), samt att rÀttvisa individuella löner har en positiv betydelse för motivation och prestation (t ex Folger & Konovsky, 1989). Syftet med studien var att undersöka om det finns diskrepans mellan medarbetares uppfattning om vilka kriterierna i den individuella lönesÀttningen Àr och deras uppfattning om vilka kriterier som bör ligga till grund för individuell lönesÀttning, samt om och i sÄ fall hur denna diskrepans pÄverkar upplevd rÀttvisa i samband med individuell lönesÀttning. 143 undersökningsdeltagare besvarade en enkÀt vilken innehöll frÄgor om löneprocessen. Deltagarnas upplevda lönerÀttvisa mÀttes genom fyra dimensioner ? distributiv, procedurmÀssig, mellanmÀnsklig och informativ.

Studien undersöker redan bedömda skriftliga tester frÄn nationella provet i svenska för invandrare (sfi) i syfte att pröva relevansen hos processbarhetsteorin (PT) som ett stöd i summativ bedömning av andrasprÄksutveckling. Betydelsefulla infallsvinklar kommer frÄn innebörden av kommunikativ sprÄkförmÄga och stÀllningstagandet till s.k. icke mÄlsprÄksenliga former och kriterier för systematisk anvÀndning. I metoden tillÀmpas bÄde kategorier och kriterier frÄn Rahkonen och HÄkansson (2008). Resultaten visar en viss skillnad mellan underkÀnda texter och godkÀnda texter pÄ gruppnivÄ men ocksÄ en stor individuell variation pÄ individnivÄ..

Den hÀr uppsatsen handlar om kompetensutvecklingens betydelse och utformning för de socionomer som Àr anstÀllda i kommunalt socialt arbete, belyst bÄde ur organisations- och professionsperspektiv. Jag har formulerat en rad frÄgestÀllningar utifrÄn de tre huvudomrÄdena kompetensutveckling, medarbetarsamtal och samarbete om kompetensutvecklingsfrÄgor. I uppsatsen har jag undersökt hur socionomernas kunskapskÀllor ser ut och vilka kompetensutvecklingsmöjligheter som finns och efterfrÄgas. Jag har Àven tagit reda pÄ hur viktig kompetensutvecklingen Àr för socionomerna och vad det Àr som styr kompetensutvecklingen samt vilka kompetensutvecklingsstrategier som tillÀmpas. Har socionomerna regelbundna medarbetarsamtal och hur Àr kvaliteten pÄ dessa? Resulterar samtalen i en individuell utvecklingsplan dÀr hÀnsyn tas till eventuella kompetensutvecklingsbehov? Jag har ocksÄ undersökt hur samarbetet ser ut mellan arbetsplatserna och universitet/högskolor/FoU och om arbetsplatsen har ett organiserat samarbete med andra utbildare samt om det finns ett samarbete med andra arbetsplatser nÀr det gÀller kompetensutvecklingsfrÄgor.

I denna fallstudie syftar jag se pÄ hur sektionschefer, verksamma inom Àldreomsorgen i Malmö stad, upplever att verktyget individuell lönesÀttning fungerar. De lönepolitiska förutsÀttningar som Malmö stad och Kommunal representerar visar sig vara de förutsÀttningar som har störst betydelse för hur informanterna upplever funktionaliteten av verktyget. FrÄnvaro av möjligheten att pÄverka har dÀrmed varit det som informanterna gett fokus i funktionaliteten av den individuella lönesÀttningen som verktyg. Arbetet visar, att de informanterna som har utvecklat strategier för att hantera problemomrÄdena Àr de som ser mest positivt pÄ verktyget. Arbetet belyser ocksÄ varför verktyget kan ses som en institutionaliserat myt utifrÄn det rÄdande forskningslÀge men ocksÄ genom hur verktyget anvÀnds av informanterna..

Syftet med denna studie Àr att undersöka vilka möjligheter som finns till individuell utveckling i en organisation, men Àven att söka förstÄelse och ny kunskap om vad som ryms inom ramen för begreppet individuell utveckling hos de anstÀllda. I syftet ingÄr Àven att lyfta fram vilken betydelse individuell utveckling har för de anstÀllda i organisationen, samt att belysa de faktorer som möjliggör individens utveckling i organisationen. Studien antar Àven ett köns- och Äldersperspektiv. I den teoretiska referensramen beskrivs förhÄllandet mellan individen och organisationen, samt jÀmlikhetsteori kring kön och Älder. Studien baseras pÄ 14 intervjuer med anstÀllda i en kommunal förvaltning.