Det övergripande syftet med arbetet Àr att undersöka den relation som kan tÀnkas konstrueras i mötet mellan text och mottagare genom skolans skriftliga omdömen. Det mer precisa syftet Àr att ta reda pÄ om skriftliga omdömen, trots sin instrumentella natur och standardiserade utformning, Àven rymmer en social och mellanmÀnsklig dimension. I arbetets metodavsnitt görs en textanalys av 72 autentiska skriftliga omdömen. Genom en textanalys kartlÀggs texternas interpersonella struktur, och med ett deduktivt förhÄllningssÀtt tolkas sedan resultatet utifrÄn ett relationellt perspektiv pÄ utbildning. I textanalysen framkommer att vÀrdeord Àr vanliga i de skriftliga omdömena och att de frÀmst anvÀnds för bedömning av elevers sociala förmÄgor och fÀrdigheter.

UtifrÄn att elever verkar ha en förmÄga till att endast söka svar pÄ uppgifterna de fÄr och inte vilja intressera sig för att förstÄ omrÄdet, sÄ uppkom iden om detta arbete. Syftet med arbetet Àr att studera vilken kunskap som mÀts i skolan. Begreppet kunskap beskrivs utifrÄn olika synsÀtt. OmrÄdet lÀrstil beskrivs i arbetet med en tyngd pÄ att beskriva ytinlÀrning och djupinlÀrning. Vidare beskrivs omrÄdet kunskapsbedömning dÀr olika frÄgetyper beskrivs.

Studien undersöker redan bedömda skriftliga tester frÄn nationella provet i svenska för invandrare (sfi) i syfte att pröva relevansen hos processbarhetsteorin (PT) som ett stöd i summativ bedömning av andrasprÄksutveckling. Betydelsefulla infallsvinklar kommer frÄn innebörden av kommunikativ sprÄkförmÄga och stÀllningstagandet till s.k. icke mÄlsprÄksenliga former och kriterier för systematisk anvÀndning. I metoden tillÀmpas bÄde kategorier och kriterier frÄn Rahkonen och HÄkansson (2008). Resultaten visar en viss skillnad mellan underkÀnda texter och godkÀnda texter pÄ gruppnivÄ men ocksÄ en stor individuell variation pÄ individnivÄ..

VÄr lÀromedelsanalys syftar till att utröna i vilken utstrÀckning kreativitet förekommer i skriftliga uppgifter i tre lÀromedel i tyska. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar har vi gjort en kvalitativ analys utifrÄn variablerna; styrning, arbetsform och variation. Vi utgick ifrÄn teoretiska resonemang kring kreativitet och kursplanen 2000 samt Lpf94, vilka föresprÄkar sÄvÀl kreativitet som interaktion men ocksÄ varierande arbetsformer. Resultatet utifrÄn lÀromedelsanalysen av lÀromedlen, Deutsch Optimal 1, Lieber Deutsch 3 och Meine Welt neu, visar att majoriteten av de skriftliga övningarna Àr starkt styrda och att det sÀllan ges utrymme för kreativitet. LÀromedel ska fungera som hjÀlpmedel för att eleverna ska uppnÄ de mÄl som stÀlls upp i styrdokumenten, vilket vi menar att de undersökta lÀromedlen inte gör..

Syftet med arbetet Àr att försöka fÄ förstÄelse för hur pedagoger dokumenterar inför skrivandet av en individuell utvecklingsplan (IUP), samt resonera kring orsaker till eventuella skillnader. Metoden för undersökningen har varit en kvalitativ forskningsmetod, dÀr vi anvÀnt intervjuer med pedagoger. Intervjuerna har tolkats utifrÄn den hermeneutiska tolkningsmetoden och satts i relation till litteraturgenomgÄngen. Undersökningen visar att det finns smÄ skillnader i hur pedagoger dokumenterar. Likheter och skillnader beror till viss del pÄ vilken syn pÄ inlÀrning pedagogen besitter, men Àven pÄ skolans ekonomiska förutsÀttningar och statens givna direktiv kring utformandet av IUP.

Syftet med arbetet Àr att försöka fÄ förstÄelse för hur pedagoger dokumenterar inför skrivandet av en individuell utvecklingsplan (IUP), samt resonera kring orsaker till eventuella skillnader. Metoden för undersökningen har varit en kvalitativ forskningsmetod, dÀr vi anvÀnt intervjuer med pedagoger. Intervjuerna har tolkats utifrÄn den hermeneutiska tolkningsmetoden och satts i relation till litteraturgenomgÄngen. Undersökningen visar att det finns smÄ skillnader i hur pedagoger dokumenterar. Likheter och skillnader beror till viss del pÄ vilken syn pÄ inlÀrning pedagogen besitter, men Àven pÄ skolans ekonomiska förutsÀttningar och statens givna direktiv kring utformandet av IUP.

I denna uppsats sÄ tar vi upp frÄgan om individuell lönesÀttning för domare. Detta blev nyligen implementerat för Sveriges domare pÄ initiativ av Domstolsverket. FrÄgan blev en konflikt dÄ domarna ansÄg att det var ett hot mot deras sjÀlvstÀndighet i den dömande verksamheten dÄ individuell lönesÀttning skulle kunna vara ett verktyg för styrning. Vi har intervjuat domare och Domstolsverket och vi har gjort en argumentationsanalys av det som skrivits om frÄgan och jÀmfört parternas argumentation. Vi har Àven belyst frÄgan genom att anvÀnda Lennart Lundquists teori om demokratins vÀktare samt ett ramverk utvecklat av Björn Johnson om policyöversÀttning.

Grundtanken med individuell lönesÀttning Àr att bidra till att göra arbetsplatsen attraktiv och effektiv. Tidigare forskning visar dock att individuella löner under lÄng tid varit mycket kontroversiella och pÄ flera hÄll mötts av ointresse eller motstÄnd. Flera menar att individuell lönesÀttning kan motverka sitt eget syfte. UtifrÄn denna bakgrund Àr syftet med studien att fÄ ökad kunskap och förstÄelse om vilka konsekvenser individuella löner fört med sig genom att dels undersöka anstÀlldas personliga upplevelser och dels studera lönestatistik. Studiens första del har undersökt brandmÀns Äsikter pÄ en rÀddningstjÀnst dÀr motstÄndet mot individuell lönesÀttning Àr synnerligen starkt.

Abstract Höglander, Maria & Persson, Kerstin (2012). HöglÀsning och individuell lÀsning i grundskolan. ? En studie om hur lÀrare ser pÄ stöttning gÀllande elevers lÀsförstÄelse av skönlitterÀra texter Malmö: LÀrarutbildningen Malmö högskola. VÄr studie handlar om att undersöka lÀrares syn pÄ skönlitterÀr lÀsning.

Sedan jan 2006 ska alla elever i grundskolan ha en individuell utvecklingsplan (IUP). Syftet med införandet av IUP var bland annat att mÄluppfyllelsen i skolan skulle förbÀttras och att elevers och vÄrdnadshavares delaktighet skulle stÀrkas. I detta arbete ser jag nÀrmare pÄ vad som dokumenteras i de individuella utvecklingsplanerna. Materialet som analyserats Àr planer frÄn Är Ätta. I undersökningen har jag genom kvalitativ textanalys undersökt hur arbetet med planerna skiljer sig Ät gÀllande vad som dokumenteras i dessa.

Studien undersöker redan bedömda skriftliga tester frÄn nationella provet i svenska för invandrare (sfi) i syfte att pröva relevansen hos processbarhetsteorin (PT) som ett stöd i summativ bedömning av andrasprÄksutveckling. Betydelsefulla infallsvinklar kommer frÄn innebörden av kommunikativ sprÄkförmÄga och stÀllningstagandet till s.k. icke mÄlsprÄksenliga former och kriterier för systematisk anvÀndning. I metoden tillÀmpas bÄde kategorier och kriterier frÄn Rahkonen och HÄkansson (2008). Resultaten visar en viss skillnad mellan underkÀnda texter och godkÀnda texter pÄ gruppnivÄ men ocksÄ en stor individuell variation pÄ individnivÄ..

Studiens syfte Àr att undersöka hur ?individuell frihet? tar sig uttryck i det dagliga klassrumsarbetet pÄ tvÄ Montessoriskolor. Arbetet inleds med att vi definierar begreppet ?individuell frihet? utifrÄn begrepp som dagens lÀroplan anvÀnder istÀllet, det vill sÀga elevinflytande, elevdemokrati och individualisering. Dessa begrepp anvÀnder vi Àven för att tolka vÄrt resultat.

FrÄn och med vÄren 2006, ska alla elever i grundskolan ha en individuell utvecklingsplan som hjÀlper dem framÄt i strÀvan att uppnÄ mÄlen. Syftet med det hÀr arbetet, Àr att ta reda pÄ hur lÀrarna sjÀlva tror att deras funktion och roll i klassrummet kommer att förÀndras genom införandet av den individuella utvecklingsplanen, IUP, i grundskolan. För att ta reda pÄ det genomför jag intervjuer med sex lÀrare i grundskolan, frÄn förskoleklass till Ärskurs fem. Resultatet visar att det i stort finns en positiv attityd kring införandet av IUP, och att lÀrarna pÄ sikt hoppas att det ska bli ett redskap och hjÀlpmedel för dem i deras yrkesutövande. Men lÀrarna Àr ocksÄ medvetna om, och lite oroliga för, att införandet av IUP kommer att krÀva mycket arbete och tid för att bli en naturlig del av skolans verksamhet.

I detta arbete undersöks lÀrarnas instÀllning till kanon i skolan samt till elevanpassad undervisning. Sammanlagt medverkar 41 lÀrare tagna ur 7 examensarbeten med inriktning Svenska i grundskolans senare Är eller gymnasiet. Undersökningen Àr i metaform dÀr tidigare resultat sammanstÀlls i ett försök att finna tendenser i lÀrarnas instÀllning.Dessa svar analyseras och diskuteras dÀrefter utifrÄn relevant litteraturforskning och Skolverkets riktlinjer..

I denna uppsats kommer muntliga och skriftliga berÀttelser av andrasprÄkselever pÄ Komvux att analyseras med hjÀlp av performansanalys. Syftet med studien Àr att se pÄ utvecklingen av bestÀmdhet inom nominalfrasen och i fall det sker i enlighet med processbarhetsteorin. Det kommer Àven att ske en analys mellan den muntliga och skriftliga produktionen för att ÄskÄdliggöra eventuella skillnader i utvecklingen av bestÀmdhet.Resultatet visar att det finns belÀgg för processbarhetsteorin och att detta kan tillÀmpas pÄ nominalfraserna och dess bestÀmdhet. Resultatet visar dock inga generella skillnader mellan utvecklingen av bestÀmdhet nÀr det kommer till skillnaden mellan muntlig och skriftlig framstÀllning. DÀremot kan man uttala sig om individuella skillnader hos informanterna..