Syftet med denna studie Ă€r att studera varför nĂ„gra lĂ€rarstudenter vill bli lĂ€rare och att undersöka om de Ă€r beredda pĂ„ de olika krav som stĂ€lls pĂ„ lĂ€rare idag. Studien inleds med en litteraturgenomgĂ„ng dĂ€r olika teorier, vilka bland annat behandlar vilka krav och förvĂ€ntningar som finns pĂ„ lĂ€rare idag, presenteras. DĂ€refter följer en redovisning av Ă„tta intervjuer vilka genomförts med studerande vid lĂ€rarutbildningen i Linköping. I den efterföljande diskussionen har frĂ„gestĂ€llningarna nedan utgjort grund för jĂ€mförelsen mellan de empiriska resultaten och teorin. - Varför vĂ€ljer studenter att studera pĂ„ lĂ€rarutbildningen och vilka förvĂ€ntningar har de pĂ„ den? - Vad tror studenterna att det innebĂ€r att vara lĂ€rare? - ÖverensstĂ€mmer studenternas förvĂ€ntningar pĂ„ lĂ€raryrket med de krav frĂ„n samhĂ€lle och förĂ€ldrar som stĂ€lls pĂ„ lĂ€rare idag?I det avslutande kapitlet gĂ„r att lĂ€sa vilka slutsatser som kan dras av studien.

Syftet med den hÀr studien var att finna förklaringar till varför ungdomar vÀljer att ta steget in i prostitution. För att fÄ ett inifrÄnperspektiv valde vi att göra kvalitativa intervjuer med tre unga vuxna som sÄlt sex sedan tidiga tonÄren. ForskningsfrÄgorna handlade om hur ungdomarna sjÀlva beskrev sin vÀg in i prostitution samt vad de sett som motiverande för att fortsÀtta. Resultaten har analyserats utifrÄn handlingsteorin och stÀllts emot tidigare forskning pÄ omrÄdet. Studien visar att vÀgen in i prostitution kan ses som en process dÀr individuell sÄrbarhet och den omgivande sociala miljön tillsammans bidrar till att prostitution framstÄr som ett alternativ.

Att vara nÀrstÄende till en person som lever med en lÄngvarig sjukdom innebÀr en stor förÀndring. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelser av att vara nÀrstÄende till en person med lÄngvarig sjukdom. Litteraturstudien baserades pÄ 17 vetenskapliga studier som analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys och resulterade i fem kategorier; att försöka anpassa sig till en förÀndrad vardag, att kÀnna osÀkerhet men Àven hopp, att förlora sin roll inom familjen, att uppleva förÀndringar i det sociala livet, att ha behov av förklaringar och stöd. Det framkom i resultatet att nÀrstÄende försökte upprÀtthÄlla en balanserad livsstil trots stor omsorgsbörda, de saknade sitt sociala liv. De beskrev vardagen som begrÀnsad och oroade sig för familjens ekonomi.

AbstractIngvor Stagling: Wilhelm Stenhammar och Den signade dag. FrÄn uppteckning till rapsodi. C-uppsats vid institutionen för musikvetenskap, Uppsala universitet. Vt 2001.Med utgÄngspunkt i Bo Wallners frÄgestÀllningar kring Stenhammars orkesterrapsodi Midvinter undersöks den folkliga koralen Den signade dag frÄn uppteckning 1902 till rapsodi 1907, med en odaterad fyrstÀmmig koralsats som mellanled. Stenhammars uppteckning av Moratraditionens Den signade dag, meddelad av en ung Zornmodell, visar melodisk överensstÀmmelse med en tidigare (1887) och en senare uppteckning (1922) av Moratraditionen, men har en rytmiskt individuell utformning.

Sociala medier och andra medier har kommit att ta en stor plats i det svenska samhÀllet. I takt med att samhÀllet förÀndras har ocksÄ elevernas intressen och vanor gjort det. Vi har under utbildningen till sprÄklÀrare observerat att kunskapsnivÄn inom Àmnet engelska kan skilja ganska mycket mellan elever i samma klass. Syftet med studien Àr dÀrför att ta reda pÄ hur elever i Ärskurs nio anser att de lÀr sig engelska bÀst och hur formellt och informellt lÀrande pÄverkar deras sprÄkutveckling. För att fÄ svar pÄ syftet och studiens frÄgor har vi anvÀnt oss bÄde av en kvantitativ metod i form av en enkÀt med fasta svarsalternativ, och en kvalitativ metod i form av en intervju i fokusgrupp.

Tommy Wahlgren (2010). Elevernas syn pĂ„ sitt schema Skolutveckling och ledarskap, SÄL III:4, LĂ€rarutbildningen, Malmö högskola. Jag har i detta arbeta undersökt hur en grupp elever pĂ„ byggprogrammet vid en kommunal gymnasieskola uppfattar sitt skolschema, och hur de tror att schemat pĂ„verkar deras studieresultat. I skolan utgör schemat det skriftliga dokument som beskriver hur skolan har valt att organisera sin undervisning. Schemat Ă€r det viktigaste instrumentet skolan har för att organisera undervisningen efter lĂ€roplanens intentioner och krav. För att fĂ„ svar pĂ„ mina frĂ„gor, har jag genomfört en kvantitativ undersökning. Undersökningen har genomförts med hjĂ€lp av en frĂ„geenkĂ€t bland 74 elever, som gĂ„r det avslutande Ă„ret pĂ„ byggprogrammet vid en kommunal gymnasieskola. Resultatet av studien visar att en klar majoritet av eleverna tycker att de har ett bra schema, och att 14-dagarsschemat passar bĂ€st för karaktĂ€rsĂ€mnesperioderna.

SammanfattningSyfte: Syftet Àr att beskriva hur individer som överlevt ett hjÀrtstopp samt individer som överlevt ett hjÀrtstopp och erhÄllit en ICD upplever sin livskvalitet utifrÄn ett fysiskt, psykiskt och socialt perspektiv. Vidare var syftet ocksÄ att beskriva kvaliteten pÄ de ingÄende artiklarna avseende undersökningsgrupp. Metod: Beskrivande litteraturstudie med 12 ingÄende resultatartiklar. Sökningar gjordes i databaserna Cinahl, PubMed och PsychINFO. Huvudresultat: Upplevelsen av livskvalitet pÄverkas ur flera aspekter hos individer som drabbats av hjÀrtstopp.

Syftet med studien var att fÄ en ökad förstÄelse och en samlad bild över hur en kommun stödjer och uppmuntrar arbetssÀttet (utomhuspedagogik) i pedagogiska verksamheter. De metoder som anvÀndes i undersökningen var enkÀtundersökning i form av ett frÄgeformulÀr som skickades till skolledare i 17 barn- och ungdomsomrÄden. Vidare utfördes tvÄ inspelade intervjuer med en skolchef och en trÀdgÄrdspedagog. Studiens resultat visade att kommunen hade en positiv instÀllning till arbetssÀttet och att flera skolgÄrdars utemiljöer har blivit upprustade. Förskoleverksamheterna fick sjÀlva söka ekonomiska medel hos kommunen för att kunna satsa pÄ upprustningar av deras utemiljöer.

SAMMANFATTNINGBland personer boende pÄ sÀrskilt boende som lider av demenssjukdom Àr undervikt och malnutrition vanligt. För att öka aptit och nÀringsintag har mÄltidsmiljön stor betydelse. De flesta behöver till slut stöd i form av uppmuntran eller matning. Liknande tidigare studier dÀr mÄltidsobservationer utfördes pÄ sjukhus har visat att mÄltiden inte prioriterades av sjukvÄrdspersonalen och att det inte fanns nÄgra riktlinjer för det arbetet som skulle utföras av personalen vid mÄltiderna.Syftet med uppsatsen var att studera mÄltider pÄ en avdelning i ett demensboende för att se hur verksamhet och personal arbetar för att frÀmja matintaget bland de boende.Under fem observationstillfÀllen studerades lunchmÄltiden pÄ ett boende för Àldre med demenssjukdom. TvÄ intervjuer genomfördes, den ena med boendets enhetschef och den andra med en vÄrdpersonal.

SAMMANFATTNINGBland personer boende pÄ sÀrskilt boende som lider av demenssjukdom Àr undervikt och malnutrition vanligt. För att öka aptit och nÀringsintag har mÄltidsmiljön stor betydelse. De flesta behöver till slut stöd i form av uppmuntran eller matning. Liknande tidigare studier dÀr mÄltidsobservationer utfördes pÄ sjukhus har visat att mÄltiden inte prioriterades av sjukvÄrdspersonalen och att det inte fanns nÄgra riktlinjer för det arbetet som skulle utföras av personalen vid mÄltiderna.Syftet med uppsatsen var att studera mÄltider pÄ en avdelning i ett demensboende för att se hur verksamhet och personal arbetar för att frÀmja matintaget bland de boende.Under fem observationstillfÀllen studerades lunchmÄltiden pÄ ett boende för Àldre med demenssjukdom. TvÄ intervjuer genomfördes, den ena med boendets enhetschef och den andra med en vÄrdpersonal.

IntroduktionUndernĂ€ring Ă€r ett stort problem hos Ă€ldre personer, som bor inom sĂ€rskilt Ă€ldreboende(SÄBO), trots att detta gĂ„r att förebygga, om man ha en vĂ€lgenomtĂ€nkt individuell anpassadnutritionsplan för varje person. Det saknas kunskap om lĂ€ngden pĂ„ nattfastan, undernĂ€ringoch hĂ€lsorelaterad livskvalitet hos Ă€ldre. Med nattfastans lĂ€ngd menas tiden mellan sistamatintag pĂ„ kvĂ€llen/natten och första matintag pĂ„ morgonen.SyfteSyftet med studien var att kartlĂ€gga nattfastans lĂ€ngd, undernĂ€ring och hĂ€lsorelateradlivskvalitet hos en grupp Ă€ldre pĂ„ ett sĂ€rskilt Ă€ldreboende.MetodUndersökningen var en pilotstudie, som utfördes pĂ„ en somatisk avdelning pĂ„ ett SÄBO.Sammanlagt 31 Ă€ldre personer, 23 kvinnor och 8 mĂ€n med en Ă„ldersvariation mellan 68-100Ă„r och en medelĂ„lder pĂ„ 87 Ă„r inkluderades i studien. BMI, MNA-SF och nattfastans lĂ€ngdberĂ€knades för att kartlĂ€gga deltagarnas nutritionsstatus. HĂ€lsorelaterad livskvalitetberĂ€knades med hjĂ€lp av hĂ€lsoenkĂ€ten EQ-5D.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka hur fyra yrkesverksamma lÀrare i skolÄren 6-9 ser pÄ sin skönlitteraturundervisning samt vad de tycker om boksamtalet som pedagogiskt verktyg. SkönlitteraturlÀsning som fritidssysselsÀttning har fÄtt stark konkurrens av andra medier som TV, datorspel och Internet.Som bakgrund ges en överblick över forskningen kring skönlitteraturens roll i skolan. Boksamtal och dess relation till sprÄkkunskap, motivation och lÀrande Àgnas sÀrskild uppmÀrksamhet. Författare och pedagoger sÄ som Aidan Chambers, Douglas H. Brown, Gunilla Molloy och Steven Johnson stÄr för mycket av den tidigare forskningen som relateras till i denna uppsats.Undersökningen bestÄr av kvalitativa intervjuer med fyra lÀrare i södra Sverige.

Vi har i denna uppsats gjort en fallstudie kring hur rutiner och tillvÀgagÄngssÀtt för medarbe-tarsamtal ser ut pÄ ett företag inom företagshÀlsovÄrden, Alviva. Bakgrunden till att vi genom-fört studien Àr, förutom ett intresse hos oss att lÀra oss mer om omrÄdet, att det pÄ företaget framkommit att en tredjedel av medarbetarna inte upplever att medarbetarsamtalen fungerar optimalt.Vi definierar medarbetarsamtal som ett systematiskt samtal mellan medarbetare och chef som syftar till planering och ett ömsesidigt utbyte av information. Medarbetarsamtalet bör ocksÄ innehÄlla en utvecklingsplan för medarbetaren och Àr ett sÀtt att se hur medarbetaren presta-tion i relation till företagets övergripande mÄl.Syftet med vÄr uppsats var att undersöka hur tillvÀgagÄngssÀttet ser ut och hur det av medar-betarna upplevs fungera samt att se om det finns nÄgon koppling mellan medarbetarsamtalen och arbetsmotivation. Vidare ville vi Àven undersöka vilka betydelsefulla faktorer medarbe-tarna ser i medarbetarsamtalen och vilka förbÀttringsförslag de önskar. För att ta oss an upp-giften har vi dels granskat dokument samt genomfört ett flertal intervjuer med medarbetare pÄ företaget.

Bakgrund: Postoperativ smÀrta Àr en naturlig och oundviklig företeelse efter ett kirurgiskt ingrepp. SmÀrtan Àr en subjektiv och individuell upplevelse som kan vara svÄr att förmedla till andra. Sjuksköterskan har en avgörande roll genom att identifiera faktorer som kan vara av betydelse vid bedömning av patientens smÀrta. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva faktorer som Àr av betydelse vid sjuksköterskans bedömning av patienter med postoperativ smÀrta. Metod: Det genomfördes en litteraturstudie baserad pÄ sju vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod.

Inom tillverkande företag existerar en mÀngd informationsflöden som möjliggör produktion. Utan dessa vitala flöden uppstÄr störningar som kostar tid och pengar. Inom produktionen Àr information ytterst viktig dÄ den möjliggör för styrning och planering. Detta projekt undersöker behov av och krav pÄ produktionsstyrningsstöd vid Volvo Aero Corporation (VAC). Genom intervjuer av medarbetare genomförs en kartlÀggning av behov och krav.