SAMMANFATTNINGBland personer boende pÄ sÀrskilt boende som lider av demenssjukdom Àr undervikt och malnutrition vanligt. För att öka aptit och nÀringsintag har mÄltidsmiljön stor betydelse. De flesta behöver till slut stöd i form av uppmuntran eller matning. Liknande tidigare studier dÀr mÄltidsobservationer utfördes pÄ sjukhus har visat att mÄltiden inte prioriterades av sjukvÄrdspersonalen och att det inte fanns nÄgra riktlinjer för det arbetet som skulle utföras av personalen vid mÄltiderna.Syftet med uppsatsen var att studera mÄltider pÄ en avdelning i ett demensboende för att se hur verksamhet och personal arbetar för att frÀmja matintaget bland de boende.Under fem observationstillfÀllen studerades lunchmÄltiden pÄ ett boende för Àldre med demenssjukdom. TvÄ intervjuer genomfördes, den ena med boendets enhetschef och den andra med en vÄrdpersonal.

Syftet med studien Àr att jÀmföra en traditionell fysiklaboration inom ellÀra med en laboration som bedrevs i en datorsimulering. Med en traditionell laboration avses att laborationen bedrevs med hjÀlp av en spÀnningskÀlla, resistorer, glödlampor, kablar och multimeter. Dessa laborationer skulle ge eleverna kunskaper om hur ström och spÀnning beter sig i elektriska kretsar. Tre gymnasieklasser deltog i studien, varje klass delades upp i tvÄ jÀmnstarka laborationsgrupper. Den ena gruppen fick genomföra den traditionella laborationen, medan den andra gruppen fick genomföra en datorsimulering.

Alla elever i dagens skola, oberoende av inlÀrningskapacitet, skall ges likvÀrdiga möjligheter till progressivitet av befintliga kunskaper i det egna lÀrandet. Iakttagelser under bland annat VFU indikerade en problematik i enskilda lÀrares förmÄga till att förse samtliga elever med kunskapsmÀssiga utmaningar. En förbigÄngen elevgrupp utgjordes hÀr av klassens snabba inlÀrare; elever med hög potential. Syftet med undersökningen har varit att ur ett lÀrarperspektiv, söka reda pÄ fungerande arbetsmetoder för att nÄ och tillgodose samtliga elevers kunskapsmÀssiga behov i undervisningen. För att belysa aspekter, specifika ur yrkesverksamma lÀrares synvinkel, valdes en kvalitativ intervjumetod av semistrukturerad art för undersökningen.

Bakgrund: Bröstcancer Àr den vanligaste cancerformen hos kvinnor i vÀrlden. Varje Är fÄr cirka 7000 kvinnor diagnosen bröstcancer i Sverige. Kvinnornas livskvalitet pÄverkas vid sjukdomen bröstcancer och det Àr en individuell upplevelse. Syfte: Syftet var att belysa livskvalitet hos kvinnor med bröstcancer. Metod: Studien Àr en litteraturstudie baserad pÄ kvalitativa artiklar.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur den enskilde pedagogen kan arbeta för att lÄta skolelevers egna funderingar och stÀllningstaganden utgöra en integrerad del av deras undervisning i Àmnet religionskunskap. Uppsatsens frÄgestÀllning Àr: Hur kan undervisningen i religionskunskap utformas sÄ att elevernas röster synliggörs och tillÄts influera undervisningen pÄ djupet? Ytterligare ett av uppsatsens syften, som dock Àr underordnat det ovan nÀmnda, Àr att redovisa den livsfrÄgeundersökning som varit en del av undervisningsprocessen. Materialet som ligger till grund för denna undersökning Àr dels mina egna iakttagelser kring undervisningsprocessen som Àgde rum inom ramen för undervisningen kring judisk tro och tradition, dels elevernas skriftliga svar pÄ de livsfrÄgor jag stÀllt dem inför. Dessutom ingÄr en av eleverna utförd utvÀrdering av arbetssÀttet.

För hĂ€lso- och sjukvĂ„rdspersonal med anstĂ€llning inom ambulansen krĂ€vs en beredskap inför olika vĂ„rdsituationer och en kunskap om de behov som personer som vĂ„rdas prehospitalt kan ha. Studier visar pĂ„ att förekomsten av hot och vĂ„ld mot ambulanspersonal Ă€r nĂ„got som ökar. Syftet med denna intervjustudie var att beskriva specialistsjuksköterskors erfarenheter av att bli utsatta för hot och vĂ„ld i den prehospitala miljön. Åtta specialistutbildade sjuksköterskor intervjuades med kvalitativa forskningsintervjuer och data analyserades med kvalitativ manifest innehĂ„llsanalys. Analysen resulterade i fyra kategorier: Att kĂ€nna obehag, Att beakta den egna sĂ€kerheten, Att hantera hotfulla och vĂ„ldsamma situationer och Att finna stöd hos arbetsgivaren.

Sammanfattning Energieffektivisering av tre flerbostadshus frÄn 50-talet Detta arbete redovisar vilka ÄtgÀrder som Àr lönsamma ur ekonomisk synvinkel och kan leda till minskad energianvÀndning hos flerbostadshusen pÄ Ystadsgatan 12-18 i Helsingborg. Eftersom dessa flerbostadshus Àr uppförda under 1950-talet och kan anses vara typexempel för flerbostadshus byggda under detta decennium kan detta arbete ge inspiration Ät andra bostadsrÀttsföreningar och hyresrÀttsÀgare som ocksÄ funderar pÄ att göra besparingsÄtgÀrder i sina 50-tals hus. Huvudtanken med arbetet har varit att fÄ ner den specifika energianvÀndningen och inte Àndra de boendes beteende vad gÀller individuell hushÄllsel. Att minska den specifika energianvÀndningen innebÀr att ÄtgÀrder mÄste göras inom följande omrÄde: styr och reglerteknik, installationsteknik och byggnadsteknik. VÄra ÄtgÀrdsförslag Àr tillÀggsisolering av vindsbjÀlklaget och vindsvÄningarna, samt installation av ett solvÀrmesystem.

AbstractUppsatsen syftar till att belysa korrelationen mellan Ätnjutandet av mÀnskliga rÀttigheter, individens identitetsformande och grundlÀggande mÀnskliga behov utifrÄn ett beteendevetenskapligt perspektiv.Min forskningsstrategi utgörs av en kvalitativ bibliografisk litteraturanalys som vilar pÄ sociologiska och psykologiska teorier. Detta vÀvs sedan samman med mÀnskliga rÀttigheters paradigm och en diskussion kring dess universalism och allmÀngiltighet.Det individuella identitetsskapandet fÄr mindre utrymme i ett samhÀlle vars medborgares rÀttigheter Àr begrÀnsade. Vidare prÀglas de mÀnskliga rÀttigheterna av vÀsterlÀndska och individualistiska ideal som framhÀver individens autonomi. Detta sÀtts i motsats till de kollektivistiska vÀrderingar som ofta prÀglar traditionella samhÀllen vilket i sin tur ofta leder till en identitetskris pÄ bÄde individuell och samhÀllelig nivÄ. Vidare förs en diskussion kring identitet som ett grundlÀggande mÀnskligt behov och dÀrmed mÀnsklig rÀttighet..

Syftet med detta arbete Àr att belysa förekomsten och genomförandet av kartlÀggningar av skriftsprÄkliga svÄrigheter inom sfi samt dess innehÄll och ev. konsekvenser. Studien har ett specialpedagogiskt perspektiv, Àr inspirerad av kvantitativ metod och genomfördes med hjÀlp av webbaserad enkÀt dÀr data insamlades frÄn 29 lÀrare/personal inom sfi-utbildningen i olika kommuner i södra Sverige. En bakgrund ges med information omkring sfi-utbildningen följt av ett litteraturavsnitt dÀr forskning gÀllande kartlÀggning pÄ svenska och andrasprÄk presenteras. PÄ grund av det lÄga deltagarantalet redovisas resultatet deskriptivt med frekvenstabeller och stapeldiagram.

Uppsatsen handlar om samverkan kring psykiskt funktionshindrade. Psykiatrireformen trÀdde i kraft 1995 med syftet att förbÀttra de lÄngvarit psykiskt funktionshindrades livssituation och öka deras möjligheter till delaktighet i samhÀllet. Kommunerna fick ansvar för att samordna de insatser som psykiskt funktionshindrade behövde. Syftet med studien Àr att genom lÀrande fÄ en fördjupad förstÄelse för hur samverkan sker kring mÀnniskor med psykiska funktionshinder.Studien Àr genomförd som en fallstudie med ett kvalitativt angreppssÀtt. Undersökningsgruppen representeras av sex personer som aktivt arbetar i samverkan kring psykiskt funktionshindrade. En person frÄn varje organisation intervjuades.

I den hÀr uppsatsen behandlas sprÄkriktighet i elevtexter som har tilldelats betygen E och F. Syftet med undersökningen Àr att belysa eventuella samband mellan förekomsten av sprÄkriktighetsfel och betyget som elevtexterna har fÄtt. Materialet för undersökningen Àr tio elevtexter som har tilldelats betyget E, samt tio elevtexter som har tilldelats betyget F. Samtliga texter kommer frÄn den skriftliga sÄ kallade c-delen av det nationella provet i gymnasiets Svenska 1. Undersökningen inleds med en kvantitativ variabelanalys dÀr stavfel, felaktiga val av ordformer och interpunktionsfel rÀknas.

Denna uppsats handlar om samspelet mellan hemmet och fritidshemmet och hur detkan pÄverka elevens trygghet, trivsel och personliga utveckling pÄ fritidshemmet.Syftet med denna studie Àr att i viss mÄn studera vad rektorer men frÀmst vadpedagoger och vÄrdnadshavare anser om kommunikation och samverkan mellan hemoch fritidshem. Vi redogör för vad skolans föregÄende och gÀllande styrdokumentmenar om samverkan med hemmet samt ger en teoretisk bakgrund som beskriver vadforskning och litteratur sÀger om Àmnet. VÄrt teoretiska perspektiv i uppsatsen Àr detsociokulturella perspektivet som utgÄr frÄn lÀrande, kommunikation, kontext ochartefakter. Av dessa nyckelbegrepp fokuserar vi pÄ kommunikation och det lÀrandesom sker mellan pedagoger och vÄrdnadshavare nÀr eleven sÀtts i centrum fördiskussionerna. Genom skriftliga frÄgeformulÀr till vÄrdnadshavare, pedagoger ochrektorer pÄ fyra utvalda skolor samlades en mÀngd data in för att kunna belysa dettaomrÄde.

Syftet Àr att undersöka vilka specialpedagogiska perspektiv som kan identifieras i gymnasieskolors arbete med att erbjuda sÀrskilt stöd. Materialet har samlats in genom kvalitativa forskningsintervjuer och urvalet Àr fem specialpedagoger. Kvalitativ forskningsintervju kan beskrivas som en möjlighet att förstÄ vÀrlden och det sammanhang de intervjuade personerna befinner sig i. Det ger ocksÄ en möjlighet att utveckla en mening och se ett mönster utifrÄn de intervjuades erfarenheter. Resultatet pÄminner om det Nilholm beskriver som dilemmaperspektivet vilket kan förklaras med att man mÄste vara medveten om den inbyggda konflikten mellan att ge individuell hjÀlp och att lÄta en grupp fÄ gemensamma kunskaper och utvecklas tillsammans.

Denna studie har skrivits för att skapa en förstÄelse för vad deltagande i handikappidrott betyder för skapandet av identitet och sjÀlvbild pÄverkas hos personer med intellektuellt funktionshinder. Att genom idrott lÀra sig vem jag Àr och vad jag kan. Ett Àmne som Àr viktigt att belysa i en samhÀllsgrupp som ofta kÀnner sig orÀttvist bedömda av andra. Det Àr Àven en samhÀllsgrupp som Àr eftersatt inom den kvalitativa forskningen och idrottspedagogiken. För att studera detta anvÀndes deltagande observationer och intervjuer.

OFF-E Àr ett pÄgÄende projekt som drivs av Sandvikens kommun. Det Àr ett projekt som planerar att utveckla en ny form av validering inom kompetensomrÄdet vÄrd och omsorg. Detta sker med utgÄngspunkt ifrÄn en befintlig plattform utvecklad av Mapaz MZ. Valideringen sker i dagslÀget manuellt. De olika skeden i den aktuella valideringen Àr kartlÀggning, sjÀlvskattning, individuell arbetsplan, teoretisk och praktisk validering, bedömning av delmÄl och komplettering av utbildningsinsatser.