Syftet med examensarbetet har varit att undersöka hur lÀrare anvÀnder sig av individualisering och IUP. Undersökningen genomfördes i form av kvalitativa intervjuer dÀr fyra olika pedagoger frÄn tre olika kommuner fick komma till tals och skildra sin syn pÄ individualisering och IUP utifrÄn sin verklighet i skolan. Resultatet visar att metoderna för individualisering Àr mÄnga men att de huvudsakligen domineras av nivÄgruppering..

Individuell planering och dokumentation Àr ett omfattande begrepp. Det innefattar redskap som loggbok, portfolio och individuell utvecklingsplan och det förutsÀtter tolkning av lÀroplans- och kursmÄl. Dokumentation har ett nÀra samband med utvecklingssamtal, ÄtgÀrdsprogram, kvalitetsarbete och stödjer varje elevs lÀrande. Syftet med arbetet har varit att öka kunskapen om hur dokumentation i skolan kan lyfta fram och synliggöra elevers lÀrande. Arbetet har Àven avsett att utvÀrdera ett projekt inom omrÄdet dokumentation och titta pÄ vilka lÀrdomar som tagits.

AbstractMy purpose of the investigation is to enter deeply into the knowledge of the Individual plan of the development and to examine how teachers, pupils and parents look at the Individual plan of the development and the purpose of the Individual plan of the development in school. My question of the main problem in this investigation was to examine the expectation on the Individual plan of the development from teachers, pupils and parents and if the Individual plan of the development has been influence the cooperation of parents and the influence of the pupils also how and if teachers, pupils and parents apprehend some kinds of changes.The review of the literature begin with a closer study about our document of control, witch are the curriculum of the compulsory school (Lpo 94), The National Agency for Education General Advice for the Individual plan of the development (2005), a study of the development of the cooperation of the parents and the influence of the pupils under the years of research about it.I have in my investigation used qualitative interview in different forms like the ordinary interview, interview on telephone and focussed group interview with teachers, pupils and parents. The result of my conclusion from the investigation is that the information and the knowledge of the Individual plan of the development are important to be able to increase the influence from the pupils and a different cooperation from the parents in the development of the school with the Individual plan of the development. My examination is small and not generalised but I believe that it still can represent the attitude of the Individual plan of the development. The consequence of the investigation shows that pupils and parents have vague idea of the Individual plan of the development.

The intention of this study is to interview teachers in order to create a picture of how they look at their work with IUP (Plan of individual development). The main question formulated in my study is in what way IUP can become a contribution to the learnerÂŽs development. All teachers who participated in the interviews believe that the purpose of the document is to be proactive, developing and positive for the pupils. The teachers also believe that it is intended to serve as a clarification for pupils as well as teachers. ItÂŽs clear to see that the IUP generally is believed to be a supportive resource in education.

Den lÀrdom vi har fÄtt Àr att det finns svÄrigheter att anvÀnda lönekriterierna för individuell lön som motivationsfaktor som de Àr utformade idag. Vi anser att studien har medfört till en ökad förstÄelse för de svÄrigheter som finns i samband med individuell lön inom offentlig verksamhet..

Min studie har gÄtt ut pÄ att jÀmföra styrdokumentens bedömningsunderlag förÀmnet slöjd med skriftliga omdömen frÄn en grundskola i Norrbotten. Det underlagsom jag har studerat Àr samtliga skriftliga omdömen frÄn Är 8 och Är 9 frÄn denaktuella skolan under en termin. I studien tas ingen hÀnsyn till hur elevens förmÄgorvÀrderas av lÀraren, endast om de omnÀmns i de skriftliga omdömena. Studien harutförts genom att kategorisera de förmÄgor som kursplanen stÀller upp förbedömning. Kategoriernas innehÄll Àr sedan jÀmfört med de skriftliga omdömena.

Den lÀrdom vi har fÄtt Àr att det finns svÄrigheter att anvÀnda lönekriterierna för individuell lön som motivationsfaktor som de Àr utformade idag. Vi anser att studien har medfört till en ökad förstÄelse för de svÄrigheter som finns i samband med individuell lön inom offentlig verksamhet.

Denna studie behandlar elevers uppfattningar om hur det Àr att arbeta med individuella utvecklingsplaner. En individuell utvecklingsplan Àr tÀnkt att syfta framÄt och bör ge eleven insikt i det egna lÀrandet. Den ska ocksÄ vara ett hjÀlpverktyg för sÄvÀl elev, lÀrare som vÄrdnadshavare i strÀvan mot elevens utveckling i riktning mot de nationella och lokala mÄlen.För att kunna beskriva elevernas uppfattningar har kvalitativa gruppintervjuer med elever i Ärskurs 4 genomförts.Studien har ett elevperspektiv och utgÄr frÄn tre teman, varav det första handlar om samspel eleverna emellan och hur arbetet med individuella utvecklingsplaner kan pÄverka det. Den övergripande slutsatsen, rörande detta tema, Àr att eleverna uppfattar att arbetet med en individuell utvecklingsplan betonar det enskilda arbetet framför arbetet i grupp. Det andra temat behandlar elevernas mÄlmedvetenhet och hur denna pÄverkas av anvÀndandet av utvecklingsplanerna.

VÄrt arbete handlar om individuell lÀs-och skrivutveckling. Det vi har fokuserat pÄ Àr om de intervjuvade lÀrarna individualiserar undervisningen för elever som redan kan lÀsa och skriva nÀr de börjar skolan sÄ att en individuell utveckling sker inom lÀs- och skrivinlÀrningen. I arbetet presenterar vi olika teorier och metoder inom lÀs- och skrivinlÀrning som framkommit under intervjuerna. I teori delen lyfter vi fram aktuell forskning inom lÀs- och skrivutveckling..

Alla elever i grundskolan, ska sedan januari 2006, ha en individuell utvecklingsplan vars syfte frÀmst Àr att stödja elevers mÄluppfyllelse, enligt de nationella styrdokumen-ten. I Skolverkets allmÀnna rÄd (2005) anges att elever sÄvÀl som förÀldrar ska ges del-aktighet och inflytande över arbetet med IUP. Vi har en uppfattning om att en samver-kansprocess, mellan lÀrare, elev och förÀldrar, kring arbetet med IUP Àr av vikt för att eleven ska nÄ ökad mÄluppfyllelse. DÀrför var syftet med studien att belysa hur elever och förÀldrar uppfattar sin delaktighet i samverkansprocessen kring IUP samt hur lÀra-ren gör för att involvera elever och förÀldrar i det arbetet. För att fÄ en bild av hur sam-verkansprocessen kring den individuella utvecklingsplanen uppfattas av lÀrare, elever och förÀldrar har sÄvÀl kvalitativa som kvantitativa metoder anvÀnts.

Alla elever i grundskolan, ska sedan januari 2006, ha en individuell utvecklingsplan vars syfte frÀmst Àr att stödja elevers mÄluppfyllelse, enligt de nationella styrdokumen-ten. I Skolverkets allmÀnna rÄd (2005) anges att elever sÄvÀl som förÀldrar ska ges del-aktighet och inflytande över arbetet med IUP. Vi har en uppfattning om att en samver-kansprocess, mellan lÀrare, elev och förÀldrar, kring arbetet med IUP Àr av vikt för att eleven ska nÄ ökad mÄluppfyllelse. DÀrför var syftet med studien att belysa hur elever och förÀldrar uppfattar sin delaktighet i samverkansprocessen kring IUP samt hur lÀra-ren gör för att involvera elever och förÀldrar i det arbetet. För att fÄ en bild av hur sam-verkansprocessen kring den individuella utvecklingsplanen uppfattas av lÀrare, elever och förÀldrar har sÄvÀl kvalitativa som kvantitativa metoder anvÀnts.

Studiens syfte var att undersöka vad medarbetare inom Àldreomsorgen i SkÀrholmens stadsdel tycker om individuell lönesÀttning. Genom en enkÀtundersökning med 94 respondenter fördelade pÄ sjukhem och hemtjÀnst tog vi reda pÄ i vilken grad personalen upplever lönen som motivation, vilka kunskaper personalen har om individuell lönesÀttning, vilka Äsikter personalen har om individuell lönesÀttning, samt vad de tycker att individuell lönesÀttning har lett till. Resultatet visade att kunskaperna om individuell lönesÀttning var bristfÀlliga hos personalen.Individuell lönesÀttning passar i Àldreomsorgen tyckte personalen men detta ansÄg de har lett till en godtycklig och orÀttvis lönesÀttning. Personalen tyckte att lönen Àr viktig för motivationen. Resultatet visade Àven att en övervÀgande majoritet av all personal ansÄg att det Àr möjligt att mÀta vad var och en presterar pÄ arbetet och att kunden var den som bÀst kan bedöma deras arbetsprestation.

I skolan anvÀnder sig lÀrare av skriftliga prov som ett av underlagen vid betygssÀttning, men det finns dÄliga och bra prov. Ett bra prov utvÀrderar det som avses. Kan det vara sÄ att betyg pÄ skriftliga prov i dagens skola grundas pÄ annat Àn vad som avses i betygskriterierna? För att granska detta gjordes en kvalitativ samstÀmmighetsanalys av autentiska prov och betygskriterier gÀllande organisk kemi, kemi b pÄ gymnasiet. Till detta anvÀndes Blooms reviderade taxonomi.

Syftet med studien Àr att undersöka hur rektorer pÄ olika skolor uppfattar och arbetar med Skolverkets uppdrag gÀllande implementering av skriftliga omdömen. Dessutom ska skillnader och likheter i upplÀgget av införandet samt skillnader i de skriftliga omdömenas utformning analyseras. Studien bygger pÄ sex kvalitativa intervjuer med rektorer verksamma i grundskolan. Intervjuerna analyseras utifrÄn en fenomenografisk ansats. I studiens resultat framkommer att omdömenas utformning skiljer sig mellan skolorna och ibland Àven inom skolorna.

Studiens syfte var att studera hur ett antal medarbetare inom polismyndigheten i Stockholms lÀn upplevde individuell lönesÀttning. Jag Àmnade söka utforska och skapa en bild av de tolkningar medarbetare gör i frÄga om individuell lönesÀttning i ett försök att förstÄ vad individuell lönesÀttning innebÀr för medarbetarna i en polisorganisation. Detta sattes i relation till beslutsfattarnas intentioner med individuell lönesÀttning. SÄledes genomförde jag 13 öppna intervjuer dÀr jag efterstrÀvade respondenternas personliga upplevelser och ordval om den individuella lönesÀttningen. Jag genomförde Àven intervjuer med tvÄ nyckelinformanter pÄ arbetsgivarsidan och arbetstagarorganisationssidan för att ta reda pÄ beslutsfattarnas intentioner med den individuella lönesÀttningen.