The followig paper is about students views of idividual development plans and how the individual student thinks that she or he can influence their own education..

UtgÄngspunkten och syftet med uppsatsen har varit att ta reda pÄ om och hur individuella utvecklingsplaner anvÀnds i förskolan. Vi anvÀnde oss av följande frÄgestÀllningar: Hur uppfattar pedagogerna de individuella utvecklingsplanerna? Hur anvÀnds individuella utvecklingsplaner pÄ de förskolor dÀr informanterna arbetar? Vilka styrkor respektive brister ger informanterna uttryck för gÀllande arbetet med individuella utvecklingsplaner? Som referensram anvÀnds historik, begreppet individuell utvecklingsplan förklaras, Gesells sjÀlvregleringsschema, Malaguzzis filosofi och ett exempel pÄ hur en individuell utvecklingsplan kan se ut. Kvalitativ metod med e-postintervjuer anvÀndes till undersökningen dÀr 56 verksamma pedagoger i förskolor blev tillfrÄgade. I resultatet urskiljs ett mönster dÀr pedagogerna Àr positivt och/eller negativt instÀllda till de individuella utvecklingsplanerna beroende pÄ hur materialet Àr utformat, deras eget inflytande och hur den Àr kopplad till förskolans lÀroplan Lpfö 98..

Individuell utvecklingsplan (IUP) Àr ett aktuellt begrepp inom grundskolan idag. Varje enskilt barn ska ha en egen IUP. Det ska vara ett positivt verktyg som skrivs i samarbete mellan elev, lÀrare och förÀlder. IUP ska följa eleven frÄn förskoleklass tills eleven gÄr ut grundskolan. Den ska innehÄlla konkreta och kortsiktiga mÄl som Àr individuella för eleven men som ocksÄ kan stÀllas mot de nationella mÄl som finns.VÄrt syfte Àr att problematisera lÀrarens uppdrag och arbete nÀr det gÀller elevanpassad undervisning samt dokumentation och uppföljning av elevernas prestation.

Hur skapar man som kommunikationsbyrÄ ett framgÄngsrikt varumÀrke? Det finns inget givet framgÄngsrecept men vi har sökt svaret pÄ frÄgan inom populÀrkultur och litteratur. Vi har utfört semistrukturerade intervjuer hos nÄgra av de bÀsta byrÄerna i Stockholm och SkellefteÄ. Resultatet Àr en rapport om hur man kan lyckas i den grafiska branschen. Vi har sammanfattat en lista med 20 tips för en nystartad kommunikationsbyrÄ, utarbetat en guide pÄ 15 steg till hur du kan lyckas och delat med oss av vÄra reflektioner under resans gÄng.

Syftet med denna studie Àr att beskriva lÀrares uppfattningar kring arbetet med individuella utvecklingsplaner med skriftliga omdömen i Àmnet svenska. Studien Àr genomförd utifrÄn en fenomenologisk grund och resultatet Àr baserat pÄ kvalitativa intervjuer. Vi har intervjuat sex pedagoger som undervisar i Ärskurs 1-3 pÄ olika skolor i en stad i norra Sverige. Dessa undersökningsformer har bidragit till att vi fÄtt information om lÀrares uppfattningar om uppdraget med individuella utvecklingsplaner med skriftliga omdömen.Resultatet i studien visar att lÀrarna inte anser sig fÄ den fortbildning vilken skulle underlÀtta vid bedömningen av elevers kunskapsutveckling i de skriftliga omdömena. Det rÄder Àven en viss osÀkerhet kring vilka kunskapsmÄl som ska premieras i de skriftliga omdömena och flertalet lÀrare efterfrÄgar gemensamma mallar för kommunen.

Syftet med examensarbetet har varit att ta reda pÄ vad lÀsförstÄelse innebÀr enligt pedagogerna och hur de arbetar med att utveckla elevers lÀsförstÄelse i skolan. Min avsikt har ocksÄ varit att ta reda pÄ hur pedagogen utmanar den enskilda eleven i sin förstÄelseprocess. Jag har anvÀnt mig av kvalitativa intervjuer med sex stycken pedagoger frÄn Ärskurs tre till Ärskurs sju. Jag har valt att anvÀnda mig av Lev S Vygotskijs sociokulturella perspektiv, funktionaliserad och formaliserad undervisning och det relationella och punktuella perspektivet samt tidigare forskning för att tolka och analysera resultatet frÄn samtalsintervjuerna. Slutsatsen i min studie Àr att för de intervjuade pedagogerna sÄ innebÀr elevers lÀsförstÄelse att eleven skall kunna lÀsa mellan raderna och det Àr viktigt att utveckla ett stort ordförrÄd.

This study describes and analyzes how one teacher perceives her monitoring of the studentsŽindividual plans of development as expressed in the Education Act chapter 10, 13§. Today there are nonational guidelines published in the monitoring area for these plans of development, although this is anobligation for all teachers in Sweden. Also, it presents some studentsŽ opinion on this and how themonitoring affects their learning.The progressive perspective on learning with the content spirit of the concepts responsibility,participation and experience, as well as research in this field provides the background for the study.The most important features of the data were presented in relation to these three concepts and thecommon themes found between them.The study reveales that the monitoring of the individual plans of development can never be taken forgranted due to the absence of national guidelines on this matter. Either the intention of this absence isto hand over to a professional profession, such as teachers, to decide themselves how the work shouldbe designed, or they are not capable of doing this based on their education and the other conditionsgiven in their work. The conclusion is therefore that it is up to each school and each teacher to decideon how to work with this matter..

Syftet med detta examensarbete var att studera hur förskollÀrare förhöll sig till fenomenet utvecklingssamtalet. Metoderna vi anvÀnde var kvalitativa intervjuer samt brukstextanalys av insamlat material. I undersökningen deltog fem personer frÄn olika förskolor i en kommun i Norrbotten. Resultatet visade att förskollÀrarna sÄg att utvecklingssamtalet hade olika syften: att följa upp och visa pÄ barnets utveckling och lÀrande, att skapa bra kontakt med förÀldrarna, att anvÀnda utvecklingssamtalet som ett informationstillfÀlle samt att stödja förÀldrarna i sin förÀldraroll. Utvecklingssamtalets utformande visade sig ha tvÄ dimensioner: om barnet var delaktigt i samtalet samt om samtalet hade en dialog med drag av monolog eller en öppen dialog.

Den individuella utvecklingsplanen bestÄr av tvÄ delar, en del Àr den framÄtsyftande skriftliga planen som skall finnas för varje elev. Syftet med den Àr att öka elevens delaktighet och inflytande i sitt lÀrande och den skrivs i samband med utvecklingssamtalet. Den andra delen tillkom 2008 och skall innehÄlla skriftliga omdömen som beskriver elevernas kunskapsutveckling i de Àmnen de har fÄtt undervisning i. I vÄr studie ligger fokus pÄ den framÄtsyftande delen av den individuella utvecklingsplanen.Syftet med vÄr studie Àr att undersöka vad den framÄtsyftande delen av IUP:n har för innebörd för lÀrarna i de tidigare skolÄren, samt pÄ vilka sÀtt den anvÀnds i verksamheten. FrÄgestÀllningarna Àr:·         Vad innebÀr den framÄtsyftande delen av IUP:n för lÀrarna i de tidigare skolÄren?·         PÄ vilka sÀtt anvÀnder sig lÀrarna i de tidigare skolÄren den framÄtsyftande delen av IUP:n i verksamheten?För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar genomförde vi kvalitativa forskningsintervjuer.

Syftet med detta arbete har varit att undersöka huruvida tillÀgget i Grundskoleförordningen 7 kap. 2 §, gÀllande att lÀraren vid utvecklingssamtalet skall i en framÄtsyftande individuell utvecklingsplan skriftligt sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven skall nÄ mÄlen, har varit ett stöd för lÀrarna i deras arbete och om det lett till ett gemensamt arbete pÄ deras respektive skolor. UtifrÄn resultatet av intervjuer med lÀrare och skolledare pÄ tvÄ skolor samt genom att söka i aktuell litteratur och forskning har vi dragit vÄr slutsats. Det finns inget svar som Àr gemensamt för alla, tvÄ av lÀrarna anser inte att tillÀgget i Grundskoleförordningen 7 kap. 2 § tillfört dem nÄgot nÀr det gÀller deras arbetssÀtt medan de andra tycker att det hjÀlpt dem att strukturera och organisera sitt arbete.

2006 infördes de individuella utvecklingsplanerna med skriftliga omdömen för att öka elevernas mÄluppfyllelse (IUP). Forskning har visat att implementeringstiden Àr lÄng vid förÀndringar i skolan, samt att lite utbildning har erbjudits gÀllande dokumentationens utformande och innehÄll. Detta kan ha fÄtt en betydande roll gÀllande lÀrarnas uppfattningar av dokumentets syfte och anvÀndning, nÀmligen att fler elever ska nÄ de nationella mÄlen. Studien undersöker hur lÀrare i grundskolan uttrycker att de anvÀnder sig av IUP med skriftliga omdömen och om det arbete lÀraren Àgnar Ät denna dokumentation uppfattas bidra till ökad mÄluppfyllse. FrÄgan har belysts utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv och har undersökts genom fem semistrukturerade intervjuer och dokumentanalyser, dÀr formuleringar och innehÄll av dokumentens framÄtsyftande delar har granskats.

Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka hur lÀrare arbetar med bedömning av elevers kunskaper i matematik. Metoden som anvÀnts Àr kvalitativa intervjuer. Sammantaget har tio lÀrare som undervisar i Är sex frÄn fyra olika kommuner i Mellansverige deltagit i studien. Resultatet visar att de sÀtt som i huvudsak anvÀnds för att bedöma elevers kunskaper Àr skriftliga diagnoser, muntlig bedömning samt att lÀrare bedömer med hjÀlp av kÀnsla som de skapar för elevernas kunskaper. Diagnoserna anvÀnds frÀmst efter avslutat avsnitt för att kontrollera att mÄlen med undervisningen har nÄtts.

I vÄra arbeten som lÀrare inom grundsÀrskolan och gymnasiesÀrskolan stöter vi ofta pÄ debatten om hur individuella utvecklingsplaner ska utarbetas tillsammans med vÄra elever. Vi har valt att göra en jÀmförande studie hur elever inom gymnasie- och gymnasiesÀrskolan upplever delaktighet i upprÀttande av individuell utvecklingsplan/individuell studieplan och hur vi som lÀrare kan underlÀtta sÄ att elever ska kunna förstÄ, pÄverka och kÀnna sig delaktig i sin individuella utvecklingsplan/individuell studieplan. Det finns inte sÄ mycket forskning om elever inom gymnasie- respektive gymnasiesÀrskolan och deras individuella utvecklingsplan/individuella studieplan. Eftersom det nu har gÄtt en tid sedan reformen infördes sÄ kan det vara av intresse att studera hur elevernas delaktighet i upprÀttandet kan se ut idag och dÄ Àven göra en jÀmförelse mellan gymnasieelever och gymnasiesÀrskoleelever. Wennbo (2005) skriver i sin D-uppsats att delaktighet ökar motivationen för eleven vilket ofta leder till bÀttre studieresultat.

Syfte: Sedan 2008 skall alla elever i svensk grundskola fÄ ett skriftligt omdöme över sina kunskaper i de Àmnen de lÀser. Omdömena skall ligga till grund för utvecklingssamtal och formulerandet av en individuell utvecklingsplan. Att skriva dessa omdömen blir en uppgift som gÀller större delen av den svenska lÀrarkÄren. Denna studies syfte Àr att belysa och problematisera den expertroll skolans pedagoger ges eller tar pÄ sig i upprÀttandet av de skriftliga omdömen som de enligt lag skall formulera i sin yrkesutövning. UtifrÄn frÄgestÀllningar som berör den maktposition som finns i lÀrarrollen, undersöks hur uppdraget; att formulera skriftliga omdömen, har en styrande och reglerande funktion.

Dokumentation handlar om att skriftligt stödja eleverna i deras kunskapsutveckling samt sociala utveckling, dÄ den bland annat synliggör styrkor och svagheter hos eleverna. Denna studie kommer att behandla de problem som lÀrare och rektorer upplever i samband med dokumentation av elever..