Bakgrund: Audiologisk rehabilitering definieras som interventioner i form av instruktion, counseling, hörapparatutprovning och kommunikationstrÀning vilka anvÀnds för att minska hörselnedsÀttningens pÄverkan pÄ individens funktion, aktivitet, medverkan och livskvalitet. Audiologisk rehabilitering kan utföras sÄvÀl individuellt som i grupp. Grupprehabilitering kan vara kostnadseffektivt. FrÄgan Àr om audiologisk grupprehabilitering har nÄgra positiva effekter och om detta format kan anses likvÀrdigt med individuell rehabilitering. Syfte: Syftet med studien Àr att beskriva audiologisk grupprehabilitering och dess eventuella effekter.

Bakgrund: Av befolkningen i Sverige 9,7 miljoner Àr fyra till sex procent drabbade av diabetes. NÀstan nittio procent av dessa personer har diabetes typ tvÄ. I omvÄrdnadsprocessen ingÄr undervisning och att förmedla information som en del av sjuksköterskans arbete. För att omvÄrdnaden av diabetes som syftar till att stabilisera HbA1c skall uppnÄ goda resultat, krÀvs en förÀndrad livsstil. Forskning har visat att mötet med sjuksköterskan har betydelse för att personen skall kunna förÀndra sin livsstil.

SocialförsÀkringen har under senare tid alltmer nedmonterats varför behovet av privata försÀkringar har ökat. NÀr den nya försÀkringsavtalslagen trÀdde ikraft Är 2005 infördes en lagstadgad rÀtt till individuell personförsÀkring som avsÄg skydda sÀrskilt utsatta grupper sÄsom funktionshindrade och andra personer med varaktig sjukdom. FrÄgan Àr om denna förestÀllning om en ovillkorlig kontraheringsplikt Àr riktig. I förarbetena anges att det inte kan krÀvas att försÀkringsbolagen frÄngÄr den försÀkringstekniska bedömningen av risken eller behöva frÄngÄ sin egen praxis. Enligt lagen ges försÀkringsbolagen en möjlighet att neka försÀkring om sÀrskilda skÀl föreligger.

Förstoppning Ă€r ett allvarligt problem och kan drabba vem som helst men Ă€r sĂ€rskilt förekommande hos personer som lider av vissa sjukdomstillstĂ„nd eller Ă€ter vissa lĂ€kemedel. TillstĂ„ndet pĂ„verkar patienten pĂ„ flera nivĂ„er, bĂ„de fysiskt, mentalt, socialt och i vissa fall Ă€ven existentiellt. Syftet med litteraturstudien var att belysa hur sjuksköterskan pĂ„ olika sĂ€tt kan ta hand om patienter med förstoppning, för att kunna ge dessa patienter en individuell omvĂ„rdnad. Resultatet bygger pĂ„ fjorton artiklar som Ă€r utgivna mellan Ă„ren 1996-2005 och ska visa att en uppdelning av sjuksköterskans omvĂ„rdnadsarbete kan göras under tre huvudrubriker: Bemötande, Bedömning och dokumentation av patientens status samt ÅtgĂ€rder vid förstoppningsproblematik. Sjuksköterskans bemötandet var betydelsefullt i dialogen med patienten.

Bakgrund: SmÀrtan Àr subjektiv och det innebÀr att det Àr en individuell upplevelse. Den kan upplevas olika beroende pÄ vilka tidigare erfarenheter patienterna har. Ingen annan Àn patienterna sjÀlva kan beskriva den upplevda smÀrtan. Det Àr viktigt att patienternas upplevelse av smÀrta uppmÀrksammas för att sjuksköterskor ska kunna bemöta deras behov pÄ bÀsta sÀtt och dÀrmed minska lidande. Syfte: Syftet var att belysa patienternas upplevelser av postoperativ smÀrta.

Bakgrund: Under senare Är har skandaler inom svenska banker uppmÀrksammats. Det har senare visat sig att mÄnga skandaler har uppkommit till följd av brister inom den interna kontrollen. Samtidigt har antalet interna brott som begÄs pÄ grund av en svag intern kontroll ökat trots att flera noterade bolag har ökat sina investeringar i den interna kontrollen. Banker har en viktig roll i samhÀllet men den interna kontrollens betydelse för att motverka individuell yrkesbaserad ekonomisk brottslighet inom svenska storbanker Àr inte sÀrskilt utredd.Syfte: Studien Àmnar bidra med en förstÄelse för hur intern yrkesbaserad ekonomisk brottslighet motverkas med de svenska storbankernas interna kontroll med hÀnvisning till Internal Control ? Integrated Framework och Three Lines of Defence.

Den kollektiva   tanken om ?lika lön för lika arbete? var lÀnge mottot i svensk lönepolitik. Denna tanke har övergÄtt i allt högre grad till att belöna varje enskild   individ efter dennes egna prestationer och personliga egenskaper. SamhÀllet   har gÄtt mot ett individfokus och likasÄ har Àven tankarna kring   lönesÀttning. De senaste tjugo Ären har den individuella lönesÀttningen varit   dominerande pÄ den svenska arbetsmarknaden.

Denna studie berör samspelet mellan lÀrare och elever och har ett sociokulturellt perspektiv. Syftet Àr att undersöka hur elever uppfattar den sociala relationens betydelse i individuell musikundervisning. Förhoppningen var att fÄ reda pÄ om det förekommer nÄgra skillnader i det vi, som blivande lÀrare, förestÀller oss Àr en givande och lÀrande relation och det eleverna sjÀlva upplever under lektionerna. Genom observationer och kvalitativa intervjuer har vi tagit del av Ätta elevers uppfattning av den sociala relationen mellan dem och deras lÀrare. Vi har frÄgat dem hur de upplever att den sociala relationen Àr och hur de önskar att den skulle kunna vara.

Syftet med detta arbete har varit att med avseende pÄ kvaliteten i bedömningsprocessen beskriva och utvÀrdera ett exempel dÀr lÀraren, istÀllet för poÀng, redovisar resultatet pÄ skriftliga prov direkt mot kursens betygskriterier. Tolkningen av en elevs prestation leder dÄ inte fram till en poÀngsumma, utan till vilket eller vilka kriterier lÀraren anser att eleven har uppfyllt. Syftet med detta redovisningssÀtt Àr att skapa prov som Àr mer naturligt kopplade till lÀroplanens kursmÄl och betygskriterier, för att kunna anvÀndas bÄde vid en summativ och vid en formativ bedömning.En fallstudie genomfördes med tvÄ undervisningsgrupper som vid tidpunkten för studien lÀste gymnasiets A-kurs i matematik. TvÄ prov granskades och fem elever intervjuades för att ge en bild av olika delar i bedömningsprocessen. Dessa delar diskuteras utifrÄn teoretiska modeller för validitet i bedömningar enligt Nyström (2004).Elevintervjuerna visar att de anser att bedömningssÀttet Àr tydligt och logiskt, men att de inte vet hur man tolkar betygskriterierna för att hitta strategier för sitt eget lÀrande.Slutsatser utifrÄn provgranskning och intervjuer Àr att bedömningssÀttet gör kopplingen mellan provresultat och betygsunderlag mer tydlig för eleverna samt mer naturlig för lÀrarens summativa bedömning av elevernas förmÄgor.

Bakgrund: Studien tar utgÄngspunkt i den nya kursplanen för matematik dÀr matematikens anvÀndning i olika sammanhang och vardagen betonas tydligare Àn i den förra kursplanen (Skolverket 2011a; Skolverket 2011b). Elevers sjunkande matematikprestationer Àr en pÄgÄende problematik (se. t.ex. TIMSS 2007) och förhoppningar med denna rapport Àr att lyfta en bredare syn pÄ matematik och dÀrmed skapa motivation för eleverna. Ambitionen Àr att framhÀva en matematikundervisning som anknyter till vardagen och elevernas erfarenheter.Syfte: Syftet Àr att undersöka hur elever i skolÄr tre uppfattar matematik.

En granskning som Skolinspektionen genomförde 2009-2011 visade att bedömning av nationella prov inte Àr likvÀrdig och att bedömning av sprÄkÀmnena har lÀgst likvÀrdighet. Till följd av större avvikelser i svenskan anser Skolinspektionen bland annat att svenskan kan lÀra av engelskan, men rekommenderar i första hand att uppsatsdelen tas bort. Mot denna bakgrund Àr syftet med vÄr uppsats att jÀmföra upplÀgget pÄ de nationella kursprovens skriftliga del i Àmnena svenska och engelska. För att göra det undersöker vi om det finns nÄgra skillnader mellan provens skrivuppgifter, bedömningsanvisningar, progression mellan betyget C och A samt intervjuar lÀrare gÀllande deras uppfattning kring skillnader mellan Àmnenas nationella uppsatsdel. VÄr teoretiska bakgrund visar att det Àr problematiskt att bedöma performativa prov och dÀrför viktigt att ha tydliga kriterier att utgÄ frÄn samt att arbeta med sambedömning för att öka likvÀrdigheten.

Under sommaren 2008 infördes en ny reform i svensk grundskola. Den innebar att alla elever skulle fÄ skriftliga omdömen i samtliga Àmnen som de undervisades i. Reformen gav lÀrare ett utökat och delvis nytt uppdrag vad gÀllde att bedöma och skriftligt dokumentera elevers kunskaper i samtliga skolÀmnen.Tidigare studier om bedömning har företrÀdesvis fokuserats mot de Ärskurser dÀr betyg ges, frÄn mellanstadiet och upp till gymnasiet. Den hÀr uppsatsen handlar om hur lÀrare till vÄra yngsta elever i grundskolan, de som gÄr i Äk 1-3, beskriver sitt arbete med kunskapsbedömningen. Studiens syfte Àr att bidra med ökade kunskaper om lÀrares kunskapsbedömning av yngre elevers lÀrande.

Sammanfattning Syftet med studien var att fÄ ökad kunskap och undersöka om det finns nÄgra konsekvenser i det dagliga livet för personer som fÄr diagnosen kronisk obstruktiv lungsjukdom, KOL. Syftet var ocksÄ att undersöka vilken betydelse individuell information och utbildning, nutrition och trÀning samt omvÄrdnad har för personer som fÄr diagnosen KOL. För att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningarna valde författarna att göra en deskriptiv litteraturstudie. Data samlades in via databaserna SweMed, PubMed/Medline och Cinahl. Författarna valde sökorden KOL, nutrition, omvÄrdnad, trÀning, information och livskvalitet pÄ bÄde engelska och svenska som kombinerades pÄ olika sÀtt för att fÄ bÀsta sökresultat.

Bakgrund: Dagkirurgiska operationer har ökat de senaste tjugo Ären. Fler och sjukare patienter blir opererade dagkirurgiskt och förvÀntas sköta och ta ansvar för sin egenvÄrd i hemmet. Det stÀller krav pÄ sjukvÄrden att patienten fÄr undervisning och information i tillrÀckligt utstrÀckning för att klara detta. Syfte: Att beskriva dagkirurgiska patienters erfarenheter av postoperativ information om egenvÄrd. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt baserad pÄ 11 vetenskapliga originalartiklar.

I februari 2014 lÀmnade Regeringen i en lagrÄdsremiss förslag pÄ genomförande av det europeiska energieffektiviseringsdirektivet 2012/27/EU. Regeringen föreslÄr att en ny lag införs med krav pÄ den som Àger eller uppför en byggnad att se till att varje lÀgenhets anvÀndning av vÀrme, kyla och tappvarmvatten kan mÀtas, om det Àr tekniskt genomförbart och kostnadseffektivt att installera system för individuell mÀtning och debitering, Àven benÀmnt IMD. I denna rapport undersöker vi vilken typ av informationsgivning MKB Fastighets AB, AB Helsingborgshem och Lunds Kommuns Fastighets AB praktiserar i samband med införande och tillÀmpande av IMD i flerbostadshus. Vi undersöker ocksÄ hur ett urval av de studerade bolagens hyresgÀster uppfattar kommunikationen och vilken typ av information de föredrar. Genom att relatera insamlad data till en teoretisk referensram, finner vi att bolagens tillvÀgagÄngssÀtt nÀr de informerar sina hyresgÀster om IMD till viss del överensstÀmmer med den typ av informationsgivning som i tidigare forskning visat sig vara effektiv. Vi kan konstatera att MKB, Helsingborgshem och LKF har vÀl genomtÀnkta handlingsplaner för hur de ska gÄ tillvÀga nÀr de informerar berörda hyresgÀster om IMD och vi rekommenderar bolagen att fortsÀtta pÄ den inslagna vÀgen med stegvist införande och löpande information under denna process. Företagen informerar sina hyresgÀster om att systemet kan bidra till en bÀttre miljö, lÀgre kostnader och en mer rÀttvis kostnadsfördelning.