Syfte och frÄgestÀllningarUppsatsens syfte Àr att analysera och diskutera hur idrottslÀrare samt en person som Àr ansvarig för grundsÀrskolefrÄgor pÄ Skolverket, resonerar kring betygsÀttning och skriftliga omdömen i idrottsÀmnet pÄ grundsÀrskolan. Detta ska besvaras genom följade frÄgestÀllningar: Hur upplever idrottslÀrare undervisning och bedömning av kunskap i idrott och hÀlsa i grundsÀrskolan? Vilka fördelar respektive nackdelar finns med betyg respektive skriftliga omdömen i grundsÀrskolan? Vilka antaganden ligger bakom skillnader i kursplanen för idrottsÀmnet pÄ grundskolan och grundsÀrskolan? Vad utmÀrker idrottsÀmnet avseende bedömning och inkludering i jÀmförelse med andra Àmnen? Vilka ramfaktorer möjliggör respektive begrÀnsar bedömningen av eleverna pÄ grundsÀrskolan i idrottsÀmnet?MetodKvalitativa intervjuer valdes för att fÄ en mer djupgÄende inblick i hur respondenterna resonerar kring betyg och skriftliga kunskapsomdömen i idrott och hÀlsa pÄ grundsÀrskolan..ResultatLÀrarna ger motsÀgelsefulla uttryck för om betyg eller skriftliga kunskapsomdömen Àr bÀst för eleven pÄ grundsÀrskolan. Personen pÄ Skolverket föresprÄkar dock att betyg vore bÀst för bÄde eleven och hela skolan.Kursplanerna i respektive skolform Àr lika, det Àr i bedömningen som skillnaden finns. Kravet pÄ E-nivÄn i grundsÀrskolan Àr relativt lÄgt anser lÀrarna och personen pÄ Skolverket.

Att grÀva dÀr man stÄr Àr en kvalitativ och hermeneutisk studie som undersöker vad utövare av de förtrycktas teater har för mÄlsÀttningar och vad de vill förÀndra. Intervjuer ifrÄn Ätta utövare/teatergrupper i Brasilien och Argentina kategoriseras i resultatdelen utifrÄn sex olika mÄlsÀttningar: skapa forum, politisk förÀndring, att grÀva dÀr man stÄr, anpassning och terapi,personlig utveckling, styrkan i att arbeta i grupp. Vidare presenteras tvÄ olika nivÄer som utövarna verkar pÄ: en samhÀllelig och en individuell nivÄ. Metodens potential att förÀndra och utövarnas mÄlsÀttningar förstÄs sedan i tolkningsdelen med hjÀlp av forskning pÄ omrÄdet som tar sitt avstamp i Marx och Bourdieus teoretiska ramverk. Resultatet relateras ocksÄ till svenska förhÄllanden..

Finns det ett samband mellan den individuella sjÀlvkÀnslan och den kollektiva sjÀlvkÀnslan? Har kön och studieinriktning betydelse för sjÀlvkÀnsla, sÄvÀl som den individuella som den kollektiva? Studien Àr gjord som en kvantitativ undersökning med hjÀlp av enkÀter, bestÄende av Som Jag Ser Mig SjÀlv (Irhammar & Birgerstam) som mÀter sjÀlvkÀnsla pÄ individnivÄ med fem delskalor, och Collective Self Esteem Scale (Luhtanen & Crocker) som mÀter den kollektiva sjÀlvkÀnslan med fyra delskalor. Det ena testet innehöll 67 frÄgor, medan det andra innehöll 16 frÄgor. Totalt deltog 60 försökspersoner hÀmtade frÄn ett gymnasium i Kristianstad, och dessa var i sin tur uppdelade i tvÄ samhÀllsklasser med olika inriktningar ? IT och Ekonomi.

Skrivning Àr en biomekaniskt invecklad process som krÀver en viss nivÄ av sÄvÀl motorisksom kognitiv förmÄga. Forskning om Alzheimers sjukdom tyder pÄ att nedsÀttningar i flerakognitiva domÀner förekommer innan den kliniska diagnosen stÀlls. Det finns Àven forskningsom tyder pÄ att ett innehÄllsrikt skriftsprÄk i unga Är minskar risken för demensutveckling pÄÀldre dagar. För att studera om mÄtt frÄn texter kunde predicera demens pÄ ett tidigt stadiumanalyserades 141 skriftliga bildbeskrivningar insamlade inom ramen för rutinmÀssigaminnesutredningar vid Karolinska universitetssjukhuset, Huddinge. Deltagarna delades in itre grupper utifrÄn diagnos (minnesutredning, lindrig kognitiv svikt och demens).UtgÄngspunkt för studien var de fyra textmÄtten: idétÀthet, verbtÀthet, lÀsbarhetsindex (LIX)och T-enheter.

Dagens samhÀlle Àr i stort förÀndrat och den mÀngd information som samhÀllet utgörs av stÀller stora krav av kunnighet pÄ lÀs- och skrivförmÄga. LÀs- och skrivkunnighet handlar om att för att kunna fungera i samhÀllet ska en individ ha förmÄga att anvÀnda sprÄk och text, att kunna tillgodose de behov och de personliga mÄl som finns, samt att utvecklas i enlighet med sina personliga förutsÀttningar. Det finns dock stora skiljelinjer mellan det muntliga och skrivna uttrycket som kan göra det hela Àn svÄrare för eleverna i skrivundervisningen. Studiens syfte Àr att undersöka om och i sÄ fall vilka utmaningar nÄgra lÀrare i Ärskurs tre uppfattar att elever kan stÀllas inför i samband med att de utvecklar sitt skriftsprÄk samt vilka möjligheter som undervisningen kan erbjuda.Studien bygger pÄ den kvalitativa metoden med intervjuer som datainsamling och har det sociokulturella perspektivet enligt Vygotskijs teori.Studien visar enligt lÀrarnas uppfattningar att undervisningen kan innehÄlla mÄnga bidragande positiva faktorer för att en elev ska bli motiverad till att skriva men det kan ocksÄ vara en utmaning. En viktig och betydande förutsÀttning för att eleven ska kunna arbeta med sina skriftliga texter Àr den runtomliggande miljön.

Uppsatsens syfte Àr att redogöra för utformningen av skriftliga salsprov i gymnasieskolans samhÀllsÀmnen, samt att undersöka vilken typ av kunskap som proven mÀter. Analysen görs genom granskning av sju skriftliga salsprov, alla inom samhÀlsvetenskapliga Àmnen, vilka analyseras utifrÄn Bloms reviderade taxanomi. Analysen kompletteras av intervjuer med de lÀrare som konstruerat proven för att ge analysen ytterligare djup.Proven Àr konstruerade efter Àmnenas lÀroplaner i antingen Lpf94 eller Gy11 varför proven ocksÄ stÀlls i förhÄllande till en analys av kursplanen för SamhÀllskunskap A och Àmnesplanen för SamhÀllskunskap 1a1.Proven visade sig vara av varierande karaktÀr och storlek och bestÄende av en skiftande mÀngd uppgiftstyper. Av analysen framgÄr att kursplanen i Lpf94 har en starkare hierarkisk relation till processerna i Blooms reviderade taxonomi, Àn kursplanen i Gy11. De i proven vanligaste tvÄ kunskapsdimensionerna som testas Àr Faktakunskap och Begreppskunskap.

SammanfattningSocialstyrelsen visar i kartlÀggning (2008) att allt fler dagliga verksamheter i Sverige har börjat anvÀnda sig av individuella placeringar pÄ arbetsplatser. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur ett urval av arbetsledare i tvÄ medelstora kommuner genomför och upplever arbetsintegreringen av personer som blivit beviljade individuell placering inom daglig verksamhet enligt LSS. De valda frÄgestÀllningarna var; Hur genomförs arbetsintegreringen med individuella placeringar av personer med intellektuell funktionsnedsÀttning i tvÄ medelstora kommuner? Vilka problem respektive framgÄngsfaktorer upplever arbetsledarna vid arbetsintegreringen för denna grupp? Hur upplever arbetsledarna samverkan mellan Arbetsförmedlingen, FörsÀkringskassan och det lokala nÀringslivet? Vad har en evidensbaserad arbetsmetod, t.ex. supported employment, för betydelse för arbetsintegreringen? För att besvara frÄgestÀllningarna utfördes en kvalitativ studie med intervjuer av sex arbetsledare i tvÄ medelstora kommuner.

Syfte: Syftet med denna uppsats ge en ökad inblick i individuell sponsring dÄ litteraturen kring detta fortfarande Àr vÀldigt begrÀnsad.Metod: Uppsatsen bygger pÄ en kvalitativ ansats dÄ vi ansÄg att detta skulle ge det djup vi eftersökte för att finna svaret pÄ hur företag resonerar kring sina sponsringsÄtgÀrder. Vi började med att studera den tillgÀngliga litteratur som vi fann bÄde i bibliotek och i databaser, för att sedan jÀmför dessa teorier med de tre semistrukturerade intervjuer som genomförts i empiri kapitlet. VÄr avgrÀnsning gjorde urvalet av respondentföretag vÀldigt limiterat, dock fann vi tillslut tre företag som passade vÄra preferenser vÀl, vilket bidrog till en ökad validitet i arbetet.Resultat & slutsats: De tre olika respondentföretagen definitioner av sponsring skiljde sig Ät, dock var kÀrnan i deras definition densamma. Vi tror Àven att sponsring inte skall anvÀndas i alla sammanhang. IstÀllet bör företag noggrant övervÀga vilka personer och events som varumÀrket vill bli förknippade med, vilket stÀrker företagets profilering hos deras respektive mÄlgrupp.

Tidigare forskning av Skolverket (2003) konstaterar att var femte elev som Àr i behov av sÀrskilt stöd inte erhÄller detta. Vidare förklaras att skolor har svÄrigheter att anpassa det sÀrskilda stödet till elevernas behov. Skolverket (2007a) faststÀller Àven att fem procent av pedagogerna inte upprÀttar individuella utvecklingsplaner. Skolverket (2008a) fastslÄr att ÄtgÀrdsprogram begrÀnsar sig till elevers problematik och förmedlar inte en helhetssyn av eleverna. Det övergripande syftet med denna studie var att belysa vilka erfarenheter och upplevelser pedagoger har av arbetet med elever i behov av sÀrskilt stöd, individuella utvecklingsplaner och ÄtgÀrdsprogram.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur olika former av belöningssystem anvÀnds för att öka motivationen hos sÀljare. Samt hur de upplevs av ansvariga chefer och av anstÀllda i sÀljande företag.Vi har genomfört en undersökande kvalitativ studie om belöningssystem med hjÀlp av kvalitativa ostrukturerade intervjuer med sÀljare och deras chefer i tre olika branscher, hemelektronik, telefoni och bilförsÀljning. Vi valde att först gÄ igenom befintliga teorier för att skapa en förstÄelse för Àmnet innan vi genomförde intervjuer enligt det deduktiva arbetssÀttet.VÄra slutsatser Àr att det finns fyra olika belöningssystem. Dessa fyra olika belöningssystem Àr fast lön, kollektiv provisionsbaserad lön, individuell provisionsbaserad lön och individuell fullstÀndigt provisionsbaserad lön. Vilket belöningssystem som passar i ett specifikt företag Àr omöjligt att sÀga, och det Àr upp till företaget sjÀlvt att utvÀrdera vilken lÀmplig mix utav belöningar som Àr bÀst lÀmpad för det specifika företaget..

Detta arbete undersöker vad de lÀrare och elever som deltagit i undersökningen, har för uppfattningar angÄende respons pÄ elevers skriftliga arbeten inom svenskÀmnet. Undersökningen genomfördes pÄ en gymnasieskola i mellersta Sverige och inkluderade 41 informanter. Samtliga informanter intervjuades och elevernas och lÀrarnas uppfattningar jÀmfördes sedan med varandra i syfte att gestalta eventuella kontraster och likheter.      Undersökningen visar att det finns bÄde likheter och skillnader mellan lÀrarinformanternas och elevinformanternas uppfattningar om respons pÄ elevers skriftliga arbeten i svenskÀmnet. Sex av tio lÀrarinformanter nÀmnde exempelvis att respons pÄ den globala textnivÄn prioriteras i deras skrivundervisning men sju av tio elevinformanter anser att det Àr vanligt förekommande att lÀrarrespons prioriterar den lokala textnivÄn i elevtexter. Att det finns tydliga skillnader mellan lÀrarinformanternas och elevinformanternas uppfattningar om respons kan indikera att responsarbetet mellan lÀrarinformanterna och elevinformanterna bör vidareutvecklas ytterligare för att det ska vara givande för samtliga parter. .

UtgÄngspunkten för uppsatsen har varit att undersöka skriftliga utvÀrderingar som instrument för elevinflytande. Empiriskt grundar sig uppsatsen pÄ elevenkÀter och kvalitativa intervjuer med lÀrare. VÄr undersökning visar att huvudargumentet för att bruka skriftlig utvÀrdering Àr att varje enskild elev ges möjlighet att uttrycka sina Äsikter. Resultatet visar Àven pÄ att det Àr viktigt att eleverna ges tid att utvÀrdera och att de tydligt ser resultatet med utvÀrderingen. Tydliggörandet Àr nÄgot lÀrarna upplever som svÄrt.

Syfte: Syftet med mitt arbete Ă€r att undersöka vilka tankar no-lĂ€rare pĂ„ högstadiet uttrycker kring elevers skriftliga sprĂ„kutveckling inom ramen för de naturorienterande Ă€mnena. Studien vill ocksĂ„ bidra till lĂ€rarnas ytterligare reflektioner kring det utökade lĂ€raruppdrag de fĂ„tt i och med den nya lĂ€roplanen, Lgr-11. Undersökningen kan eventuellt Ă€ven ligga till grund för vidare forskning inom Ă€mnet, dĂ„ sĂ„dan ej finns att tillgĂ„ i vidare utstrĂ€ckning. Teori: De teorier som ligger till grund för min forskning behandlar skrivandets roll i lĂ€rsammanhang samt vilka olika slags texter elever förvĂ€ntas lĂ€ra sig framstĂ€lla inom de naturorienterande Ă€mnena. Även naturvetenskapens sprĂ„k och det utökade lĂ€raruppdraget belyses.Metod: DĂ„ jag vill veta vilka variationer i tankegĂ„ngar som kan finnas hos no-lĂ€rare avseende elevers skriftliga sprĂ„kutveckling Ă€r min undersökning av fenomenografisk karaktĂ€r.

Syfte:Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur medvetna elever i Är 5 och 6 Àr om sin egen lÀrprocess och deras uppfattningar om hur de lÀr, samt hur lÀrarna motiverar sina elever och hur de beskriver att de gör lÀrprocessen synlig för eleverna. FrÄgestÀllningar: Hur medveten Àr eleven om sin lÀrprocess? Vilka verktyg anvÀnder lÀraren för att medvetandegöra eleven?Vilka verktyg anvÀnder lÀraren för att motivera eleven?Teori och metod:Den teoretiska basen utgÄr frÄn tre infallsvinklar. Det Àr Vygotskijs syn pÄ lÀrande och utveckling i ett sociokulturellt perspektiv, Selbergs forskning om betydelsen av elevinflytande och Jenners teori om det pedagogiska mötet dÀr pedagogens uppgift Àr att se med elevens perspektiv. Selberg har genom sin forskning kommit fram till att ju mer inflytande eleven fÄr, desto högre kvalitet i lÀrandet.

Föreliggande examensarbete var ett uppdrag frÄn ett universitetssjukhus i södra Sverige. Syftet var att belysa vilka fördelar och nackdelar som sjuksköterskor upplever med skriftlig respektive muntlig rapport. Sex sjuksköterskor vid en kirurgisk somatisk avdelning intervjuades. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades manifest genom innehÄllsanalys. Ur detta identifierades subkategorier till fördelar respektive nackdelar med muntlig och skriftlig skiftesrapport.