Denna studie behandlar relationen mellan jÀmstÀlldhet pÄ samhÀllsnivÄ och individuell subjektiv hÀlsa genom att korrelera data frÄn 23 europeiska lÀnder. Materialet erhÄlles ur European Social Survey ed. 4.0 samt Förenta Nationerna. För att utröna i vilken utstrÀckning individuell hÀlsa i allmÀnhet och de olika könen i synnerhet pÄverkas av samhÀllets jÀmstÀlldhetsgrad utförs linjÀr sannolikhetsregression i SPSS Statistics 18.0. En metod som gör det möjligt att ta hÀnsyn till andra tÀnkbara komponenter som kan tÀnkas pÄverka relationen dÀr emellan.

Bakgrund: Under senare Är har skandaler inom svenska banker uppmÀrksammats. Det har senare visat sig att mÄnga skandaler har uppkommit till följd av brister inom den interna kontrollen. Samtidigt har antalet interna brott som begÄs pÄ grund av en svag intern kontroll ökat trots att flera noterade bolag har ökat sina investeringar i den interna kontrollen. Banker har en viktig roll i samhÀllet men den interna kontrollens betydelse för att motverka individuell yrkesbaserad ekonomisk brottslighet inom svenska storbanker Àr inte sÀrskilt utredd.Syfte: Studien Àmnar bidra med en förstÄelse för hur intern yrkesbaserad ekonomisk brottslighet motverkas med de svenska storbankernas interna kontroll med hÀnvisning till Internal Control ? Integrated Framework och Three Lines of Defence.

Syftet med vÄrt arbete var att i ett grammatiskt betonat sammanhang studera om elevernas ordförrÄd ökade genom lÀsning av engelska skönlitterÀra texter. VÄrt arbete i gymnasieklassen pÄ samhÀllsprogrammet Ärskurs 1 organiserades genom att tre olika arbetsmetoder valdes för att ett sÄ rÀttvist resultat som möjligt skulle kunna uppnÄs. Dessa metoder var skriftliga uppgifter, observationer vid gruppsamtal och enkÀter. De skriftliga uppgifterna speglade de redan kÀnda kunskapsnivÄerna hos eleverna. Observationerna av gruppsamtalen visade i huvudsak pÄ ett positivt utfall pÄ sÄ sÀtt att det var ett aktivt deltagande frÄn elevernas sida, i det stora hela med goda sprÄkliga prestationer.

BakgrundOperationspersonal Àr den yrkesgrupp inom vÄrden som Àr mest utsatt för risk för blodsmitta genom frekvent hantering av stickande och skÀrande instrument samt exponering av blod. Bland operations­sjuksköterskor finns en stark önskan att arbeta sÄ sÀkert som möjligt för att minska risken för smittöverföring. Det finns föreskrifter, metoder och hjÀlpmedel för att förhindra stick- och skÀrskador men fÄ skriftliga riktlinjer och rutiner.SyfteSyftet med den hÀr studien Àr att undersöka operationssjuksköterskans hantering av stickande och skÀrande instrument i operationssalen.MetodStudiens design Àr en empirisk tvÀrsnittsstudie med en kvantitativ ansats. En strukturerad observationsstudie utfördes pÄ Södersjukhuset i Stockholm. 18 operationssjuksköterskor observerades under 50 operationer.ResultatStudiens resultat visar pÄ brister inom samtliga omrÄden som observerats.

Syftet med denna studie Àr att undersöka samband mellan kvalitet pÄ skriftliga omdömen och elevers resultat pÄ nationella prov och dÀrigenom Àven belysa effekter av lÀrares undervisningskompetens. Bakgrunden ges i form av en kort överblick över vad forskning sÀger om bedömning och effekter pÄ lÀrande. DÀrefter beskriver jag nÄgra statliga insatser och utvÀrderingar samt presenterar tre dokumentstudier som beskriver hur lÀrare skriver omdömen. Jag redogör ocksÄ för min teoretiska utgÄngspunkt, som Àr det sociokulturella perspektivet, och beskriver hur dokumentanalysen genomfördes samt förtydligar vilka kriterier pÄ god kvalitet i omdömen jag anvÀnt mig av och hur relationen mellan dessa kriterier och resultaten frÄn nationella prov undersöktes. Resultaten i min studie visar att skillnader i kvalitet pÄ de skriftliga omdömena korrelerar med elevers resultat pÄ nationella prov.

Temat för arbetet Àr musikskapande och har som syfte att undersöka min individuella kreativitet och dess kÀnnetecken. Men syftet bestÄr ocksÄ i att avgöra anvÀndbarheten av detta. Det rör sig om en psykologisk sjÀlvstudie med ett fenomenologiskt angreppssÀtt. I mitt fall har detta inneburit att jag, efter att ha arrangerat en i mitt tycke kreativ upplevelse, beskrev denna hÀndelse för att sedan analysera texten pÄ fenomenologiskt vis. P.g.a.

Studien undersöker elevernas upplevelser av skrivandet i samband med ett naturvetenskapligt tema: vattnets olika faser. Ett utvecklingsarbete genomfördes i Är 1-3 och innehöll aktiviteter i form av vattenexperiment samt skrivande av experimentrapporter. För att kunna tolka elevernas upplevelser anvÀndes de kvalitativa datainsamlingsmetoderna: intervjuer, observationer samt skriftliga reflektioner av eleverna. Slutresultatet visade att eleverna upplevde skrivandet i samband med naturvetenskapliga experiment som helt vanliga skrivinlÀrningssituationer i klassrummet. Elever, som tyckte om att skriva, gillade Àven skriva experimentrapporter, men de elever som inte tyckte om skrivandet, tyckte inte heller om att skriva experimentrapporter.

Syfte och frÄgestÀllningarFör att undersöka och beskriva vilket underlag lÀrare i idrott och hÀlsa har nÀr de betygssÀtter elever i Är 9 och hur den dokumentationen relaterar till kursplan och betygskriterier i Lpo 94 stÀlls följande frÄgor: Vilken mental dokumentation har lÀrarna vid betygssÀttning, som den framkommer med metoden Repertory Grid? Hur matchar den mentala dokumentationen de satta betygen? Vilken skriftlig dokumentation har lÀrarna vid betygssÀttning? Hur förhÄller den mentala och den skriftliga dokumentationen till varandra och till kursplan och betygskriterier i Lpo 94?MetodRepertory Grid(RG)- intervjuer utfördes med fyra lÀrare i idrott och hÀlsa för att undersöka deras mentala dokumentation och deras skriftliga dokumentation samlades in. Intervjuerna analyserades med WebGrid5, ett program för RG-intervjuer. Sex mÄnader senare gjordes en uppföljning dÀr lÀrarna kunde kommentera analyserna.ResultatDe construct som genererades i RG-intervjuerna Äterfinns i kategorierna motivation, fÀrdigheter, sjÀlvförtroende och social kompetens dÀr ledarskap ingÄr. För att fÄ ett MVG mÄste eleven fÄ en hög skattning i av lÀraren i alla constructs, för att fÄ ett VG i minst hÀlften av dem och för ett G behövs inga höga skattningar.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka gymnasielÀrares responsgivning, finna skillnader och likheter mellan teoretiska Àmnen och Àmnet idrott och hÀlsa samt belysa lÀrares upplevelser kring sin egna responsgivning. Fem gymnasielÀrare deltog i studien och som metod har observationer och intervjuer anvÀnts. Vid observationerna anvÀndes ett idrottspsykologiskt mÀtinstrument, Coaching Behavior Assessment System (CBAS), och en intervjuguide utarbetades till intervjuerna. Varje lÀrare observerades vid sex tillfÀllen, tre gÄnger i det teoretiska Àmnet och tre gÄnger i Àmnet idrott och hÀlsa. Dessutom genomfördes en intervju med respektive lÀrare för att ta reda pÄ hur de resonerar kring sin responsgivning samt om dessa upplevelser överensstÀmmer med observationsresultaten.Observationsresultaten visar pÄ att individuell respons Àr mest framtrÀdande i lÀrarnas teoretiska Àmnen.

Bakgrund: MÄnga patienter drabbas av smÀrta och obehag efter operationer. SmÀrtbedömning kan försvÄras av exempelvis brist pÄ kommunikation hos vÄrdpersonalen och attityder hos vÄrdpersonal och patienter. Vid utvÀrderingen av effektiviteten av omvÄrdnaden Àr smÀrtlindring och smÀrthantering viktiga begrepp. SmÀrtupplevelser Àr subjektiva och unika för varje patient. DÀrför krÀvs individuell omvÄrdnad vid postoperativ smÀrta.

Bakgrund: Ett förekommande problem i dagens sjukvÄrd Àr otillrÀcklig smÀrtlindring postoperativt. SmÀrta Àr en individuell subjektiv upplevelse, vilket medför att den Àr svÄr att bedöma. Syfte: Syftet var att belysa postoperativ smÀrtbedömning ur ett sjuksköterskeperspektiv. Metod: Studien utfördes som en litteraturstudie med tio kvalitativa vetenskapliga artiklar. Vid analysförfarandet anvÀndes en kvalitativ manifest innehÄllsanalys.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur kunskapsprov överensstÀmmer med de övergripande styrdokumenten och vilken kunskapssyn testerna förmedlar.Mina tvÄ frÄgor som jag hade för avsikt att fÄ besvarade var dessa.? Hur överensstÀmmer de kunskapsprov som genomförs i ett yrkesförberedande program med intentionerna i lÀroplan och programmÄl?? Vilken kunskapssyn förmedlar testerna?Jag har sammanlagt undersökt 16 olika prov i olika examinationsformer, som skriftliga prov, prov i projektform, praktiska prov och övriga prov.Jag har analyserat testerna utifrÄn begrepp ur lÀroplan och kunskapssyn. Dessa Àr: kreativitet, integrerat, kommunikativt arbetssÀtt, fakta/memorerande, samarbete, reflektion, autentiska svar, elevaktiva arbetssÀtt, utrustning, estetisk, etik, tillgÄng till lÀromedel, bedömning av process/produkt, bedömning utifrÄn vem som gör bedömningen. Jag har efter analysen funnit att alla begrepp förekommer nÄgon gÄng, men ingen provform Àr heltÀckande för samtliga begrepp.De skriftliga proven som mÀter fakta och memorerande kan klart hÀnföras till behaviorismen och förmedlingspedagogiken.I de övriga proven finns inslag av socialkonstruktivistiskt lÀrande, progressiv pedagogik och en del av Piagets teorier om lÀrande..

Syfte och frÄgestÀllningar:Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka hur fyra lÀrare i Àmnet idrott och hÀlsa i Ärskurs 6- 9 uppfattar ÄtgÀrdsprogram och förslaget pÄ att avskaffa kravet pÄ dessa. Vilken syn har de intervjuade lÀrarna pÄ ÄtgÀrdsprogram? Vad anser de intervjuade lÀrarna om sjÀlva avskaffandet av kravet? Hur vill de intervjuade lÀrarna arbeta med elever som inte uppnÄr kunskapskraven?MetodDen hÀr studien Àr en kvalitativ forskningsintervjustudie dÀr fyra lÀrare i Àmnet idrott och hÀlsa har deltagit i en öppen riktad intervju. LÀrarna har fÄtt besvara frÄgor och reflektera fritt kring inkludering, dokumentation och ÄtgÀrdsprogram som ett verktyg inom skolan. De har Àven reflekterat kring förslaget pÄ att avskaffa kravet pÄ ÄtgÀrdsprogram.

För att uppnÄ en god lÀkemedelsanvÀndning krÀvs att kunden utifrÄn sina behov fÄr den information han/hon behöver för att fÄ förstÄelse för sin lÀkemedelsbehandling. Det Àr inte bara en fördel för kunden, det Àr ocksÄ viktigt för att samhÀllet ska kunna minska kostnaderna för lÀkemedel. Med bakgrund av en tidigare studie dÀr man ifrÄgasatte om informationen frÄn Distansapoteket Àr nödvÀndig ville vi i denna undersökning ta reda pÄ hur behovet av informationen ser ut och om den borde kompletteras med t.ex. telefonsamtal frÄn apoteket. IntervjufrÄgor formulerades och 300 försökspersoner som nyligen fÄtt leverans frÄn Distansapoteket kontaktades via telefon.

Studien genomfördes som en laboration i biologi i tre Ättondeklasser med totalt 42 elever. Elevernas skriftliga svar pÄ frÄgor i anslutning till laborationen utvÀrderades med en utvecklad SOLO-taxonomi. Under laborationen observerades sex elever och anteckningar av deras samtal utvÀrderades ocksÄ i den utvecklade SOLO-taxonomin. Efter laborationen intervjuades 17 elever. Resultatet av analysen av elevernas skriftliga svar visar att flickorna har tilldelats högre nivÄer pÄ sina svar och att de anvÀnt fler ord i svaren.