De lÀrare som Àr sjÀlvkritiska och kontinuerligt ifrÄgasÀtter sitt arbete samt Àr öppna för förÀndringar har alla möjligheter till att levandegöra arbetet med den individuella utvecklingsplanen. Tanken Àr att den individuella utvecklingsplanen ska vara ett aktivt och levande verktyg i elevens kunskapsutveckling. För att eleverna ska bli en aktör med egen vilja och kapacitet att lÀra mÄste de uppleva att de har kontroll över sin situation. NÀr elevens mÄl Àr realistiska och tydliga, vet de vart de Àr pÄ vÀg och hur de ska ta sig dit vilket leder till ökad motivation och lust att lÀra. Syftet med vÄrt arbete har varit att lyfta fram de fördelar aktörerna i den pedagogiska verksamheten kan vinna nÀr de aktivt arbetar med den individuella utvecklingsplanen.

Denna uppsats syftar till att undersöka vÄrdnadshavares tankar kring IUP (Individuella utvecklingsplanen) och utvecklingssamtal. Undersökningen har utförts genom formella intervjuer som riktats till vÄrdnadshavare, vars barn gÄr i Är 1?3, och som nyligen varit pÄ utvecklingssamtal. Sammanlagt har Ätta vÄrdnadshavare intervjuats i tvÄ olika mellansvenska kommuner. Att vi gjort vÄr studie pÄ olika platser i Sverige Àr för att öka den empiriska bredden, men vi har inte haft för avsikt att utföra nÄgon jÀmförelse mellan de olika rektorsomrÄdena.

Individuell lönesÀttning har tillÀmpats i drygt 20 Är inom staten i Sverige. En förklaring till övergÄngen Àr att arbetsgivaren trott att individuella löner ska bidra till ökad produktivitet via anstÀlldas motivation. En studie frÄn staten visade att anstÀllda inte tyckte lönen var kopplad till arbetsutförande och majoriteten önskade tydligare lönepolitik. Nya lönesystem stÀller Àndrade krav pÄ chefer, denna studie syftade till att uppmÀrksamma utmaningar med individuell lönesÀttning pÄ statliga myndigheter utifrÄn lönesÀttande chefers perspektiv. Resultaten av sex kvalitativa intervjuer indikerar att lönekriterier inte alltid upplevdes vara tillfredsstÀllande, bedömning kunde försvÄras av viss blindhetsfaktor och att chefer upplevde balansgÄng om hur Àrlig det var tillÄtet att vara vid Äterkoppling.

Denna uppsats behandlar rÀttsverkan av integrationsklausuler i svenska kommersiella avtal. Integrationsklausuler Àr avtalsvillkor som förklarar att det skriftliga avtalet Àr parternas slutliga och fullstÀndiga uppgörelse. Syftet med dem Àr att visa att parterna bara anser sig bundna av innehÄllet i det skriftliga avtalet och att uttalanden och tidigare överenskommelser som gjorts under förhandlingarna ersÀtts av detta. I angloamerikansk rÀtt fÄr detta effekten att bevisning om vad som hÀnt före avtalet inte tillÄts för att Àndra, motsÀga eller utfylla det skriftliga avtalet. Detta följer av vad som brukar kallas ?the parol evidence rule.?Integrationsklausuler anvÀnds frekvent i amerikanska och engelska avtal och anvÀnds allt oftare Àven i Sverige.

Syftet med denna studie var att undersöka vilka utvecklingsmaterial som anvÀnds pÄ förskolorna i en mindre kommun i Sverige och om anvÀndandet av dem kan leda till att enskilda barn bedöms. Ett annat syfte var att ta del av förskollÀrares tankar kring begreppet bedömning dÄ vi sjÀlva ville ha en ökad förstÄelse för detta begrepp. Vi valde att anta en hermeneutisk ansats och arbetade pÄ ett kvalitativt arbetssÀtt. För att samla in resultat till vÄr studie genomfördes intervjuer. Intervjuerna skedde med utbildade förskollÀrare.

Individuell lönesÀttning blir alltmer förekommande pÄ den svenska arbetsmarknaden och kan innebÀra fördelar för bÄde medarbetare och organisationer. För att dessa fördelar ska erhÄllas har upplevelse av rÀttvisa visats vara en viktig aspekt. Föreliggande studie syftar till att undersöka om det finns nÄgot samband mellan kommunikationsfaktorer (mÄlklarhet, Äterkoppling och chefens tydlighet) och anstÀlldas upplevelse av informativ rÀttvisa i individuell lönesÀttning samt om ledarskap har en modererande effekt pÄ sambanden. Studien syftar Àven till att undersöka om det existerar nÄgot samband mellan faktisk lönenivÄ och upplevd informativ rÀttvisa. Studien utfördes med hjÀlp av en webbenkÀt dÀr 669 lÀrare inom utbildningsförvaltningen i Stockholms lÀn deltog.

This is a study on individual development plans (IDPs) in pre-school and their relationship with the teaching performed. Skolverket does not mention the IDPs in their steering documents for pre-school, and have in a separate memo discouraged from the use. Yet reports show that many of the pre-schools in Sweden are using IDPs. Teaching in pre-school is expected to be a mixture of care and learning without clear boundaries to the scientific topics pre-school aims to introduce children to. The purpose of this study is to investigate if the use of IDPs affect the teaching in pre-school.

Denna studie handlar om lÀrares förhÄllningssÀtt dÀr syftet Àr att beskriva och analysera vilka strategier lÀrare anvÀnder för att utmana elevens lÀrande. Studien baseras pÄ kvalitativ undersökning i form av intervjuer av sju grundskolelÀrare. Vi valde att hÀmta vÄrt empiriska material pÄ olika skolor med hopp om att fÄ kvalitativt skilda utsagor.I teoridelen redogörs det dels för hur lÀraryrket styrs utifrÄn gÀllande politisk styrning samt ekonomiska aspekter. Studien belyser betydelsen av att variera metod och material för att bemöta alla elevers olikheter och olika inlÀrningsstilar. Individuell utvecklingsplan och portfolio Àr tvÄ redskap för lÀraren i syfte att dokumentera elevens lÀrande och utveckling.

Syftet med studien vad att undersöka vilka motiv som kan förklara varför individer vÀljer att engagera sig i individuell idrott i stÀllet för lagbollspel. FrÄgestÀllningen som formulerades för att kunna besvara syftet var följande: Vilka motiv kan förklara varför individer vÀljer att engagera sig i individuell idrott i stÀllet för lagbollspel? En kvalitativ samt explorativ metod i form av intervjuer har tillÀmpats. Totalt deltog sex deltagare i studien. Respondenterna har Àven fÄtt möjlighet att fÄ en uppfattning om sin egen individuella behovsprofil samt vilka basbehov som de ska betrakta som mycket viktiga, normalviktiga samt som inte sÄ viktiga.

I den hÀr studien undersöks ett sÀrskilt boende som satsat pÄ att bland annat fÄ anhöriga att kÀnna sig delaktiga i omsorgen om den Àldre genom dels nÄgot som kallas kontaktmannaskap, dels genom individuell vÄrdplan för den Àldre. De har kallat projektet för ?Det goda boendet.?Syftet med denna studie har varit att undersöka hur projektet har lyckats vad gÀller de anhörigas situation. VÄra frÄgor har rört de anhörigas situation före, och efter att den nÀrstÄende flyttade till det sÀrskilda boendet, hur de anhöriga upplevde kontaktmannaskap och om de hade delaktighet i den individuella vÄrdplanen. Vi ville ocksÄ undersöka om de anhöriga upplevde sig vara i behov av stöd och i sÄ fall vilket stöd som efterfrÄgades.Resultaten bygger pÄ intervjuer med sex anhöriga och den teoretiska anknytningen Àr kommunikationsteori och rollteorin.

LikvÀrdigheten i den svenska skolan ska ge alla elever förutsÀttningar att nÄ skolans mÄl, men frÄgan Àr om elever ges möjlighet att testas i samma eller likvÀrdiga kunskaper. Syftet med studien Àr att undersöka likvÀrdigheten i skolan, utifrÄn vilken kunskap som testas i Àmnet samhÀllskunskap. Kunskapen i denna studie avser fakta- respektive fÀrdighetskunskaper. För att undersöka likvÀrdigheten analyseras dels lÀrarnas skriftliga prov och dels det nationella provet i samhÀllskunskap gÀllande lÀsÄr 2012/2013. För att uppfylla syftet stÀlls forskningsfrÄgorna:Testas frÀmst fakta- eller fÀrdighetskunskaper i det nationella provet i samhÀllskunskap?Testas frÀmst fakta- eller fÀrdighetskunskaper i lÀrarnas skriftliga prov i samhÀllskunskap?Hur ser förhÄllandet ut mellan den kunskap som testas i det nationella provet respektive de skriftliga proven?För att undersöka förhÄllandet mellan fakta- och fÀrdighetskunskaperna har den Àmnesspecifika begreppsapparaten första och andra ordningens kunskaper anvÀnts, dÀr faktakunskaperna Äterfinns i första ordningens kunskaper och fÀrdighetskunskaperna Äterfinns i andra ordningens kunskaper.

Denna studie avser att undersöka elevers och lĂ€rares syn pĂ„ olika examinationsformer. Ämnet har valts för att se vilken provform som dominerar i de undersökta skolorna, och om lĂ€rare Ă€r medvetna om vad elever föredrar för prov och ocksĂ„ rĂ€ttar sig dĂ€refter. Syftet Ă€r ocksĂ„ att diskutera de för- och nackdelar som finns med examinationsformerna och om lĂ€rarna upplever det problematiskt att göra rĂ€ttvisa bedömningar med hjĂ€lp av de olika proven. För att undersöka detta genomförs en frĂ„geformulĂ€rundersökning med elever och intervjuer med lĂ€rare. I studien deltar 76 gymnasieelever och sex gymnasielĂ€rare som svarar pĂ„ frĂ„gor om deras attityder till olika examinationsformer.   Resultatet visar att enligt bĂ„de lĂ€rare och elever Ă€r skriftliga prov den vanligaste examinationsformen, men lĂ€rarna har som ambition att variera provformerna sĂ„ mycket som möjligt. Alla elever föredrar olika sorters prov och mĂ„nga vill inte ha samma prov hela tiden utan helst en variation av dem.

Kunskapsbedömning ? elevers instÀllning till och uppfattning om bedömning Àr en kvantitativstudie genomförd mot en teoretisk bakgrund dÀr den formativa bedömningen stÄr i centrum.Studiens syfte Àr att erhÄlla kunskap om elevers instÀllning till och uppfattning ombedömning. Problempreciseringen lyder:Vilken instÀllning har eleverna till bedömning?Hur uppfattar eleverna bedömning?Hur uppfattar eleverna skriftliga omdömen?Undersökningen genomfördes med hjÀlp av en enkÀt. Resultatet visar att eleverna i denundersökta sjunde klassen uppfattade prov, egna texter, lÀxförhör, muntliga förhör, muntligaredovisningar samt hur aktiv eleven Àr pÄ lektion tillika hur den uppför sig som bedömning.Deras instÀllning till bedömning varierade frÄn glÀdje till prestationsÄngest.

Syftet med detta examensarbete Àr att komma underfund med hur introduktionen kan förbÀttras för nyanstÀllda arbetsledare utan tidigare erfarenheter frÄn arbetsomrÄdet. Examensarbetet Àr en respons pÄ Peabs interna enkÀt som under ett antal Är belyst hur medarbetarna bland annat ser pÄ trivseln och arbetsmiljön pÄ sin arbetsplats. Denna enkÀt Àr till för att finna förbÀttringsomrÄden. Flera anger att de anser att introduktionen Àr otillrÀcklig och behöver förbÀttras.Denna rapport anvÀnder sig av en kvalitativ metod med intervjuer av tio personer med koppling till yrkesrollen arbetsledare samt ytterligare tio kompletterande intervjuer.De huvudsakliga slutsatser och förbÀttringsförslag som dragits frÄn intervjuerna Àr att nyanstÀllda arbetsledare ska fÄ tillgÄng till bÀttre arbetsbeskrivningar om hur Peabs arbetsmetoder och vad dess kÀrnvÀrden Àr och dessutom fÄ klart för sig vad företaget har för förvÀntningar pÄ de nyanstÀllda.Större delen av intervjupersonerna ansÄg att nÄgon form av strukturerad utvecklingsplan var att föredra. Under rapportskrivandet upprÀttades följaktligen en sÄdan, som anger vilka moment och fördjupande kurser som Àr lÀmpliga för en nyanstÀlld arbetsledare.

Syftet med undersökningen var att analysera de anstĂ€lldas behov och upplevda möjligheter till individuell utveckling inom deras arbetssituation vid LuleĂ„ Kommuns ÄldrevĂ„rdsomsorg, samt att ge LuleĂ„ Kommun rekommendationer för hur de kan erbjuda individuell utveckling pĂ„ ett kostnadseffektivt sĂ€tt. Undersökningen delar upp begreppet individuell utveckling i personlig utveckling och kompetensutveckling. Maslow?s behovshierarki, Alderfer?s ERG-Teori och Herzberg?s tvĂ„faktorteori utgör större delen av det teoretiska ramverket som undersökningen Ă€r baserad pĂ„ och ligger till grund för enkĂ€ten och analyserandet av dess resultat. Undersökningsgruppen bestod av 243 anstĂ€llda, ingrupperade efter hur de svarat i den tidigare medarbetarenkĂ€ten frĂ„n LuleĂ„ Kommun hösten 2003, till en positiv och en negativ grupp (de som ansĂ„g till en högre grad att de hade möjlighet till individuell utveckling och de som ej ansĂ„g detta).