AbstractSkolor och utbildningsprogram behöver ständigt utvecklas. Ett steg många skolor tar är att organisera lärarna i arbetslag. Det samhälls- och yrkesliv eleverna utbildas för ställer allt högre krav på styrkor i att definiera och lösa problem i ett förändringsarbete, ofta i grupp. Regeringen betonar att entreprenörskap och entreprenöriella kompetenser är viktiga förmågor för framtidens samhällsmedborgare.Traditionellt har lärare utvecklat sin kompetens och undervisning självständigt. Att delta i arbetslag ställer nya krav på ett fungerande utvecklingsarbete.

I takt med upplevelsesamha?llets utveckling sta?ller den kreativa klassen ho?gre krav pa? arbets- upplevelsen. I dagens samha?lle sta?lls a?ven ho?gre krav pa? kreativa lo?sningar i arbetet fo?r att som fo?retag vara konkurrenskraftiga och ligga i framkant. Ma?nga kreativa processer sker i grupp under mo?ten och fo?r att kunna skapa ett kreativt klimat sta?lls ho?ga krav pa? ledaren och att mo?tet a?r va?l fo?rberett och genomta?nkt.

Syftet med vår studie är att genom semistrukturerade intervjuer ta reda på hur och ivilken omfattning drama och dramapedagogik används i några förskolor, samt vadförskollärarna anser om deras användning av dessa. Förskollärarna intervjuades medöppna frågor för att få en mångfald, men även för att ta del av deras mer personligaåsikter och värderingar. Resultatet visar att drama och dramapedagogik används iden vardagliga verksamheten. Det framkom även att drama bjuder in till samtal ochsamspel vilket leder till ökad språkutveckling samt personlig och social utveckling.Slutsatser som kan dras av studien är att drama och dramapedagogik är ett braverktyg samt ett bra arbetssätt att tillämpa inom förskolans verksamhet.

Syftet med denna studie är att undersöka om det går att synliggöra barns utveckling och lärande genom ett Relationsutvecklingsschema (RUS). Vi undersöker även hur RUS-modellen förhåller sig till styrdokument som finns för förskolan. Metoder som använts i genomförandet av studien består av fyra kvalitativa intervjuer på två förskolor i Malmö kommun. De teoretiska utgångspunkter som vi utgått ifrån har till största del behandlat barns språkutveckling men vi har även belyst barns utveckling ur ett sociokulturellt perspektiv kontra ett utvecklingspsykologiskt perspektiv. Resultatet visar att RUS-modellen har svagheter när det gäller flerspråkiga barn i förskolan och modellens krav med att utvecklingsstegen ska följa varandra är en förlegad syn på barns utveckling. Nyckelord: språkutveckling, utvecklingspsykologi, förskola, relationsutvecklingsschema.

Depression är en förändring i sinnesstämning som ofta kännetecknas av långa perioder av nedstämdhet, känslor av meningslöshet och hopplöshet. En stor grupp av människor drabbas av depression varvid det finns ett stort behov av omsorg och vård för denna grupp. Syftet med litteratur­studien var att belysa möjligheter för en förbättring av omhändertagandet av deprimerade patienter inom primär­vården. Resultatet bygger på 13 artiklar som analyserats och bearbetats. Resultatet visar hinder för ett förbättrat om­händer­tagande av deprimerade patienter i primärvården.

Vårt stora intresse för elever i behov av särskilt stöd har inspirerat oss att i vårt examensarbete ta reda på hur eleverna själva upplever stödet i en inkluderande respektive exkluderande miljö och vilket de föredrar. Vi ville också ta reda på hur eleverna anser att de lär sig bäst, i ordinarie klass, i mindre grupp eller enskilt? Vi har intervjuat tolv elever på två olika skolor, en 7-9 skola och ett skoldaghem. På 7-9 skolan har åtta elever intervjuats. Fyra av dessa elever får stöd både inkluderat och exkluderat och övriga fyra får stöd endast exkluderat.

Det övergripande syftet med denna studie är att undersöka hur musikundervisningen i El Sistema fungerar som ett socialt verktyg med utgångspunkt från en nyetablerad El Sistema-skola i en förort till Stockholm. Min utgångspunkt har varit att undersöka El  Sistemas arbetssätt som ett verktyg för social utveckling i samhället. För att kunna göra detta har jag försökt sätta mig in i de bakomliggande idéerna till El Sistema och förutsättningarna för undervisningen. Studien bygger på en kvalitativ forskningsmetod där observationer med låg struktur, deltagande observationer och en semistrukturerad intervju har används.  Undersökningen är gjord på en nyetablerad så kallad växtplats inom El Sistema, Sverige,  i en mångkulturell förort till Stockholm.De metoder jag har använt mig av har varit deltagande observationer av musiklärare i den dagliga musikundervisningen på en nyetablerad El Sistema-skola samt av så kallades VänsDays, musikträffar med fika för El Sistema-familjer på onsdagar samt en semi-strukturerad intervju med en El Sistema-pedagog.

Syfte: Syftet är att ur ett sociokulturellt perspektiv belysa några dramapedagogersuppfattning om den svenska dramapedagogikens utveckling.Teori: Vi har utgått från Bourdieus system inom sociokultur med det svenska samhället somdet sociala rum, inom vilket svensk dramapedagogik är ett eget fält med yrkesverksammadramapedagoger som fältets agenter.Metod: Metoder som använts är mailintervjuer med fem dramapedagoger.Resultat och slutsats: Det som framkommit från intervjuerna är att dramapedagogiken fåtthöjd status, ett breddat arbetsfält samt till viss del förändrade definitioner om vaddramapedagogik är. Fler dramapedagoger jobbar nu som egna företagare inomverksamhetsområden som kan tyckas ligga långt från det fält där dramapedagogikenursprungligen kom till i Sverige.Nyckelord: Dramapedagogik, dramapedagog, utveckling, status, Bourdieu, fält, habitus.

Introduktion och Problemdiskussion: Den ökade medvetenheten om mänsklighetens inverkanpå miljön har bidragit till att begrepp som ?hållbarhet? och ?hållbar utveckling? kommit att bli alltmer vida diskuterade och betydelsefulla i dagens samhälle. I banksektorn syns en ökad trend atthållbarhetsredovisa samt engagera sig i frågor kring Corporate Social Responsibility (CSR), menkopplingen mellan extern redovisning och faktisk implementering är inte helt självklar. Även om enstor mängd verktyg för hantering av hållbarhetsaspekter uppkommit i litteraturen så är forskningenkring implementeringsförfarandet samt hur organisationer anpassar sin ekonomistyrning för attstödja hållbarhetsstrategier otillräcklig och behöver studeras djupare. Med utgångspunkt i problemdiskussionenhar denna uppsats ämnat undersöka hur Roslagens Sparbank och SparbankenTanum, som är två sparbanker som aktivt valt att engagera sig i hållbarhetsfrågor, gått tillväga i förfarandetav implementeringen av hållbarhetsaspekter.

Protonpumpshämmare är en grupp läkemedel som globalt sett tillhör de mest använda läkemedlen. De används vid t.ex. magsårssjukdomar och hämmar utsöndring av saltsyra i magsäcken vilket leder till att pH ökar. Clostridium difficile är en grampositiv stav- och sporbildande bakterie som vid antibiotikabehandling kan orsaka svåra diarréer. Det misstänks att protonpumpshämmare (PPI) kan orsaka överväxt av Clostridium difficile.

Syftet med den här undersökningen är att undersöka hur personal i förskolan arbetar med relationsskapande och vilken betydelse samspel har i verksamheten. Det är en kvalitativ undersökning där både enkäter och observationer har använts på fem olika förskolor i Sverige för att synliggöra personalens arbetssätt kring relationer och samspel. Resultatet visade att samspel och relationer har en betydande roll för barns utveckling och lärande. Några begrepp som personalen beskrev som värdefulla för att relationer ska byggas och utvecklas var trygghet, lyhördhet, delaktighet och att utgå ifrån varje individ. En slutsats är att relationer är en ständigt pågående process i förskolans verksamhet och att samspel har en betydande inverkan på relationers utveckling..

Denna studie behandlar ämnet åldrande finska krigsbarn. Dessa barn förflyttades i unga åldrar till Sverige på 1940- talet. Då krigets intensitet i Finland kom att växla blev dessa barn förflyttade fram och tillbaka mellan länderna med en eller ett par års intervaller. Detta påverkade av förklarliga skäl deras sociala trygghet och utveckling under resten av livet. Syftet med denna studie har varit att ta reda på om huruvida gruppen åldrande finska krigsbarn är i behov av särskilda insatser eller särskilda kunskaper hos socialarbetare i bemötandet av denna grupp.Studien utgår ifrån en fenomenologisk forskningsansats av induktiv karaktär. I studien genomfördes sex kvalitativa intervjuer med personer som har denna bakgrund.

Syfte: Syftet var att studera hur lärare verksamma inom grundskolans senare år erfar och hanterar specialpedagogisk handledning.Teori och metod: Studien vilar på hermeneutisk forskningsansats och studien är genomförd som en kvalitativ studie med intervjuer med åtta lärare yrkesverksamma inom grundskolans senare år.Resultat: Handledningens utformning beskrivs av lärarna variera beroende på arbetsplats, uppdrag och handledare. Vissa organisationer har ett inarbetat system för handledning, där handledning finns som ett naturligt inslag i verksamheten, medan andra organisationer normalt inte tillämpar handledning. Studien visar på en distinktion mellan individuell konsultativ handledning och grupphandledning. Dessa två handledningsformer skiljs åt i syfte, initiering och utformning.Denna studie visar att handledarens roll kan ha stor påverkan på lärarnas lärande i relation till handledning. Samtliga lärare beskriver att handledning där handledaren intar en önskad roll fyller en trygghetsskapande funktion både i gruppen och i relation till den egna yrkesrollen, samtidigt som yrkeskompetensen och tilliten till den egna yrkesrollen hos lärarna ökar.

Denna studie ger ett exempel på hur en musikskapande process kan se ut och har genomförts som en del i ett större projekt. Studien är baserad på fyra pedagogiska övningar som genomförts med 12-åriga elever (210 st). Övningarna består av: inlärning av en färdig klappramsa, att i grupp skapa en egen klappramsa, att lära ut den senare till sina kamrater samt att i grupper göra egna låtar. Tolvåringarna jag har mött har för mig bevisat att de kan skapa musik vilket också finns bekräftat i andra studier. Jag har under arbetets gång observerat och dokumenterat skapandeprocessen samtidigt som jag agerat ledare.

Vårt syfte med denna uppsats är att undersöka hur elever i Australien tänker kring begreppethållbar utveckling med tanke på landets känsliga och unika ekosystem, klimatrelaterade problemsamt långa transportavstånd. Som metod använde vi oss av samtalsintervjuer ochdirektobservationer och utförde dessa på de skolor och utbildningscentrum vi besökte. Vi valdeframförallt att intervjua elever, men även pedagoger för att förhoppningsvis få en mer nyansrikbild och förståelse för elevernas sätt att svara. Med denna uppsats fick vi uppfattningen att fleraelever faktiskt har en nära relation samt en vidsyn och förståelse för begreppet hållbarutvecklings många sidor. Många elever kan också se samband mellan orsak, konsekvenser ochåtgärder för de miljöproblem som finns i Australien.