Syftet med denna rapport var att ta reda på vad ungdomar i Umeå har för uppfattning om polisen och hur ungdomar påverkar varandra. Teorikapitlet handlar om emotioner, föreställningar och attityder samt vad dessa grundrar sig på och fyller för funktioner hos individen.En enkätundersökning gjordes på Östra gymnasiet i Umeå och sammanlagt 50 elever mellan 16-19 år besvarade den. Figurer och medelvärden har gjorts för att få en klar bild av resultatet. Resultatet visade att det finns ungdomar som har fått en försämrad bild och uppfattning av polisen i Umeå. Utöver den grupp som svarade att deras uppfattning försämrats fanns en ungefär lika stor grupp som svarade det motsatta.

Denna studies syfte är att undersöka och öka kunskapen kring hur hållbar utveckling kan införlivas inom textilslöjdsämnet både inom gymnasiet och grundskolans senare år. Frågeställningarna bestod i hur och varför textillärare bör arbeta och integrera hållbar utveckling i undervisningen. I studien har jag använt mig av både litteraturstudier och intervjuer av kvalitativ art. Intervjuerna har rört textillärare verksamma inom gymnasiet och grundskolans senare år. Intervjuresultatet har bland annat bidragit till att få fram konkreta arbetsmetoder och förslag, som exempelvis att arbeta tematiskt kring textilproduktion, att föra diskussioner kring elevernas egen konsumtion och kring hur man resurshushåller.

Denna studie behandlar den nya läroplanen för grundskolan utifrån samhällskritisk teori. Marcuse och Habermas verk bidrar med det grundläggande teoretiska perspektivet för studien med tesen att det sker en omfattande likriktning i samhället där allt fler värden kan omvärderas och rationaliseras utifrån ett ekonomiskt perspektiv, det vill säga en marknadens logik blir allt oftare det enda rådande sättet att beskåda verkligheten från. För att beskriva denna logiks hegemoni över samhället använder Habermas termen ?den endimensionella rationaliteten?.Studien ställer frågorna huruvida förändringarna av grundskolans läroplan kan sammankopplas till en endimensionell rationalitet och om det går att urskilja idéerna bakom några av de etablerade organisationsteorierna, som grovt talat utgör en rationell handlingsmall.Analysen av läroplanerna kan avslöja flera tydliga kopplingar till olika organisationsteorier och en klar tendens mot likriktning går att urskilja i den nya läroplanen i förhållande till den gamla. Strävansmål och individuell utveckling har ersatts med detaljstyrt centralt innehåll och kunskapskrav.

I de flesta arbeten uppkommer situationer som kan te sig svåra och som på ett eller annat sätt måste hanteras. Den allmänna föreställningen är att svåra situationer betraktas som problem och uppfattas oftast ha en negativ innebörd. I denna uppsats har vi valt att se svåra situationer i en positiv bemärkning. Vi har för avsikt att undersöka hur svåra situationer i arbetet bidrar till lärande och utveckling för individen, i detta fall yrkesgruppen coacher. De frågeställningar vi utgår ifrån i studien är vilka svåra situationer coacherna upplever i sitt arbete, hur de hanterar svåra situationer samt vilka möjligheter till lärande och utveckling svåra situationer ger upphov till.

Syftet med denna studie var att undersöka pedagogers syn på bedömning i den dagliga verksamheten i förskolan. Studien ämnade även belysa hur pedagoger arbetar för att följa barns utveckling. Det aktuella ämnesområdet skildrades också ur ett historiskt perspektiv. Som metod användes kvalitativa intervjuer. Totalt intervjuades sex stycken pedagoger och undersökningsmaterialet analyserades med hjälp av en fenomenografisk ansats.

Äldre människor är en grupp som växer och blir allt större. På grund av åldrandetdrabbas denna grupp ofta av någon form av funktionsnedsättning. Många gångerkan den äldre populationen känna sig hotad av åldrandet, eftersom den påverkarindividens självständighet. Ett sätt att bibehålla självständigheten är att användahjälpmedel. Idag finns många hjälpmedel på marknaden, vilket också ökatbehovet av att utvärdera hur väl produkterna uppfyller sin funktion.

Detta är en kvalitativ undersökning om hörselskador hos musikproducenter. Syftet är att beskriva hur individer som är beroende av sin hörsel, och är medvetna om sin nedsättning, utför sitt arbete. Fem yrkesverksamma musikproducenter med hörselskador har intervjuats om hur de upplever sin hörselskada och hur de hanterar den under arbete. Studiens resultat visar att olika frekvensrelaterade problem är de största hindren, men att upplevelsen är väldigt individuell. Stress och buller var också två viktiga faktorer.

Syftet med denna uppsats var att undersöka huruvida personal på ungdomsmottagningar arbetar med unga med intellektuella funktions-nedsättningar samt hur detta arbete i så fall ser ut. Vidare var syftet att analysera hur personalen beskrev och resonerade kring arbetet, eller det bristande arbetet, med denna grupp ungdomar. Vi hade sex intervjupersoner från fem olika ungdomsmottagningar i Göteborgs stad varav fyra var barnmorskor och två kuratorer. Genom semistrukturerade kvalitativa intervjuer fick vi ta del av tankar och diskussioner kring ämnet sexualitet och intellektuella funktionsnedsättningar. I empirin framkom att intervjupersonerna menade att sexualitet är en självklarhet för alla individer, oberoende av eventuell funktionsnedsättning, men menade samtidigt att de upplevde att det i samhället finns en tendens av att gruppen avsexualiseras.

Syftet med denna studie är att bidra med en fördjupad förståelse för pedagogers val i planering och genomförande av musikaktiviteter, samt hur dessa val skapar förutsättningar för barns utveckling och lärande. En central del i studien är hur förskollärares förhållningssätt till musik påverkar deras arbetssätt. Studien bygger på en kvalitativ ansatsochmetoden som ligger till grund är semistrukturerade intervjuer. I undersökningen har fyra utbildade förskollärare medverkat. Resultat och analys av de genomförda intervjuerna visar att samtliga medverkande förskollärare använder sig av musik i förskolan, mer eller mindre.Det framkom olika aspekter som påverkar pedagogens arbete med musik i förskolan, bland annat tidigare erfarenheter och intressen.Informanterna redogör för att musiken kan stimulera barns utveckling och lärandepå flera plan.

Bakgrund: Ett detaljhandelsföretags arbete med hållbar utveckling skulle kunna förbättra villkoren i produktionsleden. De kan säkerställa att villkoren i leverantörskedjan inte bidrar till miljöförstöring eller kränker mänskliga rättigheter. Ett detaljhandelsföretags arbete inom hållbarhet skulle kunna möta kunders krav på att produkter är tillverkade under miljömässiga och anständiga sociala villkor. Ett företag som arbetar med hållbar utveckling skulle kunna öka lönsamheten och konkurrenskraften på olika sätt. En hållbarhetsstrategi skulle kunna minska risker för negativ publicitet som påverkar imagen.

Denna studie behandlar den nya läroplanen för grundskolan utifrån samhällskritisk teori. Marcuse och Habermas verk bidrar med det grundläggande teoretiska perspektivet för studien med tesen att det sker en omfattande likriktning i samhället där allt fler värden kan omvärderas och rationaliseras utifrån ett ekonomiskt perspektiv, det vill säga en marknadens logik blir allt oftare det enda rådande sättet att beskåda verkligheten från. För att beskriva denna logiks hegemoni över samhället använder Habermas termen ?den endimensionella rationaliteten?. Studien ställer frågorna huruvida förändringarna av grundskolans läroplan kan sammankopplas till en endimensionell rationalitet och om det går att urskilja idéerna bakom några av de etablerade organisationsteorierna, som grovt talat utgör en rationell handlingsmall.

Magnetresonanstomografi (MR) anses vara det bästa undersökningsalternativet vid hjärntumörer. Konventionell MR är inte alltid tillräcklig för att avgöra om den upptäckta lesionen i bilden är en tumörrecidiv eller en strålningsskada. Perfusions-MR kan vara en alternativ undersökningsmetod där genomblödningen (Relativ Cerebral Blod Volym, rCBV) i det aktiva området räknas ut. Syftet med litteraturöversikten var att undersöka om det med hjälp av perfusions-MR går att urskilja tumör recidiv från strålningsnekros. Litteraturöversiken omfattar 13 vetenskapliga artiklar.

Denna rapport handlar om värderingsövningar i skolans tidiga år, vilken syn lärarna har på värderingsövningar samt hur de arbetar med dessa i skolvardagen. I rapporten beskrivs också vad värderingsövningar är, vad en värdering kan vara, hur arbetet med värderingsövningar påverkar en grupp som helhet och hur det påverkar en enskild elev. I rapporten beskrivs vad styrdokumenten säger om värdegrundsarbetet i skolan samt hur och varför man ska arbeta med värderingsövningar. Vi har begränsat rapporten genom att titta på hur man kan arbeta med värderingsövningar i de tidiga skolåren. Studien är kvalitativ och vi har genomfört åtta intervjuer samt tio observationer.

Enligt Lgr 11 ska ett miljöperspektiv på undervisningen låta eleverna utveckla egna förhållningssätt både till närmiljö men även i ett globalt miljöperspektiv. Dessutom ska undervisningen visa på hur samhället och vi själva kan utvecklas för att skapa en hållbar utveckling (Lgr 11). Utifrån denna formulering är syftet för uppsatsen att undersöka lärare tänker kring undervisning om hållbar utveckling.Det empiriska material som använts för att nå syftet har tagit fram med hjälp av kvalitativa intervjuer. Utifrån dessa intervjuer har vi analyserat fram teman med utgångspunkt i våra frågeställningar och därifrån olika kategorier i vilka lärarnas analyserade svar har placerats in. Vi har sedan diskuterat våra resultat och kopplat dessa till tidigare forskning i ämnet.Vi intervjuade åtta låg- och mellanstadielärare på sex olika stora skolor.

Traineeprogram har blivit ett begrepp som används på ett vardagligt och avspänt sätt. Men det finns lite forskning i Sverige på området och frågan är om deltagande i traineeprogram leder till utveckling. Vad innebär samspel i grupp för individen? Syftet är att undersöka vad individerna upplever att samspel i traineeprogrammet ger i form av kompetens. Undersökningen är av kvalitativ karaktär med en fenomenologisk forskningsansats, där individernas upplevelse av fenomenet står i fokus.