Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur elever, men även lärare kan bli hjälpta vid en krisartad situation och ta reda på hur krisplaner används i praktiken. Den första delen av bakgrunden ger en insikt i hur Du eller jag som medmänniska kan hjälpa personer i kris. Den senare delen bakgrunden beskriver hur personalen på en skola kan agera när en kris inträffar. Vi tycker att det är viktigt att ha en förståelse inom ämnet kris och sorgarbete för att kunna hjälpa en person på bästa sätt. Vi tycker även det är viktigt att ta reda på skolans insats när det inträffar en kris.

Studiens syfte var att undersöka rektorers uppfattningar om skriftliga omdömen samt hur de tar ansvar för arbetet med dessa. Syftet var också att studera hur de omdömen som lärare skriver ser ut i praktiken avseende innehåll, för att se hur omdömena överensstämmer med rektorernas uppfattningar.I detta arbete har vår utgångspunkt varit de skrivningar i läroplanen (Lpo 94) och de allmänna råden (Skolverket, 2008) som uttrycker något om rektors ansvar samt elevers lärande- och kunskapsutveckling. För att få svar på våra frågor har vi intervjuat tio rektorer som tillsammans representerar grundskolans alla stadier samt studerat innehållet i 1245 skriftliga omdömen. Studien genomfördes i en mellanstor svensk kommun.Resultatet visar att rektorerna i huvudsak är positiva till skriftliga omdömen men att de är kritiska till det stöd de fått för implementering. Ett skäl till att rektorerna är positiva är de pedagogiska diskussioner som reformen medfört.

Syfte: Undersöka huruvida patienterna känner att den individuella vårdplanen de har fått har varittill nytta och vilka upplevelser de har kring den. Metod: En deskriptiv kvalitativ studie medsemistrukturerade intervjuer genomfördes höstterminen 2013 vid Uppsala Universitet i samråd medRegionallt Cancercentrum. Informanterna i studien var patienter med bröstcancer ochkolorektalcancer vid Akademiska sjukhuset i Uppsala och Gävle sjukhus som använt denindividuella vårdplanen. Resultat: Samtliga patienter kände att den individuella vårdplanen varpositiv och till hjälp, men flera önskade mer och djupare information. Av de sex patienter somintervjuades var samtliga nöjda med sin kontaktsjuksköterska.

Sammanfattning För att förhålla sig till en modern och föränderlig omgivning genomgår idag många offentliga verksamheter stora förändringar i sina sätt att styra organisationen. En av de största förändringar som skett är möjligheten för privata aktörer att köpa upp och bedriva verksamheter, något som tidigare bedrivits i kommunal regi. Äldreomsorgen är en av de sektorer som idag står inför stora organisatoriska utmaningar där omsorg ska kombineras med strategier som tidigare främst tillhörde marknaden. Den forskning som har gjorts på området är tvetydig och ger inga klara besked om de effekter som privatiseringen har för varesig personal eller vårdtagare. Vi ville därför undersöka ett privatiserat äldreboende för att studera vilka marknadsmässiga tendenser det kan uppvisa samt hur personalen upplever sin arbetssituation. Uppsatsens resultat visar att äldreboendet har flera marknadsmässiga inslag och att personalen i det stora hela verkar mycket nöjda med sin arbetssituation. Vidare framgår de fördelar en privatisering kan innebära för både anställda och vårdtagare beträffande kvalitet och utbud, men även de svårigheter som uppstår i omsorgsarbetet då omsorg som en relativt oförutsägbar verksamhet inte tillfullo kan anpassas till företagsmässiga visioner och strategier. Nyckelord: Äldreomsorg, privatiseringens effekter, standardisering, individuell omsorg, omsorgspersonal..

Introduktion: Stroke tillsammans med andra hjärt- och kärlsjukdomar står för en stor del av den samlade sjukdomsbördan både i Sverige och globalt. För många medför det ett stort behov av medicinsk behandling, omvårdnad och rehabilitering för resten av livet. Stroke orsakas ofta av livsstilsfaktorer, varför ett insjuknande många gånger skulle kunna förebyggas. De största beteendemässiga orsakerna till stroke är tobaksanvändning, för mycket alkohol, för lite fysisk aktivitet samt ohälsosamma matvanor. Syfte: Att beskriva omvårdnadsmetoder inom vården för att främja livsstilsförändring hos patienter efter stroke.

Den 1 januari 2006 infördes en kontraheringsplikt för personförsäkringar i 11 kap. 1 § försäkringsavtalslagen (2005:104), FAL. Lagregeln åsyftade att stärka rätten för personer med funktionsnedsättning att teckna personförsäkring. Vidare syftade lagregleringen till att minska antalet schablonmässiga bedömningar där hela grupper av personer med funktionsnedsättning generellt fick avslag av försäkringsbolagen och verka för mer individuella bedömningar. Kontraheringsplikten innebär att försäkringsbolagen endast får neka någon att teckna försäkring när det finns särskilda skäl för ett sådant avslag, såsom vid risk för framtida försäkringsfall på grund av hälsoproblem.

Denna studie behandlar elevers uppfattningar om hur det är att arbeta med individuella utvecklingsplaner. En individuell utvecklingsplan är tänkt att syfta framåt och bör ge eleven insikt i det egna lärandet. Den ska också vara ett hjälpverktyg för såväl elev, lärare som vårdnadshavare i strävan mot elevens utveckling i riktning mot de nationella och lokala målen.För att kunna beskriva elevernas uppfattningar har kvalitativa gruppintervjuer med elever i årskurs 4 genomförts.Studien har ett elevperspektiv och utgår från tre teman, varav det första handlar om samspel eleverna emellan och hur arbetet med individuella utvecklingsplaner kan påverka det. Den övergripande slutsatsen, rörande detta tema, är att eleverna uppfattar att arbetet med en individuell utvecklingsplan betonar det enskilda arbetet framför arbetet i grupp. Det andra temat behandlar elevernas målmedvetenhet och hur denna påverkas av användandet av utvecklingsplanerna.

Syftet med detta arbete är att undersöka om en modell för lärande som skapar motivation genom spänning, utmaning, fantasi och berättande, som benämns äventyrspedagogik, är användbar i skolans arbete. Arbetets utgångspunkter var att genom den äventyrspedagogiska modellen för lärande skapa fantasiberikande och spännande moment i skolarbetet och skapa förutsättningar för motivation till lärande både hos elever och lärare. De teoretiska utgångspunkterna togs ifrån Sven-Gunnar Furmarks modell för äventyrspedagogik, teorier om spänningens, fantasins och berättandets betydelse för lärande samt neurologisk forskning i pedagogiskt sammanhang. Undersökningen genomfördes i en åldersintegrerad elevgrupp om 68 elever, samt 6 pedagoger i en problembaserad-individuell verksamhet i år 7-9. I 10 mindre arbetsgrupper genomfördes ett temaprojekt som behandlade temat samekultur.

Alla elever i grundskolan, ska sedan januari 2006, ha en individuell utvecklingsplan vars syfte främst är att stödja elevers måluppfyllelse, enligt de nationella styrdokumen-ten. I Skolverkets allmänna råd (2005) anges att elever såväl som föräldrar ska ges del-aktighet och inflytande över arbetet med IUP. Vi har en uppfattning om att en samver-kansprocess, mellan lärare, elev och föräldrar, kring arbetet med IUP är av vikt för att eleven ska nå ökad måluppfyllelse. Därför var syftet med studien att belysa hur elever och föräldrar uppfattar sin delaktighet i samverkansprocessen kring IUP samt hur lära-ren gör för att involvera elever och föräldrar i det arbetet. För att få en bild av hur sam-verkansprocessen kring den individuella utvecklingsplanen uppfattas av lärare, elever och föräldrar har såväl kvalitativa som kvantitativa metoder använts.

Alla elever i grundskolan, ska sedan januari 2006, ha en individuell utvecklingsplan vars syfte främst är att stödja elevers måluppfyllelse, enligt de nationella styrdokumen-ten. I Skolverkets allmänna råd (2005) anges att elever såväl som föräldrar ska ges del-aktighet och inflytande över arbetet med IUP. Vi har en uppfattning om att en samver-kansprocess, mellan lärare, elev och föräldrar, kring arbetet med IUP är av vikt för att eleven ska nå ökad måluppfyllelse. Därför var syftet med studien att belysa hur elever och föräldrar uppfattar sin delaktighet i samverkansprocessen kring IUP samt hur lära-ren gör för att involvera elever och föräldrar i det arbetet. För att få en bild av hur sam-verkansprocessen kring den individuella utvecklingsplanen uppfattas av lärare, elever och föräldrar har såväl kvalitativa som kvantitativa metoder använts.

Sjuksköterskan möter i dag i sitt arbete en allt större grupp patienter med annan kulturell bakgrund. I omvårdnaden av dessa patienter är det viktigt att ha kunskap om olika kulturer och kunna kommunicera så att vården blir individuell och uppnår en god kvalité. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda människor från andra kulturer. Fjorton vetenskapliga artiklar analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i tre kategorier: att inte veta om patienten förstår, att ha brister i kunskap och att ha fördomar, att det är lärorikt att vårda patienter från andra kulturer.

Stroke är i särklass en av de vanligaste sjukdomarna och många tusentals människor drabbas varje år. När det gäller omvårdnad av patienter med stroke har sjuksköterskan en central roll och det är viktigt att de omvårdnadsinsatser som ges till patienter med stroke är individuellt anpassade till varje enskild patient. Det finns skillnader mellan kvinnliga och manliga patienter med stroke att ta hänsyn till i rehabiliteringsarbetet. Idag vårdas fler och fler strokepatienter på stroke-enheter i stället för på annan vårdavdelning. En stroke-enhet är en slutenvårdsenhet som tar hand om patienter med stroke, där den specialistinriktade sjukvården drivs av ett multidisciplinärt team.

BakgrundVanliga orsaker till att en person får en tarmstomi är bland annat inflammatoriska tarmsjukdomar eller cancer. De två vanligaste typerna av tarmstomier är ileostomi och kolostomi. En tarmstomioperation påverkar kroppsuppfattningen och anpassning till den nya kroppen är en individuell process och kan kräva mycket av patienten och närstående. En tarmstomi kan ge känsla av att vara mindre sexuellt attraktiv och orsaka rädsla för intimitet och sexuella relationer. Fysiska komplikationer till följd av operationen kan påverka sexualiteten negativt.SyfteSyftet var att beskriva om, och i så fall hur tarmstomiopererade personers kroppsbild förändras och påverkar sexualiteten.MetodEn litteraturöversikt valdes för att besvara syftet.

Today there is still irrelevant pay differential in society. In Sweden in 2010, the average pay differential was 15,4 percent between the sexes. Only 0,8 percent better than EU:s average.In Sweden the individual salaries increasingly have begun to characterize the Swedish labor market. Based on this, the aim of this study is to highlight the issue of equal pay between men and women from the perspective of individual salary. This would also been doing with a background in the regulatory environment of equal pay.When it comes to equality between women and men it is the area of labor law in EU who is the most developed and in Sweden this is the area who is most affected by EU law.

SammanfattningInsatsen personlig assistans inrättades 1994 i samband med att rättighetslagstiftningen lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, började gälla. Syftet med denna uppsats är att utreda vilka kriterier som den enskilde, som på grund av sitt psykiska funktionshinder ingår i 1 § 3 LSS, måste uppfylla för att beviljas insatsen personlig assistans.I uppsatsen definieras psykiskt funktionshinder och kommunens ansvar gentemot de personer med dessa handikapp klargörs. Vidare utreds alla kriterier som den funktionshindrade måste uppfylla för att beviljas personlig assistans eller ekonomisk ersättning för sådan.Personlig assistans är främst till för dem som har fysiska funktions¬hinder och/eller ett mycket omfattande hjälpbehov. Det är här diskussionen om psykiskt funktions¬hindrade ska beviljas assistans uppstår. Psykiskt funktionshindrade kan i regel sköta sina grund¬lägg¬ande behov rent fysiskt, men är i behov av ?påputtning? eftersom de har problem med att påbörja sysslor i den dagliga livsföringen.