Sök:

Sökresultat:

1308 Uppsatser om Individuell lönesättning - Sida 14 av 88

Tja kompis, ska vi spela?: lÀrare- elevrelationens inverkan
pÄ den musikaliska utvecklingen sett ur elevens perspektiv

Denna studie berör samspelet mellan lÀrare och elever och har ett sociokulturellt perspektiv. Syftet Àr att undersöka hur elever uppfattar den sociala relationens betydelse i individuell musikundervisning. Förhoppningen var att fÄ reda pÄ om det förekommer nÄgra skillnader i det vi, som blivande lÀrare, förestÀller oss Àr en givande och lÀrande relation och det eleverna sjÀlva upplever under lektionerna. Genom observationer och kvalitativa intervjuer har vi tagit del av Ätta elevers uppfattning av den sociala relationen mellan dem och deras lÀrare. Vi har frÄgat dem hur de upplever att den sociala relationen Àr och hur de önskar att den skulle kunna vara.

Att S?kra Sveriges Ekonomiska V?lm?ende: En analys av LAS-?ldern och dess inverkan p? ?ldres pensionsbeslut

Denna studie syftar till att analysera och f?rst? de breda effekterna av pensionsreformer i Sverige, Studien unders?ker specifikt hur dessa reformer p?verkar arbetsbesluten och syssels?ttningsm?nstret hos ?ldre individer f?r b?de m?n och kvinnor. Data samlades framf?rallt fr?n Statistiska Centralbyr?n. Huvudsyftet ?r att analysera hur den ?kade ?ldersgr?nsen i Lagen om Anst?llningsskydd (LAS-?ldern) har p?verkat andelen ?ldre p? arbetsmarknaden .

Kvinnor l?ter! En unders?kning av musikalisk gestaltning av musik f?r damk?r av kvinnliga tons?ttare

Musikalisk gestaltning av musik f?r damk?r skriven av kvinnliga tons?ttare ?r omr?det f?r detta arbete. Syfte ?r att unders?ka och problematisera repertoar f?r damk?r som ?r komponerad av kvinnor. Syftet ?r avgr?nsat till att omfatta fr?gan om vilka utmaningar och v?gval f?r l?sningar som visar sig i processen med att v?lja repertoar, att g?ra instudering och att framf?ra musiken f?r publik.

Individuell utvecklingsplan - produkt eller process? : En kvalitativ intervjustudie av hur fem lÀrare för de yngre Äldrarna anvÀnder IUP

The intention of this study is to interview teachers in order to create a picture of how they look at their work with IUP (Plan of individual development). The main question formulated in my study is in what way IUP can become a contribution to the learnerÂŽs development. All teachers who participated in the interviews believe that the purpose of the document is to be proactive, developing and positive for the pupils. The teachers also believe that it is intended to serve as a clarification for pupils as well as teachers. ItÂŽs clear to see that the IUP generally is believed to be a supportive resource in education.

Att leva med KOL : -En litteraturstudie

Sammanfattning Syftet med studien var att fÄ ökad kunskap och undersöka om det finns nÄgra konsekvenser i det dagliga livet för personer som fÄr diagnosen kronisk obstruktiv lungsjukdom, KOL. Syftet var ocksÄ att undersöka vilken betydelse individuell information och utbildning, nutrition och trÀning samt omvÄrdnad har för personer som fÄr diagnosen KOL. För att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningarna valde författarna att göra en deskriptiv litteraturstudie. Data samlades in via databaserna SweMed, PubMed/Medline och Cinahl. Författarna valde sökorden KOL, nutrition, omvÄrdnad, trÀning, information och livskvalitet pÄ bÄde engelska och svenska som kombinerades pÄ olika sÀtt för att fÄ bÀsta sökresultat.

Mode som funk(is)ar - konsumtion som strategi f?r identitetsskapande f?r personer med synliga funktionsneds?ttningar

This essay will discuss consumption as a strategy for creating one?s identity for persons with visible disabilities. Along with this, questions asked and answered are concerning how lack of inclusion in the fashion industry affects the informants? consumption of clothes and how the informants discuss identity in relation to their disability. Compulsory able-bodiness (McRuer, 2006) is a main theory that will influence both the discussion and the results.

Dagkirurgiska patienters erfarenheter av information om egenvÄrd : En litteraturöversikt

Bakgrund: Dagkirurgiska operationer har ökat de senaste tjugo Ären. Fler och sjukare patienter blir opererade dagkirurgiskt och förvÀntas sköta och ta ansvar för sin egenvÄrd i hemmet. Det stÀller krav pÄ sjukvÄrden att patienten fÄr undervisning och information i tillrÀckligt utstrÀckning för att klara detta. Syfte: Att beskriva dagkirurgiska patienters erfarenheter av postoperativ information om egenvÄrd. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt baserad pÄ 11 vetenskapliga originalartiklar.

Individuell mÀtning och debitering av vÀrme och varmvatten i flerbostadshus -­? Informationsgivningsprocessen

I februari 2014 lÀmnade Regeringen i en lagrÄdsremiss förslag pÄ genomförande av det europeiska energieffektiviseringsdirektivet 2012/27/EU. Regeringen föreslÄr att en ny lag införs med krav pÄ den som Àger eller uppför en byggnad att se till att varje lÀgenhets anvÀndning av vÀrme, kyla och tappvarmvatten kan mÀtas, om det Àr tekniskt genomförbart och kostnadseffektivt att installera system för individuell mÀtning och debitering, Àven benÀmnt IMD. I denna rapport undersöker vi vilken typ av informationsgivning MKB Fastighets AB, AB Helsingborgshem och Lunds Kommuns Fastighets AB praktiserar i samband med införande och tillÀmpande av IMD i flerbostadshus. Vi undersöker ocksÄ hur ett urval av de studerade bolagens hyresgÀster uppfattar kommunikationen och vilken typ av information de föredrar. Genom att relatera insamlad data till en teoretisk referensram, finner vi att bolagens tillvÀgagÄngssÀtt nÀr de informerar sina hyresgÀster om IMD till viss del överensstÀmmer med den typ av informationsgivning som i tidigare forskning visat sig vara effektiv. Vi kan konstatera att MKB, Helsingborgshem och LKF har vÀl genomtÀnkta handlingsplaner för hur de ska gÄ tillvÀga nÀr de informerar berörda hyresgÀster om IMD och vi rekommenderar bolagen att fortsÀtta pÄ den inslagna vÀgen med stegvist införande och löpande information under denna process. Företagen informerar sina hyresgÀster om att systemet kan bidra till en bÀttre miljö, lÀgre kostnader och en mer rÀttvis kostnadsfördelning.

Val av inskolningsmetod i förskolan

Det finns i huvudsak tre olika metoder för inskolning av smÄ barn i förskolan, men inte mycket forskning i Àmnet. UtifrÄn populÀrvetenskaplig litteratur och facktidskriftsartiklar kan man sammanfatta de metoder som finns som förÀldraaktiv introduktion, traditionell inskolning och individuell inskolning. Det övergripande syftet med undersökningen Àr att kartlÀgga hur inskolningen gÄr till i ett antal kommuner i Sverige. Till grund för undersökningen ligger tre frÄgestÀllningar. Dessa rör vilken metod man anvÀnder vid inskolning, hur inskolningen gÄr till, vem som bestÀmmer och vad som avgör att en viss metod anvÀnds. Ansatsen i studien Àr kvantitativ och frÄgorna stÀlls genom en enkÀtundersökning.

Krisens skugga och sorgens ansikte: lÀrare, elev och anhörig

Syftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ hur elever, men Àven lÀrare kan bli hjÀlpta vid en krisartad situation och ta reda pÄ hur krisplaner anvÀnds i praktiken. Den första delen av bakgrunden ger en insikt i hur Du eller jag som medmÀnniska kan hjÀlpa personer i kris. Den senare delen bakgrunden beskriver hur personalen pÄ en skola kan agera nÀr en kris intrÀffar. Vi tycker att det Àr viktigt att ha en förstÄelse inom Àmnet kris och sorgarbete för att kunna hjÀlpa en person pÄ bÀsta sÀtt. Vi tycker Àven det Àr viktigt att ta reda pÄ skolans insats nÀr det intrÀffar en kris.

Vad Àr det som blir tydligt? : En studie av rektorers uppfattningar om skriftliga omdömen och vad dessa innehÄller i praktiken

Studiens syfte var att undersöka rektorers uppfattningar om skriftliga omdömen samt hur de tar ansvar för arbetet med dessa. Syftet var ocksÄ att studera hur de omdömen som lÀrare skriver ser ut i praktiken avseende innehÄll, för att se hur omdömena överensstÀmmer med rektorernas uppfattningar.I detta arbete har vÄr utgÄngspunkt varit de skrivningar i lÀroplanen (Lpo 94) och de allmÀnna rÄden (Skolverket, 2008) som uttrycker nÄgot om rektors ansvar samt elevers lÀrande- och kunskapsutveckling. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor har vi intervjuat tio rektorer som tillsammans representerar grundskolans alla stadier samt studerat innehÄllet i 1245 skriftliga omdömen. Studien genomfördes i en mellanstor svensk kommun.Resultatet visar att rektorerna i huvudsak Àr positiva till skriftliga omdömen men att de Àr kritiska till det stöd de fÄtt för implementering. Ett skÀl till att rektorerna Àr positiva Àr de pedagogiska diskussioner som reformen medfört.

Patienters upplevelser av den individuella vÄrdplanen, Min vÄrdplan : En intervjustudie

Syfte: Undersöka huruvida patienterna kÀnner att den individuella vÄrdplanen de har fÄtt har varittill nytta och vilka upplevelser de har kring den. Metod: En deskriptiv kvalitativ studie medsemistrukturerade intervjuer genomfördes höstterminen 2013 vid Uppsala Universitet i samrÄd medRegionallt Cancercentrum. Informanterna i studien var patienter med bröstcancer ochkolorektalcancer vid Akademiska sjukhuset i Uppsala och GÀvle sjukhus som anvÀnt denindividuella vÄrdplanen. Resultat: Samtliga patienter kÀnde att den individuella vÄrdplanen varpositiv och till hjÀlp, men flera önskade mer och djupare information. Av de sex patienter somintervjuades var samtliga nöjda med sin kontaktsjuksköterska.

Testning av SharePoint : En studie om vilka faktorer som pa?verkar hur testning planeras och genomfo?rs i SharePoint-projekt samt vilka problem det kan finnas

Denna studie ger en inblick i hur fo?retag och utvecklare planerar och genomfo?r testning i SharePoint idag och hur dessa uppfattas; om det finns problematik med detta eller inte. Ma?nga faktorer spelar in pa? hur testning planeras in i projekt och dessa har underso?kts och diskuterats. Vidare prioriteras ocksa? testningen av utvecklarna sja?lva na?r det finns planerad testningstid och vilka faktorer som spelar in pa? detta kommer studien att behandla.

Omsorgsarbete i en tid av förÀndring : En studie av ett privatiserat Àldreboende och dess personal

Sammanfattning För att förhĂ„lla sig till en modern och förĂ€nderlig omgivning genomgĂ„r idag mĂ„nga offentliga verksamheter stora förĂ€ndringar i sina sĂ€tt att styra organisationen. En av de största förĂ€ndringar som skett Ă€r möjligheten för privata aktörer att köpa upp och bedriva verksamheter, nĂ„got som tidigare bedrivits i kommunal regi. Äldreomsorgen Ă€r en av de sektorer som idag stĂ„r inför stora organisatoriska utmaningar dĂ€r omsorg ska kombineras med strategier som tidigare frĂ€mst tillhörde marknaden. Den forskning som har gjorts pĂ„ omrĂ„det Ă€r tvetydig och ger inga klara besked om de effekter som privatiseringen har för varesig personal eller vĂ„rdtagare. Vi ville dĂ€rför undersöka ett privatiserat Àldreboende för att studera vilka marknadsmĂ€ssiga tendenser det kan uppvisa samt hur personalen upplever sin arbetssituation. Uppsatsens resultat visar att Ă€ldreboendet har flera marknadsmĂ€ssiga inslag och att personalen i det stora hela verkar mycket nöjda med sin arbetssituation. Vidare framgĂ„r de fördelar en privatisering kan innebĂ€ra för bĂ„de anstĂ€llda och vĂ„rdtagare betrĂ€ffande kvalitet och utbud, men Ă€ven de svĂ„righeter som uppstĂ„r i omsorgsarbetet dĂ„ omsorg som en relativt oförutsĂ€gbar verksamhet inte tillfullo kan anpassas till företagsmĂ€ssiga visioner och strategier. Nyckelord: Äldreomsorg, privatiseringens effekter, standardisering, individuell omsorg, omsorgspersonal..

Metoder för att frÀmja livsstilsförÀndring efter stroke

Introduktion: Stroke tillsammans med andra hjÀrt- och kÀrlsjukdomar stÄr för en stor del av den samlade sjukdomsbördan bÄde i Sverige och globalt. För mÄnga medför det ett stort behov av medicinsk behandling, omvÄrdnad och rehabilitering för resten av livet. Stroke orsakas ofta av livsstilsfaktorer, varför ett insjuknande mÄnga gÄnger skulle kunna förebyggas. De största beteendemÀssiga orsakerna till stroke Àr tobaksanvÀndning, för mycket alkohol, för lite fysisk aktivitet samt ohÀlsosamma matvanor. Syfte: Att beskriva omvÄrdnadsmetoder inom vÄrden för att frÀmja livsstilsförÀndring hos patienter efter stroke.

<- FöregÄende sida 14 NÀsta sida ->