Syfte och frågeställningarSyftet med denna studie är att undersöka om lärares sätt att undervisa och valet av innehåll skapar positiva upplevelser av fysisk aktivitet hos eleverna.Hur resonerar lärarna kring lektionsinnehåll och dess syfte eller mål?Hur upplever elever med olika erfarenheter av föreningsidrott innehållet och utformandet av idrottslektionerna?MetodJag valde att ha en kvalitativ ansats i den studien, och genom intervjuer samla in data. Jag valde att ha en intervjuguide som intervjutyp. En mindre strukturerad intervju hade lett till att jag hade fått svårigheter att jämföra data från de olika intervjuerna. Om jag istället valt en mer strukturerad intervju hade jag fått svårigheter att förstå den intervjuades tankar då intervjun blir låst till frågor och intervjupersonens egna utsagor hade blivit tillbakahållna.

Syftet med denna uppsats var att få en uppfattning om hur idrottslärare för årskurserna 7 till 9 definierar begreppet motivation och vilken betydelse de anser att motivationen har för att uppnå undervisningens mål, samt hur de arbetar för att göra eleverna aktiva i undervisningen. Som en del av detta ville jag också skildra ledarskapets betydelse för motivation. En kvalitativ intervju användes som metod. Resultatet visar att relationens betydelse är viktig i motivationsarbetet.  Dessutom framkommer kommunikativa mellanmänskliga aspekter emellan idrottslärare och elever som sker utanför ämnet Idrott och Hälsa som betydelsefulla..

Uppsaten handlar om hur mössor används i ungdomars identitetsskapande, både i tal och agerande. Genom att studera bruket av mössor framgår hur ungdomar både formar persnoliga och kollektiva identiteter. I anslutning till Erwing Goffmans rollteori diskuteras också vikten av att både elever och lärare delar uppfattning om vilken region man befinner sig i för att kinflikter om exempelvis ytterkläder ska kunna undvikas. Studien bygger på intervjuer och deltagaden observationer och genomfördes under HT-14 på en gymnasieskola i Stockholms län..

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur LSS-handläggarna upplever arbetet med samordnade och/eller individuella planer i sina ärenden med personer beviljade insatser enligt 9§ LSS. Studien var kvalitativ och data samlades in genom semi-strukturerade intervjuer. Uppsatsens tre frågeställningar (rutiner och arbetsmetoder, syfte med planerna samt hur planerna fungerar som verktyg för kvalitetssäkring) har varit en röd tråd genom arbetet. Det framkommer i studien att inte alla kommuner har rutiner gällande erbjudande samt upprättande av planerna. Resultaten visade dock på att man upplever att planerna tjänar ett bra och tydligt syfte, om det är möjligt för den enskilde att tillgodogöra sig planen.

Undersökningen är en utvärdering av projektarbetet som haft till syfte att ge den enskilde eleven tillfälle att reflektera över sin identitet och att stärka sitt självförtroende samt kunna placera sig själv i ett större kulturellt sammanhang för att därigenom, i ett långsiktigt perspektiv, ha lättare att tillgodogöra sig nya kunskaper. Projektet har utformats med stöd av läroplaner och kursplaner för ämnena bild och SO, formuleringar om hur autentiska frågor kan bidra till ett kritiskt förhållningssätt samt teorier om hur identiteter skapas. Genom intervjuer med ett fåtal deltagande elever och studier av elevernas skriftliga inlämningsuppgifter har jag utvärderat projektet. Undersökningen visar att eleverna upplevt det positivt att få tillfälle att reflektera över den egna identiteten och att det ämnesintegrerade arbetssättet bidragit till att ge projektet en helhet. De autentiska frågorna har bidragit till att elevernas tidigare erfarenheter och kunskaper kommit till användning. Undersökningen visar också att eleverna uppmuntrats att bilda egna uppfattningar och i viss mån ifrågasätta yttre påverkan..

Förskolegården är ett aktuellt och intressant område inför vår kommande roll som förskollärare. Gården är en plats där vi kommer tillbringa stor del av vår framtid och därför vill vi få mer kunskap om detta ur pedagogers perspektiv.  Det vi fokuserat på är pedagogers uppfattningar och åsikter om förskolegården och detta kan vi koppla till begreppen intelligent action och learning by doing som är Deweys teorier. Dessa teorier handlar främst om upplevelser och erfarenheter vilket vi grundar vår studie på eftersom vi anser att man utvecklas hela livet och att det därför är viktigt att få vara med om olika händelser.    Genom att vi kopplar vår studie till upplevelser och erfarenheter intar vi ett sociokulturellt perspektiv som fokuserar på intresset för det individuella barnet och barnet i grupp.    Syftet med denna studie är att undersöka några förskolepedagogers uppfattningar beträffande utemiljön på gården samt observera vad det finns för material och vad som används av barnen. Frågeställningarna vi använt oss av är: Vad anser den intervjuade pedagogen om miljön på gården i dag? Vad är pedagogernas åsikter kring upplägget av gården? Vad för material finns på gården och vad används?    Metoderna vi använt oss av är intervju och observation på tre olika förskolor i mellansverige där vi intervjuat sex pedagoger och observerat på sex förskolegårdar.    Resultatet av intervjuerna och observationerna visar att i de flesta fall var pedagogerna nöjda med gårdarna eftersom att det ansågs finnas det mesta, exempelvis närheten till naturen där utbudet skiftar beroende på årstid och detta ger barnen möjlighet till olika upplevelser.

Syftet med utvecklingsarbetet var att utveckla barns självkänsla genom drama. Den empiriska studien genomfördes under sju veckor vårterminen 2003 i Luleå och Kalix kommun. Barnen som deltog i studien var 7-9 år gamla. Vi arbetade med dramaövningar i barngrupperna. I studien användes enkät och gruppintervju.

Kvinnor som genomgår en inducerad abort är inte en homogen grupp, utan var och en har en egen personlighet och historia som påverkar deras upplevelse. Syftet med studien var att belysa kvinnors upplevelse av sin inducerade abort. Metoden var litteraturstudie med kvalitativ ansats. Artiklarna kvalitetsgranskades och analyserades. Resultatet visade att kvinnor upplevde negativa känslor i samband med sin abort, de vanligaste känslorna som uttrycktes i ord var; orättvisa, sorg, vemod, tomhet, ånger, upprördhet, depression, skuld och förtvivlan.

Det är sedan länge känt att sömn på sjukhus är ett viktigt grundläggande behov för tillfrisknad. Det finns en bristande uppmärksamhet från sjukvårdpersonal om sömnproblematiken som finns på sjukhus, och miljöfaktorer som kan påverka patienters sömn negativt. Dessa faktorer kan förbättras om problemen identifieras och åtgärder vidtas för att förbättra sömnmiljön. Syftet med studien var att belysa miljöfaktorer som kan påverka patienters sömn på sjukhus. Studien är genomförd som en litteraturstudie där 21 vetenskapliga artiklar samlades in och granskades.

I detta arbete förklaras knäledens uppbyggnad och funktion, vad som sker vid muskelatrofi samt hur man kan åtgärda ett skadat korsband med olika sorters operationsmetoder och rehabilitering. Det tas även upp problem som kan uppstå för djurägaren under denna tid och exempel på hur man kan förhindra dessa. En intervju ägde rum i syfte att ge en inblick i hur hela förloppet, ifrån skada till rehabiliteringens slut, kan se ut ur en djurägares perspektiv. En djursjukskötare med goda kunskaper om rehabilitering intervjuades också och gav exempel på hur muskelatrofi kunde rehabiliteras efter en korsbandsoperation..

Bakgrund: Det är inte ovanligt att barn ligger på sjukhus för postoperativ vård. För sjuksköterskan är en viktig del i den postoperativa vården att försöka lindra den postoperativa smärtan. För att detta ska ske på ett säkert sätt utför sjuksköterskor smärtbedömningar. Det finns en del hjälpmedel att tillgå men det krävs också en viss erfarenhet och kunskap om hur barn uttrycker smärta. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors smärtbedömning, med hjälp av smärtskattningshjälpmedel, hos barn med postoperativ smärta.

Individernas syn på hälsa och sjukdom bestäms utifrån deras kulturella bakgrunder. I ett mångkulturellt samhälle finns ett ökat behov av en individuell anpassad omvårdnad till varje vårdtagare. Uppfattningar om sjukdomen diabetes mellitus typ 2 skiljer sig mellan olika kulturer. Utifrån denna grund utformades ett syfte att genom en litteraturstudie belysa skillnader och likheter i synen på denna sjukdom och dess egenvård. Utifrån syftet formulerades frågeställningarna: vilka uppfattningar och kunskaper finns det bland patienter med diabetes mellitus typ 2 i olika kulturer? Hur ser egenvården ut bland patienter med diabetes typ 2 i olika kulturer? Efter att kritiskt granskat nio vetenskapliga artiklar presenterades resultatet och utifrån det bildades fyra teman vilka besvarar frågeställningarna.

Det här arbetet har med hjälp av en kvalitativ undersökning tagit fram framgångsfaktorer för parprogrammering. Detta har genomförts med hjälp av intervju samt enkätundersökningar med sex respondenter. Då litteraturen inte behandlar hur parprogrammering kan bli framgångsrikt har detta arbete haft som syfte för att göra detta. Resultatet har kategoriserats i fyra nivåer. Exempel på framtagna framgångsfaktorer är att:? ledningen måste införskaffa kunskaper om parprogrammering? projektledaren uppmuntrar till byte av par ofta? projektdeltagarna är öppna och mottagbara för konstruktiv kritik.

Syftet med studien är att bilda kunskap om elevers uppfattningar av och lärares undervisning om särskrivningar. Det görs utifrån frågeställningarna:Hur uppfattar elever särskrivningar?Hur beskriver lärare att de arbetar med särskrivningar i undervisningen?För att besvara syfte och frågeställningar byggdes studien på en kvalitativ undersökning där lärare och elever på två skolor i södra Sverige intervjuades. Intervjuerna genomfördes med fem lärare som undervisar i svenska samt med sju elever i årskurs sex.Datamaterialet analyserades utifrån en fenomenografisk ansats, vilken är den grund studien vilar på. Materialet analyserades och ledde fram till sex kategorier.

Skam och skuld är två emotioner som empiriskt kopplats ihop med en rad olika psykopatologiska tillstånd, såsom depression, ångest, tvångssyndrom och social fobi. För att undersöka skam- och skuldbenägenhet hos klienter med social fobi samt studera om behandling med KBT påverkar graden av dessa emotioner distribuerades the Test of Self-Conscious Affect (TOSCA) hos 67 patienter med social fobi samt hos 73 friska studenter i en kontrollgrupp. Resultaten visar ingen skillnad i skambenägenhet, men för skuldbenägenhet visade kontrollgruppen högre värden än den kliniska gruppen. Skambenägenheten hade minskat signifikant efter behandling med individuell KBT. För skuldbenägenhet visades ingen skillnad efter behandling.