Syftet med denna studie är att undersöka vilka möjligheter som finns till individuell utveckling i en organisation, men även att söka förståelse och ny kunskap om vad som ryms inom ramen för begreppet individuell utveckling hos de anställda. I syftet ingår även att lyfta fram vilken betydelse individuell utveckling har för de anställda i organisationen, samt att belysa de faktorer som möjliggör individens utveckling i organisationen. Studien antar även ett köns- och åldersperspektiv. I den teoretiska referensramen beskrivs förhållandet mellan individen och organisationen, samt jämlikhetsteori kring kön och ålder. Studien baseras på 14 intervjuer med anställda i en kommunal förvaltning.

I denna uppsats så tar vi upp frågan om individuell lönesättning för domare. Detta blev nyligen implementerat för Sveriges domare på initiativ av Domstolsverket. Frågan blev en konflikt då domarna ansåg att det var ett hot mot deras självständighet i den dömande verksamheten då individuell lönesättning skulle kunna vara ett verktyg för styrning. Vi har intervjuat domare och Domstolsverket och vi har gjort en argumentationsanalys av det som skrivits om frågan och jämfört parternas argumentation. Vi har även belyst frågan genom att använda Lennart Lundquists teori om demokratins väktare samt ett ramverk utvecklat av Björn Johnson om policyöversättning.

Grundtanken med individuell lönesättning är att bidra till att göra arbetsplatsen attraktiv och effektiv. Tidigare forskning visar dock att individuella löner under lång tid varit mycket kontroversiella och på flera håll mötts av ointresse eller motstånd. Flera menar att individuell lönesättning kan motverka sitt eget syfte. Utifrån denna bakgrund är syftet med studien att få ökad kunskap och förståelse om vilka konsekvenser individuella löner fört med sig genom att dels undersöka anställdas personliga upplevelser och dels studera lönestatistik. Studiens första del har undersökt brandmäns åsikter på en räddningstjänst där motståndet mot individuell lönesättning är synnerligen starkt.

Abstract Höglander, Maria & Persson, Kerstin (2012). Högläsning och individuell läsning i grundskolan. ? En studie om hur lärare ser på stöttning gällande elevers läsförståelse av skönlitterära texter Malmö: Lärarutbildningen Malmö högskola. Vår studie handlar om att undersöka lärares syn på skönlitterär läsning.

Studiens syfte är att undersöka hur ?individuell frihet? tar sig uttryck i det dagliga klassrumsarbetet på två Montessoriskolor. Arbetet inleds med att vi definierar begreppet ?individuell frihet? utifrån begrepp som dagens läroplan använder istället, det vill säga elevinflytande, elevdemokrati och individualisering. Dessa begrepp använder vi även för att tolka vårt resultat.

Behandlingsstudien gällande individuell KBT-behandling för social fobi genomfördes på en allmänpsykiatrisk öppenvårdsmottagning. I studien ingick 22 individer som alla uppfyllde kriterierna för social fobi enligt DSM-IV. Antalet sessioner planerades bli 15 stycken, med viss flexibilitet gällande individuella skillnader. Mätningar gjordes före och efter behandlingen. Som utvärderingsmått har använts SPS, SIAS, FNE, BDI, BAI, CSQ-8, gällande diagnostisk bedömning har använts ADIS-IV.

Syftet med arbetet var att undersöka hur väl högläsning, individuell läsning och boksamtal kunde stimulera elevers läslust. Vi ville även ta reda på pedagogers eget förhållningssätt till litteratur och om de trodde att det påverkade elevers lust att läsa. Bakgrunden tar upp tidigare forskning kring läsning och påverkande faktorer. Den kvalitativa undersökningen genomfördes under fem veckor i två klasser i år 2, där sex slumpmässigt utvalda elever samt pedagoger intervjuades. Vid observationerna deltog även övriga elever i år 2.

Vår slutsats är att ekonomisk brottslighet som begås av anställda, det vill säga individuell yrkesbaserad brottslighet, inte förebyggs med hjälp av interna kontroller, definierade av COSO. Syftet med vår uppsats är att förklara hur företag, med hjälp av den interna kontrollen förebygger individuell yrkesbaserad brottslighet.De visade sig att 40 % av de tillfrågade respondenterna varit utsatta för individuell yrkesbaserad brottslighet.Uppsatsen baseras på surveymetoden och undersökningen genomfördes med enkäter. Vi har valt tre teorier som grund för vår undersökning vilka är; situationell brottsprevention, rutinaktivitetsteorin och agentteorin. Utifrån dessa teorier och COSO-modellen vill vi förklara hur förebyggande åtgärder kan förhindra individuell yrkesbaserad brottslighet. Vidare formulerades hypoteser som vi avser att testa.

Vår slutsats är att ekonomisk brottslighet som begås av anställda, det vill säga individuell yrkesbaserad brottslighet, inte förebyggs med hjälp av interna kontroller, definierade av COSO. Syftet med vår uppsats är att förklara hur företag, med hjälp av den interna kontrollen förebygger individuell yrkesbaserad brottslighet. De visade sig att 40 % av de tillfrågade respondenterna varit utsatta för individuell yrkesbaserad brottslighet. Uppsatsen baseras på surveymetoden och undersökningen genomfördes med enkäter. Vi har valt tre teorier som grund för vår undersökning vilka är; situationell brottsprevention, rutinaktivitetsteorin och agentteorin. Utifrån dessa teorier och COSO-modellen vill vi förklara hur förebyggande åtgärder kan förhindra individuell yrkesbaserad brottslighet. Vidare formulerades hypoteser som vi avser att testa.

Syftet med vårt arbete är att ta reda på vad begreppen individualiserad resp.individuell matematikundervisning betyder för olika lärare. Vi är också intresserade av att få veta i hur stor utsträckning de individualiserar sin undervisning, om de är nöjda med detta och om graden av individualisering skiljer sig åt mellan de olika årskurserna.För att få svar på våra frågor har vi gjort en enkätundersökning med lärare från olika årskurser där vi ställt frågor som är relaterade till vårt syfte.Resultatet visar att de flesta lärare har en klar bild av vad individualisering betyder. Det visar sig också att det finns ett stort intresse och en stor vilja att arbeta med individualisering av matematik trots att det ofta föreligger olika hinder, såsom tidsbrist och kunskap..

Individuell lönesättning har tillämpats i drygt 20 år inom staten i Sverige. En förklaring till övergången är att arbetsgivaren trott att individuella löner ska bidra till ökad produktivitet via anställdas motivation. En studie från staten visade att anställda inte tyckte lönen var kopplad till arbetsutförande och majoriteten önskade tydligare lönepolitik. Nya lönesystem ställer ändrade krav på chefer, denna studie syftade till att uppmärksamma utmaningar med individuell lönesättning på statliga myndigheter utifrån lönesättande chefers perspektiv. Resultaten av sex kvalitativa intervjuer indikerar att lönekriterier inte alltid upplevdes vara tillfredsställande, bedömning kunde försvåras av viss blindhetsfaktor och att chefer upplevde balansgång om hur ärlig det var tillåtet att vara vid återkoppling.

Individuell lönesättning blir alltmer förekommande på den svenska arbetsmarknaden och kan innebära fördelar för både medarbetare och organisationer. För att dessa fördelar ska erhållas har upplevelse av rättvisa visats vara en viktig aspekt. Föreliggande studie syftar till att undersöka om det finns något samband mellan kommunikationsfaktorer (målklarhet, återkoppling och chefens tydlighet) och anställdas upplevelse av informativ rättvisa i individuell lönesättning samt om ledarskap har en modererande effekt på sambanden. Studien syftar även till att undersöka om det existerar något samband mellan faktisk lönenivå och upplevd informativ rättvisa. Studien utfördes med hjälp av en webbenkät där 669 lärare inom utbildningsförvaltningen i Stockholms län deltog.

Syftet med studien vad att undersöka vilka motiv som kan förklara varför individer väljer att engagera sig i individuell idrott i stället för lagbollspel. Frågeställningen som formulerades för att kunna besvara syftet var följande: Vilka motiv kan förklara varför individer väljer att engagera sig i individuell idrott i stället för lagbollspel? En kvalitativ samt explorativ metod i form av intervjuer har tillämpats. Totalt deltog sex deltagare i studien. Respondenterna har även fått möjlighet att få en uppfattning om sin egen individuella behovsprofil samt vilka basbehov som de ska betrakta som mycket viktiga, normalviktiga samt som inte så viktiga.

I den här studien undersöks ett särskilt boende som satsat på att bland annat få anhöriga att känna sig delaktiga i omsorgen om den äldre genom dels något som kallas kontaktmannaskap, dels genom individuell vårdplan för den äldre. De har kallat projektet för ?Det goda boendet.?Syftet med denna studie har varit att undersöka hur projektet har lyckats vad gäller de anhörigas situation. Våra frågor har rört de anhörigas situation före, och efter att den närstående flyttade till det särskilda boendet, hur de anhöriga upplevde kontaktmannaskap och om de hade delaktighet i den individuella vårdplanen. Vi ville också undersöka om de anhöriga upplevde sig vara i behov av stöd och i så fall vilket stöd som efterfrågades.Resultaten bygger på intervjuer med sex anhöriga och den teoretiska anknytningen är kommunikationsteori och rollteorin.

Syftet med undersökningen var att analysera de anställdas behov och upplevda möjligheter till individuell utveckling inom deras arbetssituation vid Luleå Kommuns Äldrevårdsomsorg, samt att ge Luleå Kommun rekommendationer för hur de kan erbjuda individuell utveckling på ett kostnadseffektivt sätt. Undersökningen delar upp begreppet individuell utveckling i personlig utveckling och kompetensutveckling. Maslow?s behovshierarki, Alderfer?s ERG-Teori och Herzberg?s tvåfaktorteori utgör större delen av det teoretiska ramverket som undersökningen är baserad på och ligger till grund för enkäten och analyserandet av dess resultat. Undersökningsgruppen bestod av 243 anställda, ingrupperade efter hur de svarat i den tidigare medarbetarenkäten från Luleå Kommun hösten 2003, till en positiv och en negativ grupp (de som ansåg till en högre grad att de hade möjlighet till individuell utveckling och de som ej ansåg detta).