Som No-lärare vill jag kunna utnyttja den facklitteratur för barn som finns tillgänglig för skolorna, och behöver därför finna redskap för att kunna avgöra vad som är bra och användbar litteratur i undervisningssammanhang. För att få svar på om facklitteratur för barn är ett bra läromedel i NO-undervisningen har jag undersökt hur området vatten beskrivs i fyra faktaböcker. I min bakgrund har jag försökt klara upp vem läsaren är - utifrån skolans värdegrund - samt vad bra ämneskunskaper och ett bra språk innebär - utifrån lärandeprocesser och utifrån hur en text ska se ut för att gynna läsförståelsen. I värdegrunden har jag framför allt tittat på genus, kultur och etnicitet. Avslutningsvis har jag gjort en beskrivning av vad kursplanerna säger att elever ska kunna om vatten efter femte skolåret samt en beskrivning av vanliga elevföreställningar inför olika fenomen kopplade till vatten.

Vid närmare undersökning upptäckte jag ett fält som inte tidigare hade utforskats. Forskning kring förhandlingar mellan olika nationaliteter med olika kulturer är utbredd men väldigt lite finns kring förhandlingar mellan samma nationalitet fast med olika kulturer. Inget fanns kring förhandlingar mellan arbetarkulturen och tjänstemannakulturen inom Sverige vilket fick mig att skriva denna pilotstudie om just detta. Med en reviderad version av Raymond Cohens teori om förhandlingar och kultur som ramverk lyckades jag med hjälp av samtalsintervjuer, enkäter och egna observationer ifrån förhandlingar visa på vissa kulturella skillnader. Det skulle visa sig att arbetarkulturen var kollektivistiskt orienterad medan tjänstemannakulturen var mer individualistiskt orienterad vilket har en rad konsekvenser för förhandlingarna dem emellan.

Uppsatsen Ungdomars världsbild och värdekartor är en C-uppsats som utförts för att få en uppfattning om ungdomars världsbild och värdekartor i dagens pluralistiska och sekulariserade samhälle. Syftet var att få en uppfattning om vad ungdomar anser vara värdefullt i sina liv, då vår uppfattning var att religionen tappat betydelse för ungdomar idag. Vi utgick från ungdomarnas förhållande till sig själva, ut mot förhållandet till signifikanta andra, för att sedan gå vidare och utforska deras förhållande till kultur, natur och religion. Vi ville med detta undersöka vad som var mest värdefullt för ungdomarna inom dessa kategorier, för att se om vi med hjälp av dessa svar kan bilda oss en uppfattning avungdomars världsbild och hur de orienterar sig i världen. Vi samlade in materialet genom en enkätundersökning, 97 enkäter delades ut till ungdomar som går sista året pågymnasiet.

Undersökningen syftar till att skapa kunskap om barns och lärares handlingar inför mötet med teater och diskutera vad dessa handlingar har att berätta om lärares yrkeskunskaper och barns hinder och tillträde till kultur.Undersökningen studeras med kritisk diskursteori och narrativ teori genom Foucaults teorier om diskurser och makt. Som metod för att studera handlingarna i skolteaterfoajén används deltagande observationer som analyseras med Greimas aktantsmodell och skrivs fram med narrativer. Det är åtta skolteaterpubliker med barn 5-9 år och deras lärare i två olika teaterfoajéer som studerats innan de går in för att se en teaterföreställning.Skolteaterbesöket äger rum i en social pedagogisk praktik i ett diskursivt spel mellan skoldiskur-sen, teaterdiskursen och barndiskurser. Resultatet av studien visar att lärare agerar med avledande, påminnande och avbrytande handlingar gentemot barn som avvaktar, protesterar och undviker. Lärares handlingar karaktäriseras av disciplinerande makt och då fler hinder än tillträden skapas har de en differentierande funktion och betydelse för barns olika tillträde till kultur.

Ungdomar födda på 80-talet har visat sig ha en negativ inställning till reklam. Detta har gjort att företagen söker andra vägar för att nå denna målgrupp och en allt vanligare strategi har blivit att sponsra populära artister och evenemang, en form av kultursponsring. Genom att sponsra kulturen blir gränserna för vad som är reklam allt otydligare och det finns en risk för att kommersiella intressen på det här sättet påverkar utbudet av kultur.Med denna problematik som bakgrund har vi valt att undersöka vad unga människor mellan 20-25 år har för inställning och attityder till kultursponsring och hur de tror att de påverkas av den. För att kunna besvara dessa frågeställningar har fokusgrupper använts som metod. Totalt har tre fokusgrupper med fyra deltagare i varje genomförts.

Vårt examensarbete handlar om språkstörning i kombination med flerspråkighet. Vi gör en text- och bildanalys av två testmaterial, Nya Lundamaterialet och Nya SIT. Syftet med vårt examensarbete är att undersöka om och i så fall på vilka sätt dessa tester ger barn med annat modersmål än svenska förutsättningar att utföra testet. De frågor som ligger till grund för detta arbete är: Hur är testmaterialen konstruerade? Hur är bedömningsmaterialet utformat vad gäller hänsynstagande till kultur, etnicitet och flerspråkighet? Vad är det som bedöms i de tester som logopedmottagningen använder sig av vid en misstänkt språkstörning? De metoder vi har använt oss av för att kunna besvara våra frågeställningar är text- och bildanalys och intervjuer.

I Sverige bor ca 1,4 miljoner utlandsfödda personer som liksom svenskar, kan behöva palliativ vård, dvs. vård i livets slutskede. I takt med att den äldre befolkningsgruppen blir större, ökar behovet av palliativ vård vilket gör att sjuksköterskan kommer i kontakt med personer av annan kulturell bakgrund i flera olika vårdsammanhang. I vården skapas kulturmöten, såväl positiva som negativa, vilket har gjort sjuksköterskans kulturkompetens allt viktigare. Innebörden av kultur är komplex och har betydelse för hur personer med olika kulturell bakgrund ser på hälsa, sjukdom, lidande, behandling, död och omvårdnad.

Syftet är att beskriva och analysera de problem som uppstår vid en introducering av internationella redovisningsstandarder och fokus läggs på huruvida den kinesiska kulturen inverkar på de problem som den kinesiska redovisningsprofessionen ställs inför vid en introducering i Kina. Vidare ämnar vi analysera användbarheten av Hofstedes kulturdimensioner, vilka vi baserar vår studie på. Vi har med utgångspunkt i en abduktiv ansats och ett deskriptivt angreppssätt genomfört en kvalitativ studie. Insamlingen av empiri har gjorts med hjälp av intervjuer. Vi har utgått från Hofstedes och Grays kulturteorier för att skapa det kulturella perspektiv som vårt syfte ämnar.

TitelEn kvalitativ fallstudie om hur företag förhåller sig till gapet mellan den operativa och den strategiska delen av LeanNivåKandidatuppsats FörfattareIgor Jovanovi? och Linnea Juhlin HandledareStig Sörling och Tomas Källquist DatumMaj 2014 ProblemTidigare forskning har påvisat att det finns ett gap i företagens användning av styrverktyget, där företagen i stor utsträckning förbiser vikten av den strategiska delen av Lean. Detta har gjort att företag har haft svårigheter att uppnå sina mål med användandet av styrverktyget. SyfteSyftet är att skapa förståelse för hur tillverkande företag förhåller sig till gapet mellan den operativa och den strategiska delen av Lean, samt belysa de beståndsdelar gapet består av. MetodStudien har antagit ett hermeneutiskt och socialkonstruktivistiskt perspektiv där tematisering och ett deduktivt tillvägagångssätt har använts. Studien har genom kvalitativ metod med fallstudiedesign studerat fyra stora företag med hjälp av semistrukturerade intervjuer. TeoriEn genomgång av Lean-konceptet görs för att skapa förståelse för styrverktyget sedan fördjupar vi oss på den strategiska delen av Lean för att kartlägga de olika beståndsdelarna som kan överbrygga gapet. BidragGapet framträder inte lika tydligt i vår studie, fallföretagen har i sitt tankesätt störst fokus på den strategiska delen av Lean. Kultur och ledarskap är huvudbeståndsdelar i jobbet med att överbrygga gapet där den strategiska delen ämnar skapa positiv energi hos medarbetarna.

Intentionen i uppsatsen är att ge en bild av vilka texter lärare väljer att låta eleverna läsa i skolan och varför man väljer just dessa texter. Jag ställer mig frågan om det fortfarande finns värderingar om högt och lågt i textvalet i skolan och hur man förhåller sig till detta. Undersökningen består av kvalitativa intervjuer med fyra lärare, två gruppintervjuer med elever samt litteraturstudier. Undersökningen visar att populärkultur används flitigt inom svenskundervisningen men att man kan se en tendens att den till större delen används som lockbete. Lärare har ofta en ambition att leda eleven vidare till godare slags texter.

Syftet med denna uppsats är att undersöka lagermedarbetares upplevelser och behov av organisationskultur på en specifik arbetsplats. Syftet är även att undersöka chefernas syn på organisationskultur och hur organisationskulturen kan användas som ett verktyg för att främja motivation och trivsel bland de anställda. För att uppfylla detta syfte använder vi oss av följande frågeställningar:- Vilka organisationskulturella aspekter kan vi identifiera i företaget?- Hur påverkar dessa aspekter lagermedarbetarnas motivation och trivsel på arbetsplatsen?Vi använder en kvalitativ undersökningsmetod för insamling av empirisk data. Med hjälp av sociologiska och socialpsykologiska teorier besvarar vi frågeställningarna utifrån sju intervjuer med chefer och lagermedarbetare på ett centrallager i Mellansverige.Resultatet visar att ledningens arbete med de organisationskulturella aspekterna vi identifierat visar likheter med de teorier där organisationskulturen är en del av en ledningsstrategi.

Denna uppsats har som syfte att undersöka om det går att förändra en organisationskultur genom värdegrundsarbete, samt om det är en metod som kan användas för att utmana den mansdominerade kulturen inom räddningstjänsten. För att uppfylla detta syfte har vi utgått från frågeställningarna Hur tolkar brandmännen värdegrunden på Räddningstjänsten Karlstadsregionen? samt Kan värdegrundsarbete vara ett sätt att utmana den mansdominerade kulturen inom Räddningstjänsten?. Den tidigare forskning som gjorts kring värdegrunder är inriktad mot skolverksamhet i första hand vilket gör det intressant att undersöka möjligheten att använda detta som en metod även inom andra verksamheter.Uppsatsen inleds med en teoretisk bakgrund kring organisationskultur, värdegrund samt mansdominerad kultur. Studien är av kvalitativ karaktär och innebär att vi har utfört åtta semistrukturerade intervjuer med brandmän på Räddningstjänsten Karlstadsregionen.

BAKGRUND: Reggio Emilias filosofi växte fram för att motverka fascismen som rådde ilandet efter andra världskriget. Sveriges barnomsorg fick även fart underandra världskriget men av en annan anledning. Kvinnorna behövdes iarbetslivet och behövde någonstans att förvara barnen. Från början sågverksamheterna helt olika ut men med tiden har de börjat flätas samman,genom att Sverige tar till sig Reggios olika synsätt. Den Svenska läroplanenför förskolan bygger på tankar från reggioSYFTE: Vad händer med Reggio Emilias filosofi när den lyfts in i ett annatkulturellt sammanhang?METOD: Undersökningen innehåller kvalitativa intervjuer med fyra pedagogersom arbetar efter Reggio Emilias filosofi.

Människors handlingar förvandlas och samordnas till samhällsprocesser i organisationer, vilket gör att organisationer blir ett centralt område att undersöka. Den offentliga sektorn är något vi alla berörs av i samhället då det är verksamheter som bedrivs av staten, kommun och landstinget. Ledarskap är en kulturpåverkande aktivitet och inom offentliga organisationer finns det många chefer. Syftet med denna uppsats är att undersöka om det finns en ledarskapskultur som innehåller New Public Management samt om det går att utläsa någon ledarstil i den offentliga organisationen, Trafikverket. Frågeställningar som besvaras i uppsatsen är: ? Vilken ledarstil finns i Trafikverket? ? Vilken ledarskapskultur finns i Trafikverket? ? Hur yttrar sig New Public Management i Trafikverket? Insamling av informationen består av en kvalitativ metod.

Göteborg vill bli "Den Goda Staden". "... en levande stadsmiljö där arbete, boende, service, kultur, rekreation och idrott blandas på ett fruktbart sätt. Det är en stad som är rik och levande för alla människor"..