Syftet med mitt examensarbete har varit att skildra en grupp ?nyutexaminerade elektrikers livssituation och framtidsvision?, för att få en uppfattning om hur de valt att konstruera sin livsbiografi och ett oberoende från föräldrarna, och graden av individualisering hos individen. Problemformuleringen belyste hur individen i det moderna samhället idag ställs inför ständiga flöden i form av förändringar och risker som innebär att individen tvingas fatta beslut om hur de skall välja/vara/göra och samtidigt förhålla sig till det omgivande samhället. De metoder som låg till grund för mitt arbete var den kvantitativa metoden i form av enkäter som tilldelades alla informanter i populationen och den kvalitativa metoden i form av intervjuer med fyra av informanterna. I arbetet har jag tagit med litteratur som varit tillämpbar i samspelet mellan individen och samhället, och teorierna var: Ulrich Becks teori om individualisering, Anthony Giddens modernitet och självidentitet och Zygmunt Baumans arbete, konsumtion och den nya fattigdomen.

Sammanfattning Lpo-94 är lärarnas främsta styrdokument, och det är ett dokument som har vida mål och som är öppet för allas olika tolkningar. Min undersökning handlar om detta ämne, inriktat på främst individualiseringskraven i läroplanen. Den är uppdelad i två delar. I den inledande litteraturgenomgången går jag igenom äldre läroplaners syn på individualisering samt de formuleringar om individualisering som finns i Lpo-94. Jag presenteraransvarsfördelningen för skolan och nämner kommunaliseringen och den nya ansvarsfördelningen samt de brister som kommunerna har uppvisat i sitt arbete med skolan.

 Det övergripande syftet med denna studie har varit att undersöka speciallärares erfarenheter med att arbeta med Tidig Intensiv Lästräning och vilka konsekvenser de anser att undervisningen får för lässvaga elever. Studien har utgått ifrån följande frågeställningar: Vilka är de faktorer som gör TIL-undervisningen framgångsrik enligt speciallärarna? Vilka svårigheter anser speciallärarna vara förknippade med att arbeta med TIL? På vilket sätt anser speciallärarna att TIL-undervisningen skiljer sig ifrån den traditionella läsundervisningen, fördelar/nackdelar?Insamling av den data som ligger till grund för studien har skett genom 5 kvalitativa, semistrukturerade intervjuer. Samtliga respondenter som deltar i studien arbetar som speciallärare.I de teman som blev synliga under arbetets gång och som har behandlats i studien, har det visat sig att speciallärarna anser att metoden hjälper de flesta eleverna att komma vidare i sin läsutveckling. Metoden fungerar bra för de barn som inte har specifika läs- och skrivsvårigheter eller andra diagnoser.Möjligheten att på en daglig basis arbeta med att förstärka elevernas självförtroende genom bekräftelse och beröm, men också genom att tydliggöra elevernas framsteg anses som en särskilt viktigt för att eleven ska lyckas.

Andinger, Izabella & Karlsson, Niclas (2006). Individanpassad undervisning ur gymnasielärares perspektiv. (Individualised education from a teacher perspective in upper secondary school). Skolutveckling och ledarskap, 60 poängsutbildningen, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Vårt syfte med detta examensarbete är att förstå de studerade lärarnas uppfattningar om möjligheter respektive begränsningar till att bedriva individanpassad undervisning.

Syfte: Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur lärare upplever IT som pedagogiskt verktyg i undervisningen.Metod: För att svara mot frågeställningarna i denna undersökning har en fallstudie gjorts på Fröberg gymnasiet. Den kvalitativa undersökningen har skett via besöksintervjuer med åtta strategiskt utvalda respondenter.Resultat: Enligt respondenterna, i denna undersökning, finns det många fördelar med att använd IT som pedagogiskt verktyg i undervisningen, men då måste det användas på rätt sätt för att vara till nytta i undervisningen. Att arbeta på ett traditionellt sätt har sina fördelar. Därför bör i undervisningen varvas med IT som hjälpmedel och med papper och penna som det är i den traditionella undervisningen. Lärarna ansåg även att IT är bra utifrån demokrati perspektivet.Slutsatser: Generellt har lärarna på FG en positiv inställning till IT som pedagogiskt verktyg i undervisningen, i alla fall när det fungerar.

Syftet med undersökningen är att studera undervisningen i SO inom en pedagogisk riktning, Freinetpedagogiken, där olika arbetssätt belyses för att stimulera lusten till lärande. Genom att studera undervisningen på en Freinetskola har jag sökt svar på frågor om vad som är viktigaste mål för SO-undervisningen, hur undervisningen organiseras och vilken syn lärare och elever har på SO..

AbstraktUndersökningens syfte är att utkristallisera diskurser som pedagoger talar i omkring eleverssvårigheter. Genom kvalitativa intervjuer med fyra informanter varav en specialpedagog, enspeciallärare och två pedagoger insamlas empirin. Analysen av empirin sker med inspirationav diskurspsykologins och diskursteorins analysverktyg. Undersökningen har även en ansatsav socialkonstruktionism.Två antagonistiska diskurser konstrueras utifrån informanternas framställning av eleverssvårigheter: Svårigheter ligger hos skolan och Svårigheter ligger hos eleven. Resultatet visaratt svårigheterna påverkas av faktorer såsom sociala förhållanden, skolans tillkortakommandegällande individualisering, resurser och pedagogernas elevsyn.

Under vår utbildning till lärare där vi har läst idrott och hälsa under ett års tid har det diskuteras mycket om inaktivitet och osunda matvanor. I begreppet hälsa ingår fysisk aktivitet och kost som det talas mest om i medier. Likaså ingår den psykiska hälsan som är minst lika viktig men inte talas lika mycket om. Vårt arbete handlar om eleverna som sätts i fokus för att gynna deras goda hälsa och undvika att de stressar.  Den litteratur vi har gått igenom pekar på att de flesta eleverna i skolan mår bra, men litteraturen nämner även att elever känner sig stressade på grund av skolans krav, lärares krav och framförallt kraven som föräldrarna ställer på dem.            Fokus är att utifrån begreppet en hälsofrämjande skola se hur de valda skolorna som inte har en hälsoinriktning på skolan arbetar för att alla elever ska trivas och mår bra i skolan. För att få fram vårt resultat intervjuade vi två rektorer och två lärare på två olika skolor på grund av de olika förutsättningarna som skolorna har.Resultatet visar hur de arbetar hälsofrämjande även om de inte har en utarbetad plan för en hälsofrämjande skola och lyfter upp vikten av en aktiv föräldrar roll i skolverksamheten.

I denna studie kan du läsa om hur lärare i grundskolans yngre åldrar uppfattar nivågruppering och ser på den individualiserade undervisningen i skolan. Vi har gjort en kvalitativ undersökning som grundar sig på intervjuer med fyra lärare som är verksamma på två olika skolor. Två av dessa lärare är vana vid att använda sig av nivågruppering i undervisningen medan de andra två har valt att inte göra det. Uppsatsen inleds med en kortfattad begreppsförklaring, styrdokument och sammanställning av tidigare forskning kring nivågruppering i matematik. Vi presenterar resultatet av våra intervjuer som därefter diskuteras och ställs emot tidigare forskning.

Syftet med vår studie är att undersöka på vilka olika sätt verksammapedagoger säger sig förhålla sig till begreppet individualisering. Utifrånsyftet och frågeställningar har vi valt att intervjua tre lärare som undervisar imatematik i år 4-5. Resultatet visar att samtliga tre lärare har i principsamma definition av begreppet men skilda förhållningssätt. Enligt forskningfinns det ett flertal olika former för läraren att individualisera sinundervisning, men de flesta forskare förespråkar dock en kognitivindividualisering. Våra resultat visar att ingen utav de tre intervjuade lärarnabeskriver sin undervisning, som en fullständig kognitiv individualiseradundervisning.

Syfte: Syftet är att öka förståelsen för lärares strategier i klassrummet, genom att ta reda på vilka kommunikativa strategier lärare använder sig av för att underlätta undervisningssituationen för alla elever i klassen, samt vilka strategier de använder sig av för att hantera mångfalden av elever och anpassa undervisningen till varje elevs förutsättningar och behov.Teori: I inledningen av mitt teoriavsnitt redogör jag kort för de olika perspektiv på specialpedagogik som ofta framhålls. Utifrån en sociokulturell forskningsansats, har jag angett en syn på kunskap och lärande, som ett socialt fenomen, vilket sker i interaktion med andra. Ur ett sociokulturellt perspektiv spelar läraren en viktig roll för elevers lärande, i rollen som den mer kompetente vägledaren. Genom att läraren tar reda på vilken kunskapsnivå eleven befinner sig och stödja just där, kan läraren ge ett stöd i verklig mening. För att i teorin fånga in lärares strategier som inte bara har med lärande att göra redogör jag också för teorier om social ordning, vilka hör ihop med lärarens roll som ledare i klassrummet.Metod: Metoden är etnografiskt inspirerad och den insamlingsmetod jag har använt mig av är deltagande observationer, vilka jag har dokumenterat med hjälp av att skriva fältanteckningar.

Läxor i förhållande till kunskap, individualisering och hemförhållande.En jämförande studie mellan två skolor.

Lärare ska i sin undervisning se till varje elevs behov, förutsättningar och intressen så att varje elev möts på sin kunskapsnivå och får den uppmuntran, hjälp och det stöd som krävs för att tillägna sig kunskap. Alla elever är olika och behöver därför olika metoder och inlärningstid. Ämnet är relevant då vi under vår verksamhetsförlagda utbildning märkt att en del pedagoger är dåligt förberedda att möta varje elev, alltså att bedriva en individualiserad undervisning. Undersökningen har skett genom kvalitativa intervjuer med sex pedagoger på fyra olika skolor. Pedagogerna är verksamma i årskurs 4-5.

Syftet med studien var att undersöka hur individanpassad undervisning fungerar i verkligheten i lågstadiet. Hur lärare tillämpar sin undervisning med hänsyn till elevers olika förutsättningar och behov och hur lärarna beskriver att de arbetar utifrån individanpassning efter den enskilda individen. Studien grundades på den kvalitativa metoden i form av observationer och semistrukturerade intervjuer med åtta verksamma lärare i två olika skolor. Resultatet visade att samtliga lärare ansåg att det är viktigt att individanpassa undervisningen efter elevers olikheter, de tyckte även att det är svårt att individanpassa till 100 % på grund av tidsbrist och för stora elevgrupper. Observationerna visade att lärarna varierade undervisningen och lade mer fokus på de elever som hade svårt att uppnå målen.

Vår studie gick ut på att undersöka vilka läs- och skrivinlärningsmetoder som används i skolan och hur lärare arbetar med att individanpassa dessa metoder. För att undersöka detta har vi genomfört en kvalitativ studie. Grunden för arbetet har varit enkätintervjuer med lärare och observationer i år ett. Resultatet visar att ett par metoder, Bornholmsmodellen och Umeåmodellen, premieras av våra informanter men en mängd andra metoder förekommer också. Oavsett metod arbetar dessa lärare med individualisering på likartat sätt nämligen med arbetsscheman baserade på elevernas olika förutsättningar..