Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vilka behov närstående har vid nära anhörigs dödsfall. Litteratursökningar gjordes i databaserna Medline och Cinahl. Sökningarna resulterade i 19 artiklar med ett bortfall på 3 artiklar. Studiens resultat grundades på 16 vetenskapliga artiklar som granskades och analyserades. I resultatet framkom sex kategorier.

Syftet med detta arbete är att beskriva och analysera individers deltagande i det som här kallas Projekt Prehab, som innebär en av Folkuniversitetet anordnad förberedande insats för arbetslivsinriktad rehabilitering. Frågeställningar i arbetet är vad det innebär för den enskilda individen att delta i Projekt Prehab, samt hur medverkan kan påverka nästa steg i rehabiliteringen. Utifrån kvalitativa intervjuer med sex deltagare och två coacher, har jag försökt besvara forskningsfrågorna. Det empiriska materialet har analyserats utifrån begrepp från karriärvalsteorin Careership: brytpunkt, tid av rutin och handlingshorisont. Analysen grundas också på begrepp från den sociologiska riktningen symbolisk interaktionism: social interaktion och rollövertagande, samt begreppen begriplighet och meningsfullhet som ingår i sociologen Antonovskys teori om individens känsla av sammanhang.

Syftet med denna studie är att få en vidgad förståelse för hur pedagoger i förskolan arbetar med barn som har talsvårigheter. Studien utgår ifrån två frågeställningar, vad innebär talsvårigheter hos barn? och vilka arbetsmetoder använder förskollärare vid talsvårigheter hos barn? Den metod som används för denna studie är kvalitativa intervjuer med fyra verksamma pedagoger inom förskolan. Pedagogerna som deltog i studien arbetar i olika kommuner i Sverige. Det material som intervjuerna gav kunde kodas och kategoriseras i fem olika kategorier.

Syftet med studien är att studera hur pedagoger och specialpedagoger i förskolans verksamhet beskriver och upplever sitt arbete med barn i behov av särskilt stöd. Sex semistrukturerade intervjuer har genomförts på olika förskolor för att få svar på detta. Fyra förskollärare och två specialpedaoger har deltagit i intervjuerna. Det framkom i undersökningen att de anser att det är barn som har någon slags svårighet eller som är i behov av lite mer stöd än andra barn. Det framkom även att de anser att alla barn är i behov av särskilt stöd någon gång.

I studien undersökte vi hur ett antal förskollärare verksamma inom förskolan ser på begreppet barn i behov av särskilt stöd samt hur arbetet avseende dessa barn bedrivs inom förskolan. I studien använde vi oss av kvalitativ ansats i form av intervjuer. I resultatet har det framkommit att förskollärarnas definitioner av begreppet ?barn i behov av särskilt stöd? inte behöver vara någon diagnos. I arbetet med dessa barn framkom det att tiden inte är tillräcklig.

Bakgrund: Varje år drabbas unga vuxna av cancer och behöver professionell omvårdnad. De upplever sig inte få den vård de är i behov av. Alla människor har, enligt motivationsteorin, behov som är ordnade hierarkiskt, och som behöver uppfyllas för att människan ska kunna uppnå självförverkligande.Syfte: Syftet med denna studie var att identifiera och beskriva upplevda behov hos unga vuxna med cancer.Metod: Studien använde en kvalitativ nätnografisk design med induktiv ansats. Studien analyserade åtta bloggar skrivna av unga vuxna med cancer.Resultat: Resultatet visade åtta behov som grupperades i fyra teman. Temana grundades på upplevelser som beskrevs i bloggarna, och var: Information, Meningsfullhet, Känslohantering och Bemötande.Slutsats: Denna studie identifierade åtta behov som fanns på de fyra nedersta stegen i motivationsteorin.

Studien syftar till att belysa hur fritidshemspersonal uppfattar sitt arbete med barn i behov av särskilt stöd på fritidshemmet.I studien har vi använt oss utav kvalitativa intervjuer med personal på fritidshem.Resultatet visar att personalen på fritidshemmet vill få en större kännedom om vilka barn som är i behov av särskilt stöd i skolan för att bättre kunna stödja dem på fritidshemmet. I studien har vi sett att det brister i dialogen mellan fritidshemmet och skolan..

Vid allvarlig sjukdom och vid livets slutskede blir den andliga/existentiella dimensionen ofta påtaglig. Det ingår i sjuksköterskans omvårdnadsansvar att minska lidande och ge möjlighet till en värdig död. Detta ansvar kan uppfyllas genom att uppmärksamma, bedöma och åtgärda patientens andliga/existentiella behov. Syftet var att belysa den andliga/existentiella dimensionen i relationen mellan patient och sjuksköterska inom palliativ omvårdnad. Metoden som användes var en litteraturstudie av vetenskapliga artiklar som överensstämde med syfte och frågeställningar.

Det finns idag två former av uppsägning: personliga skäl och arbetsbrist. Vi anser att det behövs en tredje form av uppsägning: personlig arbetsbrist.Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera gällande rätt beträffande uppsägningar av tillsvidareanställda personer på grund av arbetsbrist och personliga skäl, som kan hänföras till individers kompetens och kvalifikationskrav. Vi undersöker hur gällande rätt tillämpas i praktiken, både i den offentliga- och i den privata sektorn, och vilka lösningar som används för att motsvara de krav som det nya tjänste- och kunskapssamhället ställer. Detta redovisas i form av empiriskt material. Delar av vårt empiriska material visar att arbetsgivare väljer uppsägningar på grund av arbetsbrist framför personliga skäl.

Bakgrund: Tidigare studier visar att när någon blir allvarligt sjuk påverkar det hela familjen. Familjefokuserad vård innebär att de som är viktiga i patientens liv inkluderas i vården. Få studier har med en djupare förståelse beskrivit anhörigas upplevda behov. Syfte: Syftet med studien var att belysa vuxna familjemedlemmars upplevda behov vid mötet med en akutmottagning/intensivvårdsavdelning. Metod: Litteraturstudien byggde på åtta studier, varav fyra med kvalitativ forskningsansats och fyra med en lämplig kombination av kvalitativ och kvantitativ ansats.

Nya medarbetare har förväntningar på sin arbetsgivare när de börjar på ett företag. De nya medarbetarna har även behov som måste uppfyllas. Det första en ny medarbetare möter av företaget är introduktionen. Den mest väsentliga delen av introduktionen är introduktionen till arbetsplatsen. Därför är syftet med denna uppsats att öka förståelsen för vilka förväntningar blivande medarbetare har på introduktionen till arbetsplatsen och även vilka behov de vill ha uppfyllda av introduktionen till arbetsplatsen.

Syftet med min uppsats är att, med utgångspunkt i Spolskys teori om språkvård, kartläggabruket och attityderna till hen som könsneutralt pronomen. I kartläggningen granskar jag också vilka olika användningsområden hen har, och ifall studenter i genusvetenskap och studenter i svenska har olika inställning till ordet. Metoderna jag har använt mig av är enenkätundersökning och en bruksundersökning av bloggar och tryckta texter.Mina resultat visar att de olika grupperna har olika attityder till hen, och att pronomenet framförallt fyller en funktion när man problematiserar genus eller enskilda individers könsidentitet..

Syftet med vår studie är att analysera miljöengagemanget hos individer som är verksamma i en etablerad miljöorganisation och i en nystartad miljöorganisation. Vi har valt det fenomenologiska angreppssättet då vi vill försöka beskriva våra intervjupersoners livsvärld.Studien är kvalitativ och vi har intervjuat fyra individer från Naturskyddsföreningen (SNF) och fyra individer från Klimataktion. Genom en kvalitativ forskningsmetod kan vi försöka att förstå miljöengagerade individers tankar och åsikter om deras miljöengagemang. Vi var intresserade av i vilken utsträckning de människor som är aktiva i den här typen av organisationer står för radikala åsikter och åtgärder i syfte att åstadkomma miljöförändringar. Med hjälp av våra valda teoretiker Tim Jackson (2009), Ulrich Beck (1998) och Anthony Giddens (2009) kan vi knyta an till ett perspektiv på miljöengagemang.Våra intervjupersoner är miljöengagerade då de är medvetna om miljöproblemen och de är oroliga för framtida generationer och för naturen själv.

Barn boende i familjehem är en utsatt grupp som får stöd från samhället. En kvalitativ studie genomfördes där fyra barn boende i familjehem samt en familjehemssekreterare intervjuades. Deltagarna fick fyra öppna frågor, svaren redovisas i resultat delen där barnen uttryckte sina behov. Syftet är att studera vilka behov av stöd barnen själva själva lyfter fram och om det skiljer sig från det socialtjänsten erbjuder barn boende i familjehemmen. Genom meningskoncentrering tolkades barnens svar till trygghet och tillhörighet i familjehemmet.

Syftet med denna studie var att undersöka varför människan shoppar, vilka upplevelser och känslor det ger, om det finns kopplingar till människans behov samt om det finns skillnader beträffande könen. Undersökningen genomfördes under våren och hösten 2007 i Norrbottens län. Det var 16 deltagare i åldrarna 28 till 63 år, hälften var kvinnor och hälften var än. Metoden som användes var kvalitativa intervjuer med 12 frågor. Resultaten visar att människan shoppar om de inte har planerat något annat och det finns tid över, om pengar finns att spendera och helst i sällskap med en vän.