Leukemi Àr en livshotande sjukdom som drabbar cirka tusen vuxna personer i Sverige varje Är. Patienter med leukemi behandlas i första hand med cytostatika för att sjukdomen ska gÄ i remisson och i vissa fall fortgÄr behandlingen med stamcellstransplantation för att ge möjlighet till förlÀngt liv eller bot av sjukdomen. Stamcellstransplantation innebÀr att man slÄr ut patientens benmÀrg och ersÀtter denna med ny benmÀrg. Syftet med studien var att beskriva upplevelser för och efter stamcellstransplantation hos patienter som diagnostiserats med leukemi. Studien genomfördes som en litteraturstudie dÀr 13 vetenskapliga artiklar analyserades.

Under 2007-2008 har en grupp Àldre studerande, en seniorgrupp, vid en folkhögskola intervjuats, om sitt liv och om sina upplevelser av att lÀra sig lÀsa och hur det format deras liv. Att lÀra sig lÀsa Àr en kompetens, som bidrar mycket till byggandet av den egna identiteten och integriteten. Identiteten dÀr kropp och sjÀl konstituerar en hel mÀnniska.MÀnskliga möten bestÄr till stor del av överförandet, kommunicerandet, av olika typer av budskap. Verbal kommunikation uppstÄr genom samtal, genom brevvÀxling, lÀsning av böcker och tidningar. FörmÄgan att uppleva med ord Àr viktig av tvÄ skÀl.

SyfteDenna uppsats syftar till att analysera kundsegmenteringsmetoder fo?r ett mikrofo?retag pa? industriella marknader betingat av att fo?retaget har mycket begra?nsade resurser och kunskap ro?rande denna typ av arbete.FrÄgestÀllningar1. Med utga?ngspunkt fra?n sin marknadssituation, hur arbetar R-Produktion med marknadsfo?ring och kundsegmentering och vilka fo?rdelar och nackdelar a?r fo?renliga med detta arbetssa?tt?2. Baserat pa? marknadssituation och interna fo?rutsa?ttningar, vilka teoretiska segmenteringsmodeller a?r ba?st la?mpade fo?r fo?retaget med ha?nsyn till praktisk genomfo?rbarhet, resursanspra?k och fo?rva?ntad homogenitet?3.

Ett varuma?rkesskydd erha?lls genom antingen registrering eller inarbetning. Fo?r en varuma?rkesregistrering av ett ka?nnetecken kra?vs att det innehar sa?rskiljningsfo?rma?ga, antingen ursprunglig eller inarbetad. Det a?r upp till den som ha?vdar att ett ka?nnetecken a?r inarbetat att presentera bevisning som sto?d fo?r sin talan.

Denna studie handlar om patienters upplevelser vid DT kolografi. Kolorektal cancer Àr denvanligaste typen av cancer som drabbar mÀnniskor efter 60- Ärs Älder. DT kolografi Àr nytarmundersökningsmetod som kan hjÀlpa till att upptÀcka kolorektal cancer i ett tidigt skede ochsom Ànnu inte utförs rutinmÀssigt pÄ alla kliniker. Eftersom patienter krÀver mycket omvÄrdnadunder proceduren Àr det viktigt att veta vilka upplevelser patienter har av DT kolografi för attkunna ge en god och sÀker vÄrd. Vissa delmoment i undersökningen kan upplevas som obehagligaoch inte helt riskfria.

Syftet med denna uppsats Ă€r att undersöka om det finns ekonomiska incitament att individer vĂ€ljer ekonomiskt bistĂ„nd framför lönearbete. Detta har gjorts i form av en fallstudie bestĂ„ende av typfamiljer dĂ€r det ekonomiska lĂ€get mellan ekonomiskt bistĂ„nd och lönearbete jĂ€mförs. Typfamiljerna har valet mellan ekonomiskt bistĂ„nd och lĂ„glönearbete. Även en jĂ€mförelse av ett arbete med medellön har gjorts för att visa individers lĂ„ngsiktiga incitament att ta ett lĂ„glönearbete. De individer som oftast har lĂ„ngsiktiga incitament Ă€r den yngre befolkningen dĂ€rför att de har just börjat sin arbetskarriĂ€r.

SammanfattningVi fick i uppdrag av Sjöfartsverket att undersöka möjligheter och hinder för intern rörlighet i organisationen. Syftet med denna C-uppsats var att undersöka vad som pĂ„verkar individens vilja till intern rörlighet, ett omrĂ„de som var relativt outforskat. Genom en kvalitativ studie med ett induktivt angreppssĂ€tt har vi med hjĂ€lp av tre fokusgrupper undersökt medarbetarnas uppfattning om detta.Resultatet visar att individuella olikheter som familjeförhĂ„llanden och instĂ€llning pĂ„verkar viljan till intern rörlighet. Det finns ett revirtĂ€nkande i organisationen som resulterar i arbetsgrupper med stark sammanhĂ„llning, och ett vi och dom-tĂ€nkande som hindrar den interna rörligheten. Även organisationsstrukturen innebĂ€r vissa hinder för rörligheten.

Bröstcancer Àr den vanligaste cancerformen hos kvinnor och ca 7000 nya fall diagnostiseras Ärligen i Sverige. Cytostatikabehandling Àr en vanlig behandlingsform mot bröstcancer och mÄnga kvinnor upplever den som pÄfrestande pÄ grund av dess biverkningar. De mest förekommande biverkningarna Àr hÄravfall, illamÄende, krÀkningar, uttalad trötthet, rÀdsla, depression samt Ängest. Sjuksköterskor kommer nÄgon gÄng i sitt arbete i kontakt med bröstcancerdrabbade kvinnor som genomgÄr cytostatikabehandlingen. Om cytostatikabehandlade kvinnors kunskapsbehov inte uppmÀrksammas finns det risk att dessa kvinnor upplever vÄrdlidande.

Bakgrund: MÄnga personer i Sverige drabbas av diabetes typ 2 varje Är. Insjuknandet medför att flera livsstilsförÀndringar bör göras för att komplikationer ska undvikas. Orems omvÄrdnadsteorier om egenvÄrd, egenvÄrdsbrist och om omvÄrdnadssystem tillÀmpades som teoretisk utgÄngspunkt i studien. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser av livsstilsförÀndringar vid diabetes typ 2. Metod: Metoden utgjordes av en systematisk litteraturstudie med induktiv ansats.

Bakgrund Stroke Àr en sjukdom som inte bara drabbar den sjuke utan det drabbar Àven i stor utstrÀckning de nÀrstÄende. För att kunna möta de nÀrstÄendes behov Àr det viktigt att sjuksköterskan har förstÄelse för deras situation och upplevelser. Syfte Att beskriva de upplevelser som nÀrstÄende till personer med stroke har i kontakt med vÄrden och i hemmet. Metod Studien Àr en litteraturstudie som baserats pÄ kvalitativa vetenskapliga artiklar, vilka analyserades med hjÀlp av en manifest kvalitativ innehÄllsanalys inspirerad av Graneheim och Lundman (2003). Resultat NÀrstÄende till personer som drabbats av stroke upplevde brister nÀr det gÀller information och stöd frÄn sjukvÄrden och de upplevde Àven ensamhet och isolering, att de hade lite tid för sig sjÀlva samt att de kÀnde oro och osÀkerhet inför framtiden.

VÄr studie behandlar fenomenet förÀldrarÄd i förskolan. Vi har i denna undersökning fokuserat pÄ pedagogers och förÀldrars upplevelser av förÀldrarÄd som samverkansform i förskolan. Undersökningen syftar ocksÄ till att undersöka om dessa upplevelser skiljer sig Ät och i sÄdana fall pÄ vilket sÀtt. Vi har antagit en fenomenologisk utgÄngspunkt dÀr man fokuserar andra mÀnniskors upplevelser av deras omvÀrld och anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer för att undersöka vad upplevelserna av förÀldrarÄd Àr. Vi har i denna undersökning valt att intervjua tre pedagoger och tre förÀldrar pÄ en förskola.

Bakgrund: BristfÀllig postoperativ smÀrtlindring Àr ett stort problem pÄ mÄnga vÄrdavdelningar. Patienter fortsÀtter att uppleva obehag och smÀrta efter operation trots att utvecklingen i postoperativ smÀrtbehandling har gÄtt framÄt. Syfte: Syftet med studien var att belysa patienters upplevelser vid postoperativ smÀrta. Metod: Litteraturstudien byggde pÄ sju artiklar, alla med kvalitativ forskningsansats. Studierna granskades och analyserades efter Malteruds (1998) analysprocess, med avsikt att komma fram till olika teman.

Bakgrund: Att födas för tidigt definieras som att födas före 37 fullgÄngna graviditetsveckor. Barn som föds för tidigt vÄrdas pÄ specialiserade sjukhusavdelningar, sÄ kallade neonatalavdelningar. Att fÄ barn för tidigt innebÀr en stor omstÀllning för förÀldrarna och situationen Àr pÄfrestande pÄ flera sÀtt. Syfte: Syftet med studien var att beskriva vilka upplevelser förÀldrar till prematurfödda barn har i samband med vÄrdtiden pÄ neonatalavdelningen. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie med artikelsökningar i databaser med omvÄrdnadsfokus.

Denna studie syftar till att undersöka tvÄ olika grupper av skidÄkare, pist- och offpistskidÄkare, och deras riskuppfattning samt riskhantering kring laviner. De frÄgestÀllningar som har formulerats belyser syftet genom att de handlar om att undersöka demografiska skillnader sÄ som kön, Älder, civilstÄnd, om man har barn, bostadsort, utbildningsnivÄ samt om man har sÀsongskort mellan tvÄ grupper av skidÄkare. Dessutom vill vi undersöka om grupperna vidtar ÄtgÀrder i olika omfattning, kvantitet. Som fördjupning studeras Àven hur individens riskuppfattning bland offpistÄkare kan förklara variationen i deras benÀgenhet att vidta förebyggande lavinsÀkerhetsÄtgÀrder. DÀrtill undersöker vi hur en teoretisk modell kan skapas genom resultatet av denna studie.

Syftet med detta arbete Àr att beskriva och analysera individers deltagande i det som hÀr kallas Projekt Prehab, som innebÀr en av Folkuniversitetet anordnad förberedande insats för arbetslivsinriktad rehabilitering. FrÄgestÀllningar i arbetet Àr vad det innebÀr för den enskilda individen att delta i Projekt Prehab, samt hur medverkan kan pÄverka nÀsta steg i rehabiliteringen. UtifrÄn kvalitativa intervjuer med sex deltagare och tvÄ coacher, har jag försökt besvara forskningsfrÄgorna. Det empiriska materialet har analyserats utifrÄn begrepp frÄn karriÀrvalsteorin Careership: brytpunkt, tid av rutin och handlingshorisont. Analysen grundas ocksÄ pÄ begrepp frÄn den sociologiska riktningen symbolisk interaktionism: social interaktion och rollövertagande, samt begreppen begriplighet och meningsfullhet som ingÄr i sociologen Antonovskys teori om individens kÀnsla av sammanhang.