Syftet med studien var att ta reda pa? hur man kan fra?mja lek fo?r barn med autistiska symptom som bor pa? korttidsboenden. En kvalitativ intervjuunderso?kning gjordes med sex deltagare och analyserades sedan genom en tolkande fenomenologisk analys (IPA). Fyra huvudteman med tillho?rande tva? underteman var valdes ut.

Bakgrund: VÄrdmiljön har stor betydelse för hur patienter upplever sin hÀlsa och sitt vÀlbefinnande. En del trivs med att vÄrdas i flerbÀddsrum medan andra inte gör det. Som sjuksköterska bör denne vara lyhörd för den enskilde individens behov.Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att belysa patientens upplevelser av att vÄrdas i ett flerbÀddsrum pÄ en vÄrdavdelning.Metod: En litteraturöversikt valdes och materialet analyserades med hjÀlp av en kvalitativ innehÄllsanalys.Resultat: Studiens resultat visade att patienterna upplevde sÄvÀl fördelar som nackdelar med att vÄrdas i flerbÀddsrum. Fördelarna var att de upplevde stöd och sÀllskap samt att de kunde dela erfarenheter med andra patienter. Nackdelarna var upplevelser av störande ljud samt bristande sekretess och integritet.Konklusion: Att vÄrdas i ett flerbÀddsrum pÄverkar patienten bÄde positivt och negativt och detta beror pÄ att upplevelser Àr subjektiva och Àr individberoende.

UtgÄngspunkten i denna studie har tagits ur ledares syn pÄ validering. Det har skapats en förstÄelse kring hur validering anvÀnds och vilka erfarenheter det finns kring begreppet. Med hjÀlp av semi-strukturerade intervjuer utfrÄgades sju personer i ledande befattning, vilket gav empirisk grund till arbetet. Det hermeneutiska perspektivet var utgÄngspunkt för arbetet. Vid tolkning av empirin anvÀndes den tematiska analysen som hjÀlpte till att strukturera den fakta som inhÀmtats genom att empirin kunde delas upp i tre grupper.Konstaterandet har gjorts att validering och informellt lÀrande hör ihop.

 I Sverige Àr cirka 350000 personer drabbade av diabetes typ 2, vilket Àr en vÀxande sjukdom. Förloppet vid diabetes typ 2 pÄverkas i hög grad av hur vi lever och att utföra vissa livsstilsförÀndringar Àr en viktig del i behandlingen av sjukdomen. Syftet med litteraturstudien var att belysa patienters upplevelser av livsstilsförÀndringar vid diabetes typ 2. Metoden som anvÀndes var en litteraturstudie, dÀr författarna utgick frÄn de nio stegen av Polit och Beck (2012). Det framkom 14 vetenskapliga artiklar efter sökningar i databaserna CINAHL och PubMed.  Författarna lÀste artiklarna ett flertal gÄnger, bedömde artiklarnas kvalitet samt utförde en analys.

Tidigare forskning visar att lÄngtidsarbetslöshet har betydelse för individens livskvalité och att mÀnniskor utan ett arbete lÀtt blir till nÄgon som fÄr stÄ utanför gemenskapen i samhÀllet. Vi önskar i vÄr C-uppsats att lyfta fram vad som sker i individens liv vid lÄngtidsarbetslöshet, med fokus pÄ hur arbetslösheten Àndrat individens sÀtt att se pÄ sig sjÀlv och hur det sociala och arbetsplatsanknutna nÀtverket förÀndrats.Vi anvÀnde oss av en kvalitativ metod, dÀr vi med en hermeneutisk vetenskaplig ansats genomfört nio stycken semistrukturerade livsvÀrldsintervjuer. Vi sökte inte efter en absolut sanning, vi intresserade oss av informanternas egna kÀnslor och upplevelser. Deras uttryckta kÀnslor och erfarenheter anvÀnde vi sedan för att tolka och analysera vÄrt material. Resultatet visade att informanternas syn pÄ sig sjÀlva drastiskt förÀndrades efter ett par mÄnader som arbetslösa, de upplevde sig som misslyckade och skÀmdes över sin situation.

Syftet med studien var att undersöka unga idrottares upplevelser av deras egna och omgivningens krav samt att undersöka vilka konsekvenser det innebar för individens hÀlsa. FrÄgestÀllningar baserades pÄ studiens syfte som var att fÄ förstÄelse för vilka krav idrottarna upplevde och varifrÄn de ansÄgs komma. Vidare frÄgestÀllningar var att undersöka hur kraven pÄverkade motivationen till idrottande samt att se vilka konsekvenser det innebar pÄ individens hÀlsa. Metoden var av kvalitativ ansats med halvstrukturerade intervjufrÄgor som konstruerades utifrÄn en intervjuguide. Sammanlagt genomfördes fem intervjuer pÄ idrottande ungdomar frÄn bÄde en skidförening och en fotbollsförening i GÀstrikland.

Syftet med f?religgande kvalitativa magisteruppsats ?r att f?rdjupa f?rst?elsen av patienters tillvaro och den v?rd de erh?ller inom r?ttspsykiatrisk v?rd, genom att unders?ka deras beskrivningar utifr?n ett livsv?rldsperspektiv. Studien vilar p? socialkonstruktionism och fenomenologi som ?vergripande perspektiv. Det teoretiska ramverket utg?rs av begreppen g?rande, varande, blivande och tillh?rande, samt utvalda begrepp av Judith Butler: ramar, livets os?kerhet, livsbetingelser, ett socialt n?tverk av h?nder, s?rjbarhet och att blomstra. Resultaten visar att patienters upplevelse av v?rden p?verkas av individuella behov, vilka formas av livserfarenheter, personliga egenskaper och v?rdens f?rm?ga att m?ta dessa behov.

Den la?rande organisationen ka?nnetecknas av parallella processer, samarbete o?ver gruppgra?nserna och kollektivt la?rarande. La?randet har visat sig vara en stor konkurrensfo?rdel. Den kunskapsbaserade organisationens ka?rna a?r de ma?nniskor som arbetar i den och deras samlade kompetens.

Bakgrund: Reumatoid artrit Àr den vanligaste inflammatoriska ledsjukdomen i Sverige. Sjukdomen pÄverkar individens liv och orsakar svÄrigheter i vardagen. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie Àr att belysa personers upplevelser av att leva med reumatoid artrit. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats anvÀndes dÀr tio artiklar granskades med hjÀlp av en innehÄllsanalys enligt Graneheim och Lundmans tolkning. Resultat: Resultatets underlag Àr skrivet utifrÄn de tio kvalitativa artiklarna.

Syftet med studien var att ta reda pa? hur man kan fra?mja lek fo?r barn med autistiska symptom som bor pa? korttidsboenden. En kvalitativ intervjuunderso?kning gjordes med sex deltagare och analyserades sedan genom en tolkande fenomenologisk analys (IPA). Fyra huvudteman med tillho?rande tva? underteman var valdes ut.

Lek kan ses som ett flerdimensionellt och komplext fenomen. F?rskolans l?roplan framh?ller att lek och l?rande ska bilda en helhet samt att lek ?r en f?ruts?ttning f?r barns utveckling. Fri lek ?r ett begrepp som ofta anv?nds i praktiken men som ocks? kan uppfattas som sv?r att arbeta med d? gr?nsen f?r vad som ?r fritt ?r diffust och vad frihet egentligen inneb?r i f?rskolans vardag.

Depression Àr en vanlig psykisk sjukdom som karakteriseras av nedstÀmdhet, förlust av intresse, skuldkÀnslor, störd sömn, lÄg energi och dÄlig koncentration. Dessa problem kan bli kroniska eller Äterkommande och försÀmrar individens förmÄga att klara det dagliga livet. Syftet Àr att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med psykisk ohÀlsa i form av depression och nedstÀmdhet. I det hÀr arbetet valdes en kvalitativ ansats och narrativ analys eftersom den belyser upplevelser dÄ mÀnniskor sjÀlva beskriver sina erfarenheter av sin sjukdom. Genom denna analys kan kunskap om kvinnors upplevelser av att leva med psykisk ohÀlsa i form av depression och nedstÀmdhet ökas.

Syftet med studien var att ta reda pa? hur man kan fra?mja lek fo?r barn med autistiska symptom som bor pa? korttidsboenden. En kvalitativ intervjuunderso?kning gjordes med sex deltagare och analyserades sedan genom en tolkande fenomenologisk analys (IPA). Fyra huvudteman med tillho?rande tva? underteman var valdes ut.

Bakgrund: Fibromyalgi Àr en muskelsjukdom med oklar etiologi som definieras av smÀrta med hög intensitet och lÄng duration. Symtom vid fibromyalgi karaktÀriseras av smÀrta och fatigue.  MÄnga individer upplever att sjukvÄrden och samhÀllet inte har tillrÀcklig kunskap och förstÄelse kring sjukdomen leder det till negativa upplevelser för den drabbade. Syfte: Att beskriva hur upplevelsen av fibromyalgi pÄverkar individens liv och dennes familj. Metod: En systematisk litteraturstudie innehÄllande 10 artiklar med kvalitativ ansats som valdes ut och analyserades. Resultat: I resultatet framkom tvÄ huvudkategorier: Det dagliga livet och Mötet med vÄrden.

Digital teknologi ?r ett omtalat ?mne i f?rskolan och 2024 f?rv?ntas en reviderad l?roplan f?r f?rskolan publiceras med syfte att g?ra f?rskolan sk?rmfri. Detta kan skapa funderingar eftersom det var vid den tidigare revideringen f?r knappt sex ?r sedan som digitalisering i f?rskolan implementerades. Den nya revideringen ?r baserad p? forskningsresultat fr?n det neurovetenskapliga f?ltet som visar negativa effekter p? barns utveckling kopplat till sk?rmanv?ndning.