Att genom behovsskattningar kartlÀgga anstÀlldas psykologiska drivkrafter, för att bÀttre kunna anpassa arbetet efter individens behov Àr en nyutvecklad metod inom organisationsutveckling. Det finns ett brett vetenskapligt stöd för att en god överenstÀmmelse mellan person-arbete ger upphov till mÄnga fördelar pÄ sÄvÀl individ- som organisationsnivÄ. Syftet med denna studie var att beskriva hur chefer anvÀnder behovsskattningar och samla erfarenheter kring vilka effekter och utmaningar som finns förenade med detta arbete. Datamaterialet samlades in genom semistrukturerade intervjuer med sex chefer och arbetsledare som anvÀnt behovsskattningar i sina organisationer. Resultatet visade att behovsskattningar kan ligga till grund för arbetsanpassning och Àven utgöra en guide för hur kommunikation och ledarskap bÀttre kan anpassas efter individens behov.

Dagkirurgi som behandlingsform har ökat för att möta besparingar och effektivisering inom hÀlso- och sjukvÄrd men Àven som ett led av ny forskning och utveckling av kirurgiska behandlingsmetoder. Den korta tid som patienter tillbringar pÄ sjukhus i samband med det dagkirurgiska ingreppet stÀller höga krav pÄ bemötande och omhÀndertagande av dessa patienter. Syftet var att belysa patienters upplevelse av att genomgÄ dagkirurgi. Metoden var en litteraturstudie dÀr 14 vetenskapliga artiklar valdes och analyserades. I resultatet framkom tre teman, Patienters upplevelse av övergivenhet, Patienters upplevelser av bristande information leder till oro och Patienters upplevelser av tillit.

Denna studie handlar om nÄgra ADHD elevers upplevelser av sin egen skoltid. Syftet medstudien var att ta undersöka om det fanns gemensamma upplevelser bland denna grupp.Gruppen bestod av fem stycken ADHD elever som valdes ut av en lÀrare pÄgymnasieprogrammet de ingick i.Metoden som anvÀndes under studiens gÄng var intervjuer dÀr bÄde strukturerade ochostrukturerade frÄgor ingick. De fem eleverna av bÄda könen, intervjuades om sin skoltid.UtifrÄn syfte och frÄgestÀllning har resultatet bearbetat och jÀmfört intervjuresultaten för attkomma fram till en resultatdel.Resultatet i studien pekade pÄ bland annat oförstÄende lÀrare som inte satt sig in i elevernassituation under skoltiden. Eleverna ansÄg Àven att de inte fÄtt den hjÀlp och de stödinsatser som de behövde för att klara sin skoltid. .

Arbetet som behandlare kan vara pÄfrestande dÄ behandlaren stÀndigt möter klienter. SÄledes kan en behandlare utsÀttas för bÄde psykiska och fysiska risker som eventuellt kan pÄverka behandlarens arbetsmotivation.Syftet med detta examensarbete Àr att utifrÄn behandlarens egna upplevelser fÄ en djupare kunskap om behandlarens arbetsmotivation och om faktorer som pÄverkar motivationen i arbetet. Studier har visat att faktorer som högt engagemang och en kÀnsla av att de, som behandlare, har möjligheten att göra en avgörande insats i klienters liv Àr viktiga i relation till arbetsmotivation. Faktorer som utmaningar, varierande arbetsuppgifter, relation till arbetsgruppen och klienter samt vikten av ledningens styrning framhÀvs i uppsatsen som andra viktiga motivationsfaktorer.Uppsatsen bygger pÄ tre teorier; Herzbergs two-factor theory, social kognitiv teori och Self determinationsteorin. Intervjuerna genomfördes genom en semistrukturerad kvalitativ intervju.Resultatet visade att behandlarna har en hög inre motivation till sitt arbete.

Bakgrund: FörÀldrarna stÀlls inför en ny och svÄr verklighet nÀr deras barn drabbas av cancerformen, akut lymfatisk leukemi. Deras liv blir till ett kaos dÀr mÄnga kÀnslor och upplevelser kommer att prÀgla deras livssituation. FörÀldrarna upplever under sin svÄra tid av sorg och lidande att hela deras vardagliga liv förÀndras drastiskt. De tappar kontrollen över de olika situationer som de tvingas gÄ igenom dÀr ovissheten samt maktlösheten möjligtvis Àr den vÀrsta upplevelsen av dem alla. Syftet med studien var att belysa förÀldrars upplevelser av att leva tillsammans med ett barn som har akut lymfatisk leukemi.

LÄngvarig smÀrta Àr en smÀrta som ska ha pÄgÄtt i tre eller sex mÄnader och Àr en vanlig orsak till sjukskrivningar i Sverige. LÄngvarig smÀrta har inga yttre manifestationer, vilket gör att andra har svÄrt att förstÄ den. Syftet med litteraturstudien var att beskriva vuxna personers upplevelser av att leva med lÄngvarig smÀrta. Studien baserades pÄ 13 vetenskapliga studier som analyserades med en kvalitativ manifest innehÄllsanalys. Resultatet presenterades i fem kategorier: att smÀrtan förÀndrar sjÀlvbilden och distanserar det sociala livet, att kÀnna ett behov av stöd som inkrÀktar pÄ oberoendet, att kÀnna att andra inte förstÄr den osynliga smÀrtan, att smÀrtan och kroppen Àr en motstÄndare som man slÄss mot dagligen och att strÀva efter ett gott liv och acceptera en outgrundlig framtid.

Bakgrund: L?ngvarig sm?rta ?r ett komplext tillst?nd med biologiska, psykologiska och sociala dimensioner som p?verkar funktion, vardag och livskvalitet. Behandling inkluderar l?kemedel, multimodal rehabilitering och psykologiska metoder. Digitala interventioner och sm?rtskolor erbjuder flexibel, evidensbaserad v?rd som kan f?rb?ttra sm?rtupplevelse, funktion och livskvalitet, ?ven p? distans.

Syftet för vÄr studie var att förstÄ barns upplevelser av fotografisk bild som dokumentationsmetod i förskola och förskoleklass. För att fÄ tillgÄng till barns tankar och upplevelser valde vi att genomföra kvalitativa intervjuer. Elva barn medverkade i studien varav fem barn gick i förskola och sex barn i förskoleklass. Resultatet visar att det fanns olika upplevelser och kÀnslor hos barnen i samband med dokumentation. Barnen upplevde sig bli fotograferade dÄ de skapade, byggde eller konstruerade nÄgot, men ocksÄ dÄ de klÀdde ut sig, dansade eller nÀr det kom gÀster.

Det Àr viktigt för företag att kontinuerligt arbeta med att förbÀttra arbetsmiljön och minska antalet arbetsolyckor. En ökning av antalet arbetsolyckor under det senaste Äret har lett till att Holmen önskat undersöka faktorer som pÄverkar individens beteende i sÀkerhetsarbetet. Detta fÄngade vÄrt intresse varför det blev syftet med vÄr uppsats. Med hjÀlp av intervjuer av individer och grupper vid tvÄ av Holmens bruk har vi kommit fram till att betoningen pÄ sÀkerhet inte Àr tillrÀcklig. Kommunikationen gÀllande vikten av sÀkerhet skulle kunna förbÀttras och ledningen men i synnerhet arbetsledarna skulle kunna ta en tydligare ledarroll. Vi har noterat att det finns normer och starka band inom gruppen vilka kan pÄverka individernas beteende pÄ ett sÀtt det inte borde.

Bakgrund: I Sverige drabbas varje Ă„r cirka 30 000 personer av stroke och en tredjedel av dem fĂ„r tydliga funktionsnedsĂ€ttningar. Även livet för familj och andra nĂ€rstĂ„ende till den drabbade kan pĂ„verkas. Problem: Tidigare forskning visar att sjuksköterskor kan ha svĂ„rt att ta del av patienters upplevelser nĂ€r de drabbats av funktionsnedsĂ€ttning efter en stroke. Detta Ă€r nĂ„got som kan pĂ„verka sjuksköterskans vĂ„rdande. Syfte: Att beskriva de drabbades upplevelser av att leva med funktionsnedsĂ€ttning efter en stroke.

Andnöd Àr huvudsymtomet hos personer med astma som bland vuxna Àr vanligast hos kvinnor. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med astma. 30 vetenskapliga artiklar som motsvarade syftet, publicerade 1982 och framÄt, analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys. Analysen resulterade i Ätta huvudkategorier: att kÀnna andnöd, trötthet och total utmattning, att sjukdomen ger upphov till negativa kÀnslor, att kÀnna sig annorlunda och brÀnnmÀrkt, att vilja kÀnna stöd och förstÄelse frÄn andra samt kÀnna tilltro till sin omgivning och sig sjÀlv, att ha negativt respektive positivt synsÀtt pÄ sin sjukdom och pÄ framtiden, att vara socialt begrÀnsad, svÄrt men möjligt att acceptera sin sjukdom, att vilja kontrollera och hantera sin astma. I diskussionen jÀmfördes kvinnornas upplevelser av astma med andra individers upplevelser av att leva med kroniska sjukdomar.

Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelser, delaktighet och kommunikation av en samordnad vÄrdplanering (SVP) under en vistelse pÄ ett korttidsboende i ett kommunalt Àldreboende. Studien hade en beskrivande design, dÀr nio patienter deltog. Data insamlades genom observationer och intervjuer och analyserades utifrÄn en kvalitativ innehÄllsanalys. Resultat frÄn observationerna visade att patientens delaktighet berodde pÄ den egna sjÀlvstÀndigheten och hur mycket stöd de sökte hos anhöriga. Intervjuresultaten redovisas i tre kategorier.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att möta personer med hiv. Sex kvalitativa artiklar har analyserats med kvalitativ innehÄllsanalys. I resultatet framkom tre kategorier: att pÄverkas kÀnslomÀssigt, att minska rÀdsla med kunskap och erfarenhet och att förebygga smittspridning. Litteraturstudien visar pÄ mÄnga olika kÀnslor i samband med vÄrdandet av person med hiv. Det framkom att mÄnga av sjuksköterskorna var rÀdda för att bli smittade av sjukdomen och anvÀnde dÀrför de skydd som fanns att tillgÄ.

Bakgrund. MÄnga patienter oroar sig inför kirurgiska ingrepp. Ett av orosmomenten Àr smÀrtan efter operationen. SmÀrtpÄverkade patienter utsÀtts för ett lidande. Detta lidande bryter patientens naturliga förhÄllningssÀtt till den levda vÀrlden.

Bakgrund: Den högteknologiska miljön pÄ en röntgenavdelning kan upplevas skrÀmmande för patienter sÀrskilt i samband med magnetkamera (MR)-undersökning. En MR-kamera bestÄr av en tunnelformad kamera och ett undersökningsbord som rör sig in och ut i tunneln. Vid en pÄgÄende undersökning uppstÄr höga ljud frÄn vibrationer i gradientspolar. För att fÄ bra kvalitet pÄ bildserier, mÄste patienten ligga stilla under hela bildtagningsförloppet som ibland tar mer Àn en halv timme. Syfte: Att belysa patienters upplevelser i samband med en MR-undersökning.