Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att belysa upplevelserna i samband med ett förÀndringsarbete ur ett personalperspektiv. Mina huvudfrÄgor jag ville ha besvarade Àr; hur upplever personalen förÀndringen samt hur bör en förÀndring genomföras för att den ska ses som positiv?Jag har anvÀnt mig av en kvalitativ metod och gjort tre stycken enskilda intervjuer. Styrkan med denna metod Àr att den ser till helheten samtidigt som den ger möjlighet att beskriva individens subjektiva upplevelser av ett fenomen. Som teoretisk ram för studien har jag anvÀnt organisationsteorin samt Angelöws (1991) teori om förÀndringsarbete.Resultatet i den hÀr studien visar pÄ att delaktighet Àr en av de viktigaste byggstenarna för att fÄ ett lyckat förÀndringsarbete samt att utan direkt information och en bra kommunikation Àr det svÄrt att fÄ personalen att kÀnna delaktighet i processen..

Syftet Ă€r att undersöka individers upplevelser av barriĂ€rer mot kunskapsdelning inom organisationer som anvĂ€nder extern arbetskraft i jĂ€mförelse med organisationer som ej anvĂ€nder extern arbetskraft. I denna uppsats har en hermeneutisk ansats anvĂ€nts för att studera individers upplevelser av barriĂ€rer mot kunskapsdelning. Respondenterna som deltagit i studien var frĂ„n fyra olika organisationer dĂ€r tvĂ„ av organisationerna anvĂ€nde sig av extern arbetskraft medan tvĂ„ endast anvĂ€nde sig av ordinarie personal. Vi utförde bĂ„de intervjuer och enkĂ€tundersökningar pĂ„ organisationer med extern personal och organisationer med bara ordinarie personal. Resultatet frĂ„n vĂ„r studie visar att de upplevda barriĂ€rerna mot kunskapsdelning i vissa lĂ€gen skiljer sig Ă„t mellan ordinarie- och extern personal. Det har rĂ„tt konsensus bland de studerade organisationerna om att tidsbrist Ă€r den frĂ€msta barriĂ€ren mot kunskapsdelning mellan ordinarie personal och extern personal, vilket har visat sig frĂ€mst bero pĂ„ den externa personalens korta anstĂ€llning. Även bland ordinarie personal Ă€r det frĂ€mst tidsbrist som upplevs som den frĂ€msta barriĂ€ren mot kunskapsdelning.

Det psykologiska kontraktet Àr ett ömsesidigt avtal, dÀr innehÄllet i bÄda parternas löften och förvÀntningar fÀrgas av individens kulturella bakgrund. Syftet med föreliggande studie var att ur den anstÀlldes perspektiv, undersöka huruvida kulturella skillnader i individens uppfattning av det psykologiska kontraktet förÀndras över tid. En webbaserad enkÀtundersökning utfördes med totalt 54 deltagare, 29 födda utomlands och 25 i Sverige. De faktorer som jÀmfördes var maktdistans, hög/lÄgkontext samt generella uppfattningar kring det psykologiska kontraktet. Resultatet visar en viss förÀndring över tid hos de utlandsfödda deltagarna, men att skillnaderna mellan utlands- och svenskfödda Àr smÄ.

Massmedium utgör en viktig informationskanal för individen i samhÀllet av idag. Det Àr allmÀnt kÀnt att massmedier pÄverkar opinionsbildningen i samhÀllet, dock inte i vilken utstrÀckning. Massmediers nyhetsförmedling öppnar antalet olika tolkningsmöjligheter vilka kan pÄverka förtroendet bÄde positivt och negativt beroende pÄ individens egna erfarenheter och i vilken utstrÀckning individen Àr beroende av massmedier i sin Äsiktsbildning. DÄ förtroende konstant och regelbundet mÄste omförhandlas och aldrig fÄr tas för givet har journalisten och massmediumet en avgörande betydelse i individens Äsiktsbildning. Detta i och med att journalistens makt att genom sprÄk och framstÀllning i massmedier kan pÄverka den allmÀnna opinionen, vilken sedermera utgör en av grunderna i förtroendeskapandet..

Bakgrund: Trots nationella m?l om korta vistelsetider p? somatiska akutmottagningar ?r v?ntetiderna ofta l?nga, vilket kan p?verka b?de patienter och personal negativt. Sjuksk?terskor p? akutmottagningar ?r s?rskilt utsatta f?r arbetsrelaterad stress. Denna stress kan i sin tur p?verka patients?kerheten och kvaliteten p? omv?rdnaden negativt.

Nationella m?tningar visar att svenska elevers l?sf?rm?ga f?rs?mrats under 2000-talet trots att skolor har blivit b?ttre p? att identifiera elevers l?ssv?righeter. Syftet med studien ?r att unders?ka hur n?gra speciall?rare med specialisering mot spr?k-, skriv- och l?sutveckling som arbetar p? skolor med god m?luppfyllelse i svenska, beskriver att de planerar, genomf?r, f?ljer upp och vill utveckla insatser i l?sundervisningen i ?rskurs F-3 efter att l?sscreening gjorts f?r att elever med l?ga resultat ska utvecklas mot en god l?sf?rm?ga. De centrala fr?gest?llningar studien fokuserar p? ?r hur speciall?rare beskriver att de anv?nder elevers testresultat f?r att planera och genomf?ra insatser efter l?sscreeningen, hur de beskriver att de f?ljer upp insatser samt hur de skulle vilja utveckla detta arbete.

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att undersöka funktionshindrades strategier och erfarenheter av att etablera sig pÄ arbetsmarknaden. För att fÄ svar pÄ vÄrt syfte har vi utgÄtt frÄn följande frÄgestÀllningar: Vilka positiva respektive negativa upplevelser har de funktionshindrade med sig frÄn processen av att komma in pÄ arbetsmarknaden? Hur har processen sett ut gÀllande de funktionshindrades egna handlingar och beslut? Vad har myndigheter och andra aktörer gjort för de funktionshindrade? Syftet med studien Àr att ta del av enskilda funktionshindrades berÀttelse för att fÄ en sÄ mÄngfacetterad, levande och detaljrik beskrivning som möjligt av varje livssituation och erfarenhet. Vi har valt att enbart intervjua funktionshindrade för att fÄ just deras uppfattning av att etablera sig pÄ arbetsmarknaden. Vi har i detta arbete valt att inte rikta oss mot Arbetsförmedlingen, arbetsgivare och andra aktörer utan bara fokusera pÄ de funktionshindrades upplevelser och erfarenheter.

En planering av sin framtida karriÀr utifrÄn sina inre personliga förutsÀttningar kan vara vÀrdefull i en förÀndrad arbetssituation, till exempel efter en förÀldraledighet. Att öka förstÄelsen för individens egna upplevelser av karriÀrplanering kan underlÀtta för organisationer att utforma sÄdana program pÄ bÀsta sÀtt. Syftet med föreliggande studie var att undersöka vilka psykologiska effekter ett karriÀrplaneringsprogram vid en statlig myndighet upplevdes ha för medarbetare som deltog efter sin förÀldraledighet. Studien baserades pÄ fem intervjuer dÀr resultatet tolkades utifrÄn tillvÀgagÄngssÀttet för induktiv tematisk analys. NÄgra framtrÀdande psykologiska effekter av programmet var en ökad sjÀlvkÀnnedom, att kunna se sin arbetssituation frÄn ett nytt perspektiv, fÄ bekrÀftelse pÄ sina vÀrderingar, inspiration till aktivt handlande samt kunna tydliggöra framtida karriÀrmÄl.

Bakgrund: Att fa? en stomi kan inneba?ra flera olika fo?ra?ndringar i en ma?nniskas liv. Individens sja?lvbild kan fo?ra?ndras efter operationen, till fo?ljd av det nya kroppsliga utseendet och dess funktioner. Ett tillfredssta?llande sexliv a?r starkt korrelerat till psykosocialt- och fysiskt va?lbefinnande.

Grundtanken till denna uppsats bygger pÄ min erfarenhet av tvÄ motsatta förestÀllningar i det svenska samhÀllet. Dels en generell bild av individen som sjÀlvskapande, fri och subjektiv. En förestÀllning som, tillsammans med medvetenheten att vÄr livsstil och vÄrt samhÀlles vÀlstÄnd Àr pÄ bekostnad av ohÄllbarhet och orÀttvisa i vÀrlden, ocksÄ medför ett krav pÄ individens engagemang och ansvarstagande. För den sjÀlvskapande, fria individen Àr den egna handlingen vital i skapandet av personlig identitet, dÄ den förvÀntas vara ett resultat av den fria viljan. JÀmsides, i samma individs sjÀlvbild, uppfattar jag ett motsatt antagande att individens handling nÀstan Àr betydelselös satt i förhÄllande till vad som behövs förÀndras för att uppnÄ större global hÄllbarhet och rÀttvisa.

Bakgrund: Varje Är stomiopereras ca 15 000 personer i Sverige av olika bakomliggande orsaker. Detta pÄverkar individens livskvalitet pÄ ett eller annat sÀtt. Syfte: Belysa hur individer med enteral stomi upplever sin livskvalitet i det dagliga livet. Metod: En litteraturstudie. Analysen Àr gjord med inspiration av Graneheim och Lundman (2004).

Idag finns det inte n?got krav p? elevh?lsa p? komvux eller p? yrkesh?gskolan. Samtidigt visar flera studier att vuxna elever i behov av st?d ?kar. P? komvuxutbildning l?ser eleven gymnasiekurser mot ett yrkesprogram och yrkesh?gskolan ?r en eftergymnasial utbildning som utbildar mot ett yrke.

Bakgrund: Psykiskt och/eller fysiskt vÄld förekommer i alldeles för stor utstrÀckning i Sverige och Àven i resten av vÀrlden. Trots lag mot barnmisshandel i flera lÀnder sÄ fortsÀtter anmÀlda fall av barnmisshandel att öka.Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur psykiskt och/eller fysiskt vÄld under barndomen har pÄverkat de utsatta senare under vuxenlivet.Metod: Studien baserades pÄ sjÀlvbiografier. En kvalitativ ansats har anvÀnts i föreliggande studie dÀrför att det var upplevelser hos individer som undersöktes. Resultatet analyserades med hjÀlp av en kvalitativ, manifest innehÄllsanalys.Resultat: I studien framkom fem olika kategorier. Dessa var: lidande, vÀlbefinnande, konsekvenser av barnmisshandeln, relationen med förÀldrarna/förövarna samt relation med andra individer.

Sexualiserat vÄld mot kvinnor Àr ett vÀrldsomfattande problem som utgör ett hot mot individens hÀlsa. DÀrför Àr vÄrdpersonalens bemötande centralt och betydelsefullt för att kunna skapa en tillfredsstÀllande omvÄrdnadsrelation. Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur kvinnor upplever bemötandet frÄn hÀlso- och sjukvÄrdspersonal efter att ha blivit utsatt för sexualiserat vÄld av sin partner. Tio vetenskapliga artiklar publicerade mellan Är 1999-2009 analyserades genom kvalitativ innehÄllsanalys med manifest ansats. Resultatet gav fyra kategorier: Empati och bekrÀftelse lindrar lidandet: VÄga öppna sig genom samtal: Behov av information för förstÄelse och beslutstagande: Avsaknad av förstÄelse och mod att avslöja.

VÄren 2007 genomförde jag i samarbete med SEB en surveyundersökning bland de Àldre som tagit bankens seniorlÄn. Surveyundersökningens resultat gjorde att jag önskade fördjupa frÄgestÀllningen, varför syftet med denna uppsats varit att fÄ en ingÄende förstÄelse om seniorlÄntagarens tankegÄngar om seniorlÄnet ? sÄvÀl inför som efter skuldsÀttningen. Med fallstudie av kvalitativ ansats har det empiriska materialet baserats pÄ djupintervjuer och teorierna har utgÄtt frÄn empowerment, identitet och mÀnniskans ekonomiska handlande i det senmoderna samhÀllet.Resultatet av undersökningen visar att seniorlÄnet ger den Àldre positiva möjligheter i form av identitets- och livsstilsbevarande och upplevelser av en större valfrihet, sjÀlvstÀndighet och ekonomisk trygghet. Samtidigt rÄder en ambivalens hos en del av de Àldre som menar att lÄnet egentligen inte betytt nÄgot för individens vardag Àvensom uppstÄr en upplevelse av en ekonomisk otrygghet nÀr bankens redovisningssÀtt av seniorlÄnet uppfattas som ofullstÀndig.