Syftet med denna studie har varit att ta reda pa? vilka samha?lleliga faktorer som initierade det egyptiska upproret. Enva?ldsha?rskaren Mubarak hade styrt landet i 30 a?r fram till revolten 2011. Egypten hade sedan la?ng tid lidit under sva?ra ekonomiska och sociala fo?rha?llanden, da?r medborgarna saknade politiska ra?ttig- heter.

Markus och Kitayama definierar oberoende jag som ett jag som Ă€r sjĂ€lvstĂ€ndig och separat frĂ„n andra individer. Kollektivt jag definieras som ett sammankopplat till andra individer. Syftet med studien var att undersöka vilka upplevelser kring identitet som en person med invandrarbakgrund har. MĂ„let var Ă€ven att undersöka vad som pĂ„verkade individens upplevelser kring identiteten. Åtta intervjuer genomfördes genom chat, dĂ€r deltagarnas Ă„lder varierade mellan 20-46 Ă„r.

FrÄgan om namnpublicering i media i samband med brott Àr alltid lika aktuell. Det finns tunga argument bÄde för och emot publicering. Dessa Àr ofta beroende av sammanhanget och det enskilda fallet. I de allra flesta fall Àr det allmÀnintresset som avgör om det anses motiverat med en namnpublicering. Syftet med denna undersökning Àr att genom en enkÀtundersökning studera vad allmÀnheten anser om namnpublicering i samband med brott.

Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter av omvÄrdnadsarbetet kring patienter med Àtstörningar. Litteraturstudien kommer Àven bestÄ av en granskning av artiklarnas datainsamlingsmetod. Metod: En litteraturstudie med kvantitativa och kvalitativa artiklar publicerade mellan 2004 och 2014. Artiklarna söktes i databaserna PubMed, Cinahl och Discovery. Resultatet till föreliggande litteraturstudie baserades pÄ 12 artiklar.

Matvanor Ă€r en av de största bestĂ€mningsfaktorerna för hĂ€lsa. Över tid har vĂ„ra matvanor försĂ€mrats vilket bidragit till utvecklandet av flera stora folksjukdomar, som hjĂ€rt- och kĂ€rlsjukdom, typ 2-diabetes och cancer. För att förbĂ€ttra vĂ„ra matvanor och folkhĂ€lsan behövs olika former av hĂ€lsoarbete, som bör styras av en detaljerad bild av mĂ„lgruppen. PĂ„ uppdrag av Stena görs i denna studie en kartlĂ€ggning av kostvanorna hos medarbetarna pĂ„ Stena Oil. Syftet med studien Ă€r att kartlĂ€gga kostvanorna hos medarbetarna pĂ„ Stena Oil och pĂ„ sĂ„ sĂ€tt skapa ett underlag för en intervention med syfte att förbĂ€ttra deras kostvanor.

Bakgrund: Sexuell h?lsa ?r avg?rande f?r v?lbefinnandet samt att relationer med en ?ppen kommunikation om sexualitet ?r n?dv?ndig f?r att fr?mja den. Efter barnaf?dande st?r kvinnor ofta inf?r fysiska och k?nslom?ssiga utmaningar, vilket kan p?verka sexuell lust och ofta leda till f?r?ndringar i sexlivet. Lust, ursprungligen kopplad till ?verlevnadsinstinkten, varierar ?ver tid och p?verkas av olika faktorer.

Det psykologiska kontraktet Àr ett ömsesidigt avtal, dÀr innehÄllet i bÄda parternas löften och förvÀntningar fÀrgas av individens kulturella bakgrund. Syftet med föreliggande studie var att ur den anstÀlldes perspektiv, undersöka huruvida kulturella skillnader i individens uppfattning av det psykologiska kontraktet förÀndras över tid. En webbaserad enkÀtundersökning utfördes med totalt 54 deltagare, 29 födda utomlands och 25 i Sverige. De faktorer som jÀmfördes var maktdistans, hög/lÄgkontext samt generella uppfattningar kring det psykologiska kontraktet. Resultatet visar en viss förÀndring över tid hos de utlandsfödda deltagarna, men att skillnaderna mellan utlands- och svenskfödda Àr smÄ.

Bakgrund: Varje Är stomiopereras ca 15 000 personer i Sverige av olika bakomliggande orsaker. Detta pÄverkar individens livskvalitet pÄ ett eller annat sÀtt. Syfte: Belysa hur individer med enteral stomi upplever sin livskvalitet i det dagliga livet. Metod: En litteraturstudie. Analysen Àr gjord med inspiration av Graneheim och Lundman (2004).

I denna uppsats syftar jag till att ta reda pÄ hur individer med konsultbaserade arbetsroller och projektstyrda arbetstider upplever sin arbetssituation och arbetsidentitet samt förstÄ och förklara hur individuella och kontextuella faktorer pÄverkar dessa upplevelser.Arbetsidentiteten hos individer med konsultbaserade arbetsroller kommer i denna uppsats att jÀmföras mot teorier om identitetsuppbyggnad, grÀnslöst arbete, det nya arbetslivet och andra centrala begrepp som socialt sammanhang och flexibilitet.Detta Àr en kvalitativ studie dÀr intervjuer har valts som metod. I studien har sex konsulter med varierande erfarenheter och arbetsroller intervjuats runt om i Göteborgs stad. Intervjuerna har transkriberats och sedan kodats genom metoden i grundad teori. De teman som arbetats fram har sedan satts i relation tillbefintlig teori inom Àmnet.Studien har visat att utmaningen i arbetet, grÀnslöshet mellan privatliv och arbetsliv samt en oro för kontinuiteten i sitt arbete Àr centrala begrepp som formar de individer jag intervjuat. Den har Àven visat att det finns ett band mellan arbetsmarknaden och individens formande av arbetsidentiteten.

Kronisk njursvikt ökar varje Är och vid terminal njurinsufficiens ses njurtransplantation som förstaval av behandling. Behovet av donerade njurar Àr större Àn tillgÄngen, vilket leder till en lÄng vÀntan för individen. Studiens syfte var att beskriva individers upplevelser i vÀntan pÄ en njurtransplantation. Metoden var en litteraturstudien dÀr tio vetenskapliga artiklar granskades och analyserades. I analysen framkom tre teman som utgjorde resultatet: behandling för att överleva dÀr dialysbehandlingen sÄgs som en begrÀnsning i livet och gjorde det svÄrt att leva som dem gjort tidigare, kÀnna hopp dÀr en transplantation var nÄgot att hoppas pÄ, ett sÀtt att ta sig ur dialysen och fÄ tillbaka sitt gamla liv, samt kÀnna hopplöshet dÀr rÀdsla för att njurtransplantationen aldrig skulle bli av och kÀnslor av att vara pÄ is i vÀntan uppkom.

Bakgrund: Barns upplevelse av sm?rta ?r komplext och p?verkas av b?de fysiologiska och k?nslom?ssiga faktorer. Postoperativ sm?rta hos barn kan uttryckas p? olika s?tt beroende p? ?lder, vilket g?r sm?rtbed?mning och sm?rtbehandling en utmaning. Tidigare forskning beskriver barns postoperativa sm?rta som underbehandlad.

Palliativ vÄrd syftar till att se patienten och dess nÀrstÄende som en helhet dÀr mÄlet Àr att bidra till vÀlbefinnande och vÀrdighet i livets slut. För att underlÀtta de nÀrstÄendes situation spelar vÄrdpersonalen en stor roll. Syftet var att beskriva nÀrstÄendes upplevelser av den palliativa vÄrden. Metoden som anvÀndes var litteraturstudie som grundades pÄ tolv vetenskapliga artiklar. Resultatet visade att nÀrstÄende Àr i stort behov olika stödjande insatser frÄn vÄrdpersonalen.

Tidigare forskning har undersökt vad individer gör pÄ Facebook och om det finns nÄgot samband med individens personlighet. Det har Àven forskats pÄ om det finns nÄgra könsskillnader pÄ vad individerna gör pÄ Facebook. Denna studie fokuserar pÄ anledningen till varför individer vÀljer att anvÀnda sig av Facebook och om det finns nÄgot samband mellan individens personlighet samt kön. Studien inriktar sig pÄ de tvÄ personlighetsdimensionerna ?extraversion? och ?agreeableness?.

MÄnga företag investerar i ledarskapsutbildningar i hopp om att fÄ mer kompetenta ledare som kan generera mer framgÄng för företagen. Forskningen inom omrÄdet visar dock att lÄngt ifrÄn alla ledarskapsutbildningar Àr framgÄngsrika, dÄ det finns mÄnga komponenter som kan hindra ledarskapsutbildningar frÄn att vara effektfulla. Trots detta Àr det fÄ företag som utvÀrderar sina ledarskapsutbildningar. Syftet med denna studie var att utifrÄn deltagarnas upplevelser, beskriva vilka effekter ett företags interna ledarskapsutbildning resulterat i samt vilka hinder som funnits för ledarskapsutbildningens framgÄng. Fyra chefer som genomgÄtt företagets ledarskapsutbildning intervjuades och induktiv tematisk analysmetod anvÀndes.

Bakgrund: Sjuksk?terskor inom ?ldrev?rden st?r inf?r utmaningar med sv?rl?kta s?r hos den ?ldrande befolkningen. Kunskap hos sjuksk?terskan om sv?rl?kta s?r ?r en viktig del i omv?rdnaden av patienter med sv?rl?kta s?r. Inom kommunal h?lso- och sjukv?rd sjuksk?terskor tr?ffar patienter med s?r i hemmet eller p? v?rd och omsorgsboenden och d?rf?r ?r det avg?rande att sjuksk?terskor har kunskap om bed?mning och diagnos av s?r samt s?rbehandling och s?rl?kningsprocessen.