Frågan om namnpublicering i media i samband med brott är alltid lika aktuell. Det finns tunga argument både för och emot publicering. Dessa är ofta beroende av sammanhanget och det enskilda fallet. I de allra flesta fall är det allmänintresset som avgör om det anses motiverat med en namnpublicering. Syftet med denna undersökning är att genom en enkätundersökning studera vad allmänheten anser om namnpublicering i samband med brott.

I denna studie fokuseras boendestöd för personer med missbruksproblematik. Det vi är intresserade av är de professionellas uppfattningar och erfarenheter av vad boendestöd kan innebära. Frågeställningarna blir: Vilka uppfattningar och erfarenheter kan professionella ha med avseende på (1) insatsens utformning, (2) insatsens innehåll samt på (3) insatsens betydelse. Studien utgår från en kvalitativ forskningsstrategi med hermeneutiken som forskningstradition. Studien bygger på semistrukturerade intervjuer där fem professionella inom tre former av boendestöd har blivit intervjuade.

Enligt lagar och förordningar, omvårdnadsteorier och etiska förhållningsregler ska hälso- sjukvården ge god omvårdnad till alla patienter och den ska utgå från den enskilda Individens behov. Denna litteraturstudies syfte är att belysa innebörden av god omvårdnad ur patientens perspektiv. Efter litteratursökning i databasen CINAHL valdes åtta artiklar som motsvarade syftet ut. Metoden som använts utgår från Fribergs (2006) modell om analys av kvalitativ forskning. Friberg (2006) skriver att kvalitativa studier har ökad förståelse som yttersta mål.

Matvanor är en av de största bestämningsfaktorerna för hälsa. Över tid har våra matvanor försämrats vilket bidragit till utvecklandet av flera stora folksjukdomar, som hjärt- och kärlsjukdom, typ 2-diabetes och cancer. För att förbättra våra matvanor och folkhälsan behövs olika former av hälsoarbete, som bör styras av en detaljerad bild av målgruppen. På uppdrag av Stena görs i denna studie en kartläggning av kostvanorna hos medarbetarna på Stena Oil. Syftet med studien är att kartlägga kostvanorna hos medarbetarna på Stena Oil och på så sätt skapa ett underlag för en intervention med syfte att förbättra deras kostvanor.

Det psykologiska kontraktet är ett ömsesidigt avtal, där innehållet i båda parternas löften och förväntningar färgas av individens kulturella bakgrund. Syftet med föreliggande studie var att ur den anställdes perspektiv, undersöka huruvida kulturella skillnader i individens uppfattning av det psykologiska kontraktet förändras över tid. En webbaserad enkätundersökning utfördes med totalt 54 deltagare, 29 födda utomlands och 25 i Sverige. De faktorer som jämfördes var maktdistans, hög/lågkontext samt generella uppfattningar kring det psykologiska kontraktet. Resultatet visar en viss förändring över tid hos de utlandsfödda deltagarna, men att skillnaderna mellan utlands- och svenskfödda är små.

Bakgrund: Varje år stomiopereras ca 15 000 personer i Sverige av olika bakomliggande orsaker. Detta påverkar individens livskvalitet på ett eller annat sätt. Syfte: Belysa hur individer med enteral stomi upplever sin livskvalitet i det dagliga livet. Metod: En litteraturstudie. Analysen är gjord med inspiration av Graneheim och Lundman (2004).

En arbetsrelaterad ohälsa samt arbetsmiljöfrågans betydelse för individens hälsa och välmående har medfört att hälsofrämjande insatser för hälsa och säkerhet i arbetet utgör viktiga åtgärder för en förbättrad folkhälsa. Arbetslivets föränderlighet med nya krav har skapat en medvetenhet om arbetsmiljö- och säkerhetsområdets betydelse för organisationers utveckling och tillväxt. Strategier för att skapa hälsosamma arbetsmiljöer medför att arbetsplatsen utgör en viktig arena för hälsofrämjande arbete.Syftet med denna studie var att beskriva upplevda framgångs- och motgångsfaktorer i beslutsprocessen bland chefer i utvecklingen av en säkerhetskultur. Metoden som användes har en kvalitativ studiedesign och semistrukturerade intervjuer genomfördes. Resultaten visade att arbetsmiljö- och säkerhetsfrågor var givande att driva trots arbetsmiljöområdets komplexitet.

Olsson, R & Ståleker H. Metoder med inriktning på beteendeförändringar för personer i behov av förändrade kostvanor. ? En litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 10 poäng.

Tidigare forskning har undersökt vad individer gör på Facebook och om det finns något samband med individens personlighet. Det har även forskats på om det finns några könsskillnader på vad individerna gör på Facebook. Denna studie fokuserar på anledningen till varför individer väljer att använda sig av Facebook och om det finns något samband mellan individens personlighet samt kön. Studien inriktar sig på de två personlighetsdimensionerna ?extraversion? och ?agreeableness?.

Det finns mycket lite forskning gjord kring vilken form av hjälp överviktiga vill ha och var de kan tänkas vilja söka hjälp för att komma till rätta med sin vikt. För att hälsopedagoger och närbesläktade yrkesgrupper ska kunna genomföra riktade interventioner mot övervikt är det betydelsefullt att de har kännedom om överviktigas önskningar. Avsikten med studien är att utreda överviktigas önskemål om hjälpform och behov av hjälpkanaler för att tydliggöra hur riktade viktinterventioner lämpligen bör utformas för att bli effektiva och på individens egna villkor. En kvantitativ enkätstudie har genomförts där resultaten jämförts för att skapa tillämpliga data till analysen. Undersökningen visar att överviktiga framför allt vill ha kostråd, råd om fysisk aktivitet och stöd i form av coachning.

Hösten 2010 infördes nya antagningsregler till högskolan, vilka påverkar den enskilda individens förutsättningar för att bli antagen till den önskade högskoleutbildningen. Syftet med vår studie är att undersöka sex gymnasieelever, som går sitt tredje år på sitt gymnasieprogram, och försöka få kännedom om dessa personers känslor och upplevelser av de nya antagningsreglerna. Genom vår studie ämnar vi även att undersöka om habitus, individens påverkan av uppväxtförhållanden och av familjen, påverkar människors förutsättningar för vidareutbildning. Vi ämnar även undersöka om handlingshorisonten, individens valmöjligheter, krymper eller växer för dessa sex ungdomar vilka går yrkesförberedande gymnasieprogram. Detta för att på så sätt kunna förstå hur individen resonerar om sina valmöjligheter kring studier och yrken.

Bakgrund: Bakgrunden innehåller fakta om den kroniska sjukdomen multipel skleros, MS, som är en neurologisk sjukdom. Idag har 12000 människor i Sverige diagnosen, och ytterligare 400 diagnostiseras varje år. Sjukdomen kan leda till funktionsnedsättning och många med diagnosen blir beroende av hjälp och hjälpmedel. Detta kan inverka på individens livsvärld, välbefinnande, lidande och självbild, samt den subjektiva och den levda kroppen. Benner och Wrubels omvårdnadsteori har valts, eftersom de inriktar sig på individens egna upplevelser av välbefinnande och ohälsa.

ADHD är ett funktionshinder som betyder att man kan ha problem med att reglera och kontrollera uppmärksamhet, impulsivitet och överaktivitet. Syftet med undersökningen är att ta reda på hur man i skolan arbetar med barn som har ADHD. Vi har använt oss av en kvalitativ forskningsmetod med intervjuer och observationer inom ett och samma område. Av vårt resultat framgick det att tydlighet, struktur samt förberedelse är viktiga komponenter i arbetet med barn som har ADHD. Det finns generella metoder för hur pedagoger kan anpassa undervingen men det är viktigt att anpassa de utifrån individens specifika begränsningar och behov.

 SammanfattningEn lärare måste vara förberedd på att i sitt klassrum möta elever som har olika behov och förutsättningar. Elever lär också på olika vis och behöver olika mycket stöttning. Detta gör att läraren måste ha kunskap till att anpassa undervisningen utefter individen och gruppens behov. När man som lärare får en elev till klassen som har ett ovanligt funktionshinder så bör det ställas högre krav på arbetssättet, för att eleven ska kunna tillgodogöra sig undervisningen på bästa sätt.Syftet med undersökningen är att belysa hur pedagogerna i klassen uppfattar lärandet samt hur de anpassar undervisningen utefter Individens behov och förutsättningar. Mina frågeställningar är hur bedrivs undervisning i ett klassrum i skolans tidigare år där det finns en synskadad elev? Samt vad innebär det för ett barn att ha en synskada?I mitt arbete har jag gjort en litteraturundersökning för att få en vidgad bild på ett synskadat barns behov.

Det psykologiska kontraktet är ett ömsesidigt avtal, där innehållet i båda parternas löften och förväntningar färgas av individens kulturella bakgrund. Syftet med föreliggande studie var att ur den anställdes perspektiv, undersöka huruvida kulturella skillnader i individens uppfattning av det psykologiska kontraktet förändras över tid. En webbaserad enkätundersökning utfördes med totalt 54 deltagare, 29 födda utomlands och 25 i Sverige. De faktorer som jämfördes var maktdistans, hög/lågkontext samt generella uppfattningar kring det psykologiska kontraktet. Resultatet visar en viss förändring över tid hos de utlandsfödda deltagarna, men att skillnaderna mellan utlands- och svenskfödda är små.