AbstractArbetets art: C- uppsatsSidantal: 44Titel: Är man ?sär? bara för att man inte kan? - En studie av hur man placerar elever i behov av särskilt stöd i skolan. Författare: Pauline Bengtsson och Helena StrandkvistHandledare: Ann- Sofi RåstamDatum: Höstterminen 2005Bakgrund: Vår studie grundas på hur och var man placerar elever i behov av särskilt stöd. Vi har tittat på två skolor i samma kommun. Den ena skolan kallar vi för skola A, där är eleverna i behov av särskilt stöd placerade i grundskolan.

Enligt b?de styrdokument och skollagen s? framkommer det att barn i behov av st?d ska f? det st?det de ?r i behov av. Det som inte st?r skrivet ?r hur detta arbete ska bedrivas, det kan tolkas som att det ?r upp till varje verksamhet. Det r?der m?nga fr?getecken kring hur arbetet ska se ut. I den tidigare forskning som anv?nts som underlag f?r kommande studie framkommer det att m?nga barn inte f?r det st?d som de ?r i behov av.

Vårt arbete handlar om huruvida leken finns och används som redskap kopplat till lärandet med klasser med barn med behov av särskilt stöd. Vi har genomfört observationer i tre olika klasser och samtalat med respektive pedagoger, vi har även läst relevant litteratur bl.a. om Stern, Piaget och Vygotskij. Vår tes är att pedagogerna i klasser med barn med behov av särskilt stöd tar hjälp av leken som pedagogiskt verktyg för att stimulera och lära eleverna. Syftet är att belysa leken och koppla det till lärande, genom att besöka tre klasser med barn med behov av särskilt stöd.

Bakgrund: Cancer är en sjukdom som drabbar 48 600 personer i Sverige. Av dessa väljer 50-70 % att vårdas palliativt i sitt hem. De patienter som vårdas palliativt har behov av en bra symtomlindring och god kommunikation med vårdpersonal. Syfte: Syftet med studien var att undersöka vilka behov patienter med cancer har som vårdas palliativt i hemmet. Metod: Metoden som använts var en litteraturstudie.

Bakgrund: Barnsjukvården bedrivs idag på ett sätt som inkluderar hela familjen i omvårdnaden. Det är viktigt att öka förståelsen för de känslor och behov som föräldrar till sjuka barn upplever vid de tillfällen då deras barn vistas på sjukhus, eftersom sjuksköterskan som omvårdnadsansvarig ska kunna möta och tillgodose dessa behov. Syfte: Att genom en litteraturstudie undersöka föräldrars behov och upplevelser av deras barns sjukhusvistelse. Artiklar söktes i databaserna CINAHL och PubMed och analyserades enligt Graneheim & Lundmans kvalitativa innehållsanalys. Tre teman identifierades relaterat till föräldrars behov: Miljö, Psykosocialt och Kommunikation.

Syftet med studien var att undersöka vilken betydelse den sociala dynamiken har för ett framgångsrikt samtal mellan unga arbetslösa och arbetsförmedlare. Undersökningen bygger på kvalitativ metod och består av genomförda intervjuer och observationer på Arbetsförmedlingen, där sex arbetslösa ungdomar och två arbetsförmedlare responderade. I en institutionaliserad miljö som Arbetsförmedlingen finns en rad regler och riktlinjer att förhålla sig till. Vi var därför intresserade av att ta reda på hur institutionella regler kan harmonisera med individuella önskemål och intressen. Studien genomsyras till stor del av Moira von Wrights (2000) teori om relationellt och punktuellt förhållningssätt där resultatet påvisar att det förra är viktigt för unga arbetslösa då de efterfrågar personligt bemötande där de blir sedda som enskilda individer och får hjälp anpassad efter deras behov. Vi undersökte den övergripande upplevelsen av samtalet med fokus på förhållningssätt, sociala interaktioner och det professionella samtalet.

Eriksson, Karin (2014). Kategoriseringar av barn i förskolan- att vara i behov av särskilt stöd. Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Högskola..

Syftet med min studie är att få en förståelse för vilken syn pedagoger har på arbetet med inkludering av barn i behov av särskilt stöd i förskola och förskoleklass. I studien har jag använt mig av metoden kvalitativa intervjuer för att kunna få en djupare förståelse för hur det inkluderande arbetet kan se ut.Resultatet visar att det grundläggande arbetet med inkludering handlar om att alla barn ska har samma rättigheter till delaktighet oavsett vilken svårighet barnet har. Det visar även i resultatet kring det inkluderande arbetet att det krävs ett stort engagemang och en stor kompetens för att kunna möjliggöra inkludering av barn i behov av särskilt stöd..

Bakgrund: Forskning visar att det i Sverige blir allt fler äldre människor; samtidigt är dagens sjukvård inte organiserad för att möta deras behov. Äldre har ofta ett stort behov av omvårdnad och det är viktigt att sjuksköterskan arbetar personfokuserat relaterat till detta. Det sker idag en åldersdiskriminering av äldre och sjuksköterskans personliga egenskaper, såsom hennes attityd och bemötande, kan påverka vårdens kvalitet och hur den äldre upplever sin hälsa. Där av tydliggörs vikten av en god vårdrelation, med respekt för individens autonomi, integritet och värdighet.Syfte: Syftet är att beskriva vilka faktorer som kan ha betydelse för sjuksköterskans bemötande av äldre.Metod: Litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga artiklar. Litteratursökningen genomfördes under mars och april månad, år 2011, i de elektroniska databaserna CINAHL, Medline och Pubmed.

Knutsson, Camilla & Mellberg, Eva (2010). Arbetslagets rustning i mötet med barn i behov av särskilt stöd i förskolan (Preschool teams preparedness for children with special needs). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Vi har, med utgångspunkt ur ramfaktorteorin, försökt belysa vilka faktorer som arbetslag upplever påverkar möjligheterna att möta barn i behov av särskilt stöd i förskolan. Då vi i första hand var intresserade av att få syn på arbetslagens egna upplevelser ansåg vi att en fenomenologisk undersökning av kvalitativ karaktär bäst svarade mot vårt syfte. Vi önskade få fram arbetslagens samlade upplevelser kring våra frågeställningar och ansåg att fokusgruppintervjun då var en god metod.

Allt fler satsningar läggs på insatser för att komma tillrätta med den höga ungdomsarbetslösheten inom Sverige. Huruvida insatserna korrigerar problemet kan bero på hur väl förankrade de är med hur ungdomar självständigt fattar beslut. Studien syftar till att via gruppintervjuer undersöka hur elever på sista terminen på gymnasiet ser på framtida arbetsliv och studier. Vidare syftar undersökningen till att studera hur individens handlingshorisont och beslutsfattande påverkas av den sociala omgivningen. Studien utförs både i glesbygd och i en större stad för att se om det finns likheter och skillnader i ungdomars inställning.

Syftet med studien är att ur väntrumsbesökarens perspektiv få en uppfattning om hur miljön i väntrummet på en akutmottagning upplevs, samt att skönja om det går att tillämpa digitala tjänster för att tillgodose deras eventuella behov. Avgränsningen består i ett väntrum på en akutmottagning i en mellanstor svensk stad. Litteratur har tillsammans med väntrumsmiljön och patienter/anhöriga utgjort studiens huvudsakliga källor. Datainsamlingen har gjorts genom observation av miljön i väntrummet samt genom strukturerade intervjuer med patienter och anhöriga. Resultatet analyserades därefter kvantitativt.

Sjukförsäkringen genomgick en förändring 2008 (SFB; 2010:110) och skulle med den nya inriktningen få fler sjukskrivna att delta i arbetslivet och minska på antalet bidragstagare som inte har möjlighet att bidra till stadskassan. Det medförde ökade krav för att vara sjukskriven och även på de som redan var i en pågående sjukskrivning genom att rehabiliteringskedjan infördes. Rehabiliteringskedjan innebär tidsgränser för bedömning av återgång i arbete för att förhindra fleråriga sjukskrivningar. Ökade resurser lades på Arbetsförmedlingen för att öka möjligheten för så kallad arbetslivsinriktad rehabilitering och bedömning av arbetsförmåga. Denna uppsats är utförd med kvalitativ metod och genom öppna intervjuer, Syftet med denna uppsats är att beskriva hur personer med lång sjukskrivning upplever övergången mellan sjukskrivning och arbetslivsinriktad rehabilitering hos Arbetslivsresurs.

Bakgrund: När ett barn diagnostiseras med cancer förändras livet för hela familjen. Fokus på det sjuka barnet gör att syskon lätt glöms bort. Därför är det viktigt att sjuksköterskan verkar stödjande för syskon och familjen som helhet och tillgodoser de behov som uppkommer i situationen. Syfte: Syftet var att beskriva specifika behov hos syskon till cancersjuka barn. Metod: Studien utformades som en litteraturöversikt där tio artiklar med kvalitativ ansats inkluderades.

Personlig integritet är ett viktigt begrepp i dagens samhälle. En orsak till detta är att tekniken möjliggör insamlande och bearbetning av allt mer påträngande och detaljrik information om den enskilda individen. Syftet med forskningen var att kartlägga den enskilda individens uppfattning om sin personliga integritet. Vilken tjänst/teknik är acceptabel och vilken är alltför kränkande ur individens perspektiv? Var drar de gränsen för sin personliga integritet? Två enkäter lades ut på testplats Botnia vid olika tidpunkter.