Syftet med min studie är att få en förståelse för vilken syn pedagoger har på arbetet med inkludering av barn i behov av särskilt stöd i förskola och förskoleklass. I studien har jag använt mig av metoden kvalitativa intervjuer för att kunna få en djupare förståelse för hur det inkluderande arbetet kan se ut.Resultatet visar att det grundläggande arbetet med inkludering handlar om att alla barn ska har samma rättigheter till delaktighet oavsett vilken svårighet barnet har. Det visar även i resultatet kring det inkluderande arbetet att det krävs ett stort engagemang och en stor kompetens för att kunna möjliggöra inkludering av barn i behov av särskilt stöd..

Allt fler satsningar läggs på insatser för att komma tillrätta med den höga ungdomsarbetslösheten inom Sverige. Huruvida insatserna korrigerar problemet kan bero på hur väl förankrade de är med hur ungdomar självständigt fattar beslut. Studien syftar till att via gruppintervjuer undersöka hur elever på sista terminen på gymnasiet ser på framtida arbetsliv och studier. Vidare syftar undersökningen till att studera hur individens handlingshorisont och beslutsfattande påverkas av den sociala omgivningen. Studien utförs både i glesbygd och i en större stad för att se om det finns likheter och skillnader i ungdomars inställning.

Sjukförsäkringen genomgick en förändring 2008 (SFB; 2010:110) och skulle med den nya inriktningen få fler sjukskrivna att delta i arbetslivet och minska på antalet bidragstagare som inte har möjlighet att bidra till stadskassan. Det medförde ökade krav för att vara sjukskriven och även på de som redan var i en pågående sjukskrivning genom att rehabiliteringskedjan infördes. Rehabiliteringskedjan innebär tidsgränser för bedömning av återgång i arbete för att förhindra fleråriga sjukskrivningar. Ökade resurser lades på Arbetsförmedlingen för att öka möjligheten för så kallad arbetslivsinriktad rehabilitering och bedömning av arbetsförmåga. Denna uppsats är utförd med kvalitativ metod och genom öppna intervjuer, Syftet med denna uppsats är att beskriva hur personer med lång sjukskrivning upplever övergången mellan sjukskrivning och arbetslivsinriktad rehabilitering hos Arbetslivsresurs.

Personlig integritet är ett viktigt begrepp i dagens samhälle. En orsak till detta är att tekniken möjliggör insamlande och bearbetning av allt mer påträngande och detaljrik information om den enskilda individen. Syftet med forskningen var att kartlägga den enskilda individens uppfattning om sin personliga integritet. Vilken tjänst/teknik är acceptabel och vilken är alltför kränkande ur individens perspektiv? Var drar de gränsen för sin personliga integritet? Två enkäter lades ut på testplats Botnia vid olika tidpunkter.

Knutsson, Camilla & Mellberg, Eva (2010). Arbetslagets rustning i mötet med barn i behov av särskilt stöd i förskolan (Preschool teams preparedness for children with special needs). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Vi har, med utgångspunkt ur ramfaktorteorin, försökt belysa vilka faktorer som arbetslag upplever påverkar möjligheterna att möta barn i behov av särskilt stöd i förskolan. Då vi i första hand var intresserade av att få syn på arbetslagens egna upplevelser ansåg vi att en fenomenologisk undersökning av kvalitativ karaktär bäst svarade mot vårt syfte. Vi önskade få fram arbetslagens samlade upplevelser kring våra frågeställningar och ansåg att fokusgruppintervjun då var en god metod.

Syftet med studien är att ur väntrumsbesökarens perspektiv få en uppfattning om hur miljön i väntrummet på en akutmottagning upplevs, samt att skönja om det går att tillämpa digitala tjänster för att tillgodose deras eventuella behov. Avgränsningen består i ett väntrum på en akutmottagning i en mellanstor svensk stad. Litteratur har tillsammans med väntrumsmiljön och patienter/anhöriga utgjort studiens huvudsakliga källor. Datainsamlingen har gjorts genom observation av miljön i väntrummet samt genom strukturerade intervjuer med patienter och anhöriga. Resultatet analyserades därefter kvantitativt.

Bakgrund: När ett barn diagnostiseras med cancer förändras livet för hela familjen. Fokus på det sjuka barnet gör att syskon lätt glöms bort. Därför är det viktigt att sjuksköterskan verkar stödjande för syskon och familjen som helhet och tillgodoser de behov som uppkommer i situationen. Syfte: Syftet var att beskriva specifika behov hos syskon till cancersjuka barn. Metod: Studien utformades som en litteraturöversikt där tio artiklar med kvalitativ ansats inkluderades.

Bakgrund: Hj?rtsvikt ?r en kronisk sjukdom som fr?mst drabbar den ?ldre befolkningen. Globalt uppskattas att miljontals m?nniskor lever med hj?rtsvikt, och i Sverige ber?knas cirka 200 000 vara drabbade. Hj?rtsvikt orsakar flera symtom som p?verkar m?nniskors vardag, d?rf?r kr?vs det olika omv?rdnadsstrategier f?r att fr?mja v?lbefinnandet.

Bakgrund: Typ 2 diabetes är en sjukdom som ökar globalt. Den största delen av diabetesbehandlingen utgörs av livsstilsförändringar där kostbehandlingen är av stor betydelse. Patienter med typ 2 diabetes upplever att livsstilsförändringar är svåra att genomföra, specifikt gällande kosthållningen.Syfte: Att beskriva hur individer med typ 2 diabetes upplever kostbehandling.Metod: En systematisk litteraturstudie har utförts baserad på 14 vetenskapliga artiklar. Artiklarna analyserades enligt Friberg (2012) riktlinjer gällande analysförfarandet.Resultat: Fem kategorier erhölls baserat på individers upplevelse identifierades: trygghet, maktlöshet, tillfreds, otillfredsställd och övergivenhet. Det framkom att flera individer med typ 2 diabetes upplevde känslor av bl.a.

Syftet med detta arbete är att få djupare kunskap om hur elever i behov av särskilt stöd, med inriktning på barn med koncentrationssvårigheter, agerar i en verkstadsmiljö där arbetet bedrivs tematiskt. Litteraturgenomgången presenterar tidigare forskning, litteratur och styrdokument som behandlar tematiskt arbete och barn i behov av särskilt stöd. Vi tar även upp det sociokulturella perspektivet då detta hjälpt oss att få en djupare insikt i vårt resultat. Metoden vi använt oss av är en kvalitativ undersökning. Vi har genomfört fyra observationer av elever i behov av särskilt stöd under olika verkstadspass, samt intervjuer med fyra pedagoger. Observationerna och intervjuerna har utförts på samma skola. I resultat- och analysdelen finns en beskrivning av skolans tema och exempel på verkstadspass.

Förskolans och skolans styrdokument beskriver de skyldigheter dessa verksamheter har gentemot barn i behov av särskilt stöd. Förskolan och skolans pedagogiska verksamheter skall anpassas utifrån varje barns behov och förutsättningar. Syftet med denna studie var att med hjälp av bandinspelningar skapa insikt och ökad förståelse för hur bilden av barnet som bedöms vara ?i behov av särskilt stöd? konstrueras och hur samverkan sker kring dessa barn. Studien är kvalitativ där fyra möten med specialpedagoger under handledning med resurs/pedagog spelades in.

Bakgrund: När ett barn diagnostiseras med cancer förändras livet för hela familjen. Fokus på det sjuka barnet gör att syskon lätt glöms bort. Därför är det viktigt att sjuksköterskan verkar stödjande för syskon och familjen som helhet och tillgodoser de behov som uppkommer i situationen. Syfte: Syftet var att beskriva specifika behov hos syskon till cancersjuka barn. Metod: Studien utformades som en litteraturöversikt där tio artiklar med kvalitativ ansats inkluderades.

?Tidig läs- och skrivlek? Pedagogers och föräldrars tankar om läsning och skrivning i förskolan.

Syftet är att utifrån ett lärandeperspektiv studera följderna av coaching i en organisation. De teoretiska utgångspunkterna är coaching samt Knud Illeris teori om lärande. Coaching har sitt ursprung inom såväl psykologin som filosofin. Illeris teori om lärande utgår från de tre dimensionerna: kognitiv, psykodynamisk och social/samhällelig, vilka ständigt är förenade. Vi har genomfört en kvalitativ undersökning där empirin baseras på intervjuer.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva de psykosociala och existentiella behov som kan uppstå hos kvinnor med bröstcancer samt i hur stor utsträckning bröstcancerpatienter upplever att dessa behov tillgodoses i vården. Dessutom var syftet att få en uppfattning om betydelsen av komplementär och alternativ medicin för bröstcancerdrabbade kvinnor. De vetenskapliga artiklar (n=25) som ingick i studien söktes datoriserat samt manuellt och en kvalitetsgranskning gjordes av litteraturen utifrån olika bedömningsformulär. Resultaten visar att de behov som uppstod hos kvinnorna med bröstcancer var behov av stöd, behov av information samt behov av kontinuitet i sjukvården. Majoriteten av kvinnorna upplevde att det psykosociala och existentiella stödet i sjukvården samt den information de fick hade stora brister.