Följande uppsats studerar förÀldraaktiv inskolning som forskningsobjekt, en relativt nyutvecklad modell för inskolning som fÄtt fotfÀste bland flera av landets kommuner och förskolor. Modellen innebÀr kortfattat att barnet i gemenskap med sin förÀlder deltar i samtliga rutiner pÄ förskolan under tre heldagar. FörÀlderns uppgift Àr att introducera den nya verksamheten för sitt barn, pedagogen antar dÀrmed en mer passiv roll i inskolningen. Den fjÀrde dagen sker den första separationen mellan barn och förÀlder som innebÀr ett kort och tydligt avsked, dÀrefter anses inskolningen avslutad.Forskning angÄende modellen Àr bristfÀllig, i media hörs dock bÄde positiva och negativa röster. Pedagoger som praktiserat förÀldraaktiv inskolning talar gott om modellen och visar pÄ flera fördelar medan kritik mot modellen riktas utifrÄn ett anknytningsteoretiskt perspektiv.

Att skriva sig till la?sning, ASL, a?r en metod som mer och mer anva?nds i svenska skolor. Denna metod byter ut pennan mot datorn i den tidiga la?s- och skrivinla?rningen. Eleverna la?r sig la?sa genom sitt eget skrivande.

Det a?r inte la?ngre en fra?ga om huruvida en organisation kommer att drabbas av en kris, utan det a?r snarare fra?gan om na?r. Det har skett en utveckling inom diskursen fo?r kriskommunikation. Fokus ligger nu vid hur organisationer fo?rebygger och fo?rbereder fo?r dessa extraordina?ra ha?ndelser snarare a?n att reagera na?r krisen va?l har intra?ffat.Denna studie syftar till att vidga diskursen inom krishantering i en svensk kontext genom att underso?ka svenska myndigheter och deras fo?rma?ga att vara proaktiva na?r det ga?ller krishantering, det vill sa?ga arbeta redan fo?re en kris.

Bostadsfra?gor utgo?r en stor del i samha?llsplanering, och boendesegregation har under de senaste a?ren uppma?rksammats. Syftet med denna masteruppsats a?r att analysera befolkningssammansa?ttningen i nyproducerade bostadsomra?den med sa?rskilt fokus pa? blandade uppla?telseformer som metod fo?r att uppna? social blandning. Uppsatsen a?r skriven pa? uppdrag av Arbetsmarknadsdepartementet och grundas i en teori om att blandade uppla?telseformer bidrar till en o?kad social blandning och da?rmed ett mindre boendesegregerat samha?lle.

I detta arbete underso?ks niondeklassares attityder gentemot bilda?mnet, graffiti samt den illegala aspekten av graffiti. Graffiti a?r ett visuellt uttryck vars vara eller icke vara i skolans bilda?mne a?r omdebatterat. I fo?rha?llande till Jan Thavenius (2003) resonemang om skolans ra?dsla fo?r att info?rliva en radikal estetik i undervisningen framsta?r graffiti som a?mnesstoff som en va?lkommen didaktisk utmaning.

Syfte: Studien syftade till att kartlÀgga programbyten pÄ en gymnasieskola och dess orsaker för att öka kunskapen om hur gymnasieskolan kan arbeta för att öka elevers mÄluppfyllelse i samband med programbyten. Elever som byter program Àr överrepresenterade i den elevgrupp som Àr i behov av sÀrskilt stöd. DÄ gymnasieskolans stöd anses mer reaktivt Àn proaktivt behöver förebyggande insatser utvecklas.Teori: Resultaten diskuteras genom det specialpedagogiska dilemmaperspektivet, i vilket lösningen till det uppkomna dilemmat skapas i förhÄllandet mellan elevers individuella behov, skolans organisation och utbildningspolitikens styrdokument.Metod: Studien Àr en explorativ fallstudie i en kommunal gymnasieskola med 12 nationella program. Fallstudien Àr uppbyggd av tre delar; en kvantitativ datainsamling av skolans elevdatabaser, en undersökande enkÀt bland tio elever som bytt program och en fokusgruppintervju bland elva av skolans programledare. Resultat: Skolan har flest byten frÄn de högskoleförberedande programmen och avhoppen sker oftare frÄn de yrkesförberedande programmen.

Att skriva sig till la?sning, ASL, a?r en metod som mer och mer anva?nds i svenska skolor. Denna metod byter ut pennan mot datorn i den tidiga la?s- och skrivinla?rningen. Eleverna la?r sig la?sa genom sitt eget skrivande.

Syfte Studiens syfte var att undersöka vilka uppfattningar det finns kring skolbibliotekets funktion för lÀrande kopplat till barn i behov av sÀrskilt stöd. ForskningsfrÄgorna berörde erfarenheter som finns av skolbibliotekets roll för lÀrande, vilken relation skolbiblioteket har i förhÄllande till övrig pedagogisk verksamhet och vilka förvÀntningar pedagoger och skolbiblioteksansvariga har pÄ varandra.MetodGenomförandet bestod av en kvalitativ undersökning pÄ tre grundskolor med hjÀlp av forskningsintervjuer med pedagoger och skolbibliotekarier. Det inspelade intervjumaterialet bearbetades med hjÀlp av transkribering och tolkning utifrÄn vÄra forskningsfrÄgor. Resultatet diskuterades sedan och kopplades till studiens syfte och den forskning som finns pÄ omrÄdet.ResultatResultatet visade att pedagoger och bibliotekarier vÀrnar och uppskattar sin skolbiblioteksverksamhet. Man vill gÀrna anvÀnda biblioteket i undervisningen och lÀrandet, men har svÄrt att skapa former för samverkan.Det rÄder ocksÄ osÀkerhet om hur man bygger upp effektiva stödstrukturer för elevernas lÀrande i biblioteket.

I fo?ljande essa? kommer jag, med ensamheten som tematisk ledstja?rna, att fo?rdjupa mig i mitt pa?ga?ende projekt Ett teckens signalement som filmades i Israel och Palestina under va?ren och sommaren 2013. En essa?film som mycket va?l representerar mitt sa?tt att arbeta med ett slags slumpma?ssigt framva?xande narrativ, da?r en vag fo?rnimmelse om vad jag vill a?stadkomma i la?tt planlo?s mane?r leder mig runt pa? en fra?mmande plats. Jag kommer ocksa? att sporadiskt bero?ra mitt tidigare projekt Genom ett sinnes landskap, som a?r en essa?film jag slutfo?rde strax innan jag reste iva?g.Genomga?ende i denna essa? kommer jag att anva?nda mig av Carlos Castanedas bero?mda samtal med yagui-indianen don Juan.

Det a?r inte la?ngre en fra?ga om huruvida en organisation kommer att drabbas av en kris, utan det a?r snarare fra?gan om na?r. Det har skett en utveckling inom diskursen fo?r kriskommunikation. Fokus ligger nu vid hur organisationer fo?rebygger och fo?rbereder fo?r dessa extraordina?ra ha?ndelser snarare a?n att reagera na?r krisen va?l har intra?ffat.Denna studie syftar till att vidga diskursen inom krishantering i en svensk kontext genom att underso?ka svenska myndigheter och deras fo?rma?ga att vara proaktiva na?r det ga?ller krishantering, det vill sa?ga arbeta redan fo?re en kris.

Detta arbete a?r en sja?lvstudie i att utveckla improvisation pa? saxofon. Syftet a?r att utforska hur det a?r mo?jligt att uppna? en niva? av frihet i det improviserade spelet. En grundtanke som presenteras i inledningen a?r att all musik egentligen kommer ur improvisation.

Eleven kan vÀlja franska, spanska eller tyska inom ramen för moderna sprÄk inför Äk 6. Det Àr en möjlighet som finns sedan Lpo 94. Innan dess pÄbörjades det andra sprÄket i Äk 7. SprÄkvalet Àr dock ett (mjukt obligatorium) vilket i princip innebÀr att de kan vÀlja bort Àmnet moderna sprÄk och istÀllet lÀsa mer svenska eller engelska (Skolinspektionen, 2010). SprÄkvalet stÀller pÄ grund av den hÀr valmöjligheten höga krav pÄ grundskolan.

Sedan 2004 har en stor o?kning skett av ensamkommande barn i Sverige och a?r 2014 kom o?ver 7000 barn hit. Ett ensamkommande barn a?r ett barn som kommer utan sina fo?ra?ldrar eller na?gon som fo?retra?der fo?ra?ldrarna. Det vanligaste ha?lsoproblemet hos ensamkommande barn a?r psykisk oha?lsa, pa? grund av bland annat traumatiska upplevelser i deras liv.

I denna studie unders?ktes hur matematikundervisning med yngre barn utf?rs och vilka olikaartefakter som barnen v?ljer. Enligt l?roplan f?r f?rskolan, Lpf? 18, ska f?rskolan skapam?jligheter f?r barnen att m?ta s?v?l planerad som spontan matematikundervisning. Det tarsin utg?ngspunkt i barnens tidigare erfarenheter och intressen (Skolverket, 2018).

Syfte: Syftet med detta examensarbete Ă€r att undersöka hur matematiklĂ€xor utformas och anvĂ€nds i undervisningen för att bidra till en ökad mĂ„luppfyllelse gentemot lĂ€roplanens kunskapskrav för elever generellt och mer specifikt för elever i matematiksvĂ„righeter. För att belysa detta har fyra centrala forskningsfrĂ„gor formulerats som berör hur matematiklĂ€xor utformas, hur de anvĂ€nds och hur de bidrar till en ökad mĂ„luppfyllelse gentemot lĂ€roplanens kunskapskrav. Även förekomsten av en gemensam policy vad det gĂ€ller matematiklĂ€xor pĂ„ skolorna finns med som en forskningsfrĂ„ga.Teori: Examensarbetet tar sin utgĂ„ngspunkt i ett kommunikativt relationsinriktat perspektiv knutet till Vygotskijs inlĂ€rningsteori dĂ€r kommunikation, delaktighet och samspel Ă€r grundlĂ€ggande faktorer för barns lĂ€rande. Begreppen utgör grunden för att eleven ska ha möjlighet att uppleva att de pedagogiska och didaktiska insatser som görs i skolans praktik Ă€r stödjande för deras lĂ€rande.Metod: Insamlingen av data genomfördes med hjĂ€lp av en enkĂ€t som till största delen bestod av strukturerade flervalsfrĂ„gor. Personliga intervjuer med fyra elever, samtliga i matematiksvĂ„righeter, genomfördes som ett komplement för att fĂ„ en inblick i hur elever ser pĂ„ matematiklĂ€xor.