Syftet med studien var att undersöka hur Individanpassad undervisning fungerar i verkligheten i lågstadiet. Hur lärare tillämpar sin undervisning med hänsyn till elevers olika förutsättningar och behov och hur lärarna beskriver att de arbetar utifrån individanpassning efter den enskilda individen. Studien grundades på den kvalitativa metoden i form av observationer och semistrukturerade intervjuer med åtta verksamma lärare i två olika skolor. Resultatet visade att samtliga lärare ansåg att det är viktigt att individanpassa undervisningen efter elevers olikheter, de tyckte även att det är svårt att individanpassa till 100 % på grund av tidsbrist och för stora elevgrupper. Observationerna visade att lärarna varierade undervisningen och lade mer fokus på de elever som hade svårt att uppnå målen.

I Skollagen står det att skolan ska ta hänsyn till elevers olika behov och att de ska ges stöd och stimulans så att de kan utvecklas så långt som möjligt. Jag har under mina år i skolans värld sett att detta inte uppfylls så som det bör göra. Syftet med den här studien är att ta reda på hur pedagoger, elever och rektorer ser på Individanpassad undervisning och hur en pedagog kan lägga upp sin undervisning för att individualisera den utifrån varje enskild elev. Jag har, genom att ha läst litteratur och gjort en egen empirisk forskning, tagit reda på vad Individanpassad undervisning är och hur man kan använda detta i klassrummet. Jag intervjuade fyra elever, fyra pedagoger och tre rektorer. Av intervjuerna kompletterat med litteratur inom ämnet kom jag fram till att rätt förhållningssätt, tid och verktyg i form av datorer, tysta rum och bibliotek är faktorer som påverkar resultatet av individanpassning i klassrummet.

Vi har genom vår utbildning fått förståelse för hur viktigt det är att anpassa undervisningen till varje elev, då både styrdokumenten och flera av de pedagoger vi mött under vår utbildning har betonat detta. Mot bakgrund av detta ville vi ta reda på hur olika lärare och rektorer ser på vad Individanpassad undervisning innebär. Vidare tyckte vi att det skulle vara intressant att undersöka om det fanns en samsyn kring ämnet då vi tror att en sådan är viktig för att kunna nå långt i utformandet av en Individanpassad undervisning. Syftet med vår uppsats är att undersöka några olika lärares och rektorers uppfattningar om Individanpassad undervisning, dess möjligheter och hinder. Syftet är också att undersöka om det finns en samsyn bland informanterna kring detta begrepp.

Denna kvalitativa intervjustudie undersöker komplexiteten kring att bedriva en individualiserad undervisning. Fyra andraspråkslärare intervjuas om deras uppfattningar kring en Individanpassad undervisning och om vilka fördelar och svårigheter en sådan undervisning medför. Elevunderlaget i andraspråksundervisning skiljer sig markant jämfört med all annan undervisning. Denna undervisning kännetecknas bland annat av elever med olika utbildningsbakgrund, utvecklingslägen i svenska samt olika modersmål. Studiens övergripande syfte är således att ta reda på hur en individualiserad undervisning kan genomföras under de mycket speciella förhållanden som andraspråksundervisning innebär.

Sammanfattningsvis pekar resultaten av våra undersökningar på att de intervjuade pedagogerna har viljan och ambitionen att ta hänsyn till barns olika förutsättningar och behov i undervisningen men att de uppfattar att möjligheterna till att genomföra Individanpassad undervisning är begränsade.De begränsade faktorerna har enligt pedagogerna främst att göra med klasstorleken samt att en del av pedagogerna ofta är ensamma i undervisningen. Det verkar också som det saknas kunskap om barns olika inlärningsstilar..

Sammanfattning Syfte med denna studie är att undersöka hur idrottslärarna tänker kring idrottsämnets möjligheter och svårigheter med Individanpassad undervisning. Och vad lärarna anser krävs av dem själva för att lyckas med individualisering av undervisningen. Vidare syftar studien till att belysa vilka förutsättningar idrottslärarna anser ämnet idrott och hälsa har för att stödja elever som är i behov av särskilt stöd. Ett annat syfte med undersökningen är även att se hur idrottslärarnas tänker kring elever i behov av särskilt stöd och vad det begreppet betyder för idrottslärarna. Utgångspunkten för studien har varit en kvalitativ ansats.

Ryms de särbegåvade elevernas särskilda behov i visionen om en skola för alla? Denna intervjubaserade studie behandlar några särbegåvade elevers syn på sin skolvardag och sitt lärande. Dess syfte är att se om, och hur, Individanpassad undervisning påverkar elevernas trivsel i skolan och hur dessa elever ser på sitt eget lärande. Studien baseras på intervjuer med två flickor och två pojkar i åldrarna 9-12 år. Eleverna går i skolor belägna i Stockholm.

Syftet med arbetet är att undersöka lärares medvetenhet och resonemang kring individanpassad idrottsundervisning i ämnet Idrott och hälsa samt undersöka om de tar hänsyn till de enskilda individerna i sin undervisning och i så fall vilka metoder de använder sig av. Undersökningen innefattar även lärare i ämnet Idrott och hälsas syn på möjligheter och svårigheter med individanpassad idrottsundervisning. En kvalitativ studie har genomförts, då åtta lärare i ämnet Idrott och hälsa, i år F-5, observerades under sina idrottslektioner, varpå de sedan intervjuades om sin syn på individanpassad idrottsundervisning. Majoriteten av respondenterna arbetade inte med individanpassad idrottsundervisning, det framkom under både observationerna och intervjuerna. De intervjuade ansåg dock att eleverna skulle få en mer positiv bild av idrott och rörelse om de fick valmöjligheter under lektionerna.

Begreppet individanpassning kan tolkas olika utav olika individer och vi har sett att man arbetar väldigt olika på olika skolor. Vi vill få en inblick i hur individanpassning och elevinflytande upplevs av elever och lärare, och har därför valt att ha elevers och lärares perspektiv på detta som utgångspunkt för vår undersökning. Syftet med vår undersökning är att studera elevers och lärares upplevelse av Individanpassad undervisning. Vi har gjort en kvalitativ forskning med intervjuer, eftersom syftet med vår undersökning är att försöka förstå individens (lärarnas och elevernas) upplevelse. Vi har därför även låtit oss inspireras något av fenomenologin där den intervjuades upplevelser står i fokus.

Läroplanen (Skolverket, 2011) och Skollagen (SFS 2010:800) anger att undervisningen ska individanpassas. Skolinspektionen (2011) fastställer att det finns brister i hur skolorna bedriver en sådan undervisning och även min erfarenhet var att detta inbegrep en del utmaningar. Med detta som bakgrund blev studiens syfte att beskriva, tolka och förstå innebörden i lärares upplevelser av att individanpassa den egna undervisningen samt eventuella relaterade utmaningar. För att undersöka detta användes en kvalitativ metod med intervjuer som datainsamlingsteknik, där fem verksamma lärare intervjuades. En hermeneutiskt-fenomenologisk ansats användes som utgångspunkt.Resultatet visade att individanpassa undervisningen inte är lätt att göra, då det är mycket upp till läraren att själv tolka och bedriva undervisningen med de svårigheter det innebär.

Syftet för detta examensarbete är att ta reda på om musikundervisningen i grundskolan har förutsättningar för att vara individanpassad efter den enskilde elevens förutsättningar och behov. Forskningsfrågorna är att ta reda på vilka faktorer som kan påverka möjligheterna att bedriva musikundervisning i enlighet med Lgr11, med intervjuade musiklärares uppfattningar. Samt vilka förutsättningar som beskrivs som centrala för att läraren ska kunna tillgodose varje enskild elevs behov, förkunskaper och förutsättningar samt göra rättssäkra individuella bedömningar. Utgångspunkten i studien är en kvalitativ undersökning baserad på kvalitativa, halvstrukturerade intervjuer och litteraturstudier. De fem musiklärarna som är med i undersökningen arbetar på 12 skolor i fyra kommuner i årskurs 2-9.

Vårt arbete handlar om individanpassad läs- och skrivinlärning. Vi har i denna studie gjort en kvalitativ undersökning som bygger på observationer och intervjuer som har genomförts i två olika skolor i södra Sverige, med olika geografisk och kulturell bakgrund. Materialet består av två intervjuer och drygt 20 timmars observationer. Våra resultat visar att lärarnas syn på begreppet individanpassad läs- och skrivinlärning handlar om att variera sin undervisning, att låta eleverna arbeta i sin egen takt och att låta eleverna välja utifrån exempelvis ett arbetsschema eller bokstavsschema. Lärarnas egen individanpassning i läs- och skrivinlärning visar på att de använder sig av olika strategier och metoder och enligt lärarna finns det inga större problem när det gäller att kunna individanpassa läs- och skrivinlärning om man fokuserar på undervisningen, men däremot kan andra saker som tidsbrist och stress sätta käppar i hjulen. Vår slutsats utifrån våra resultat är att det krävs en högre grad av Individanpassad undervisning för att tillgodose varje elevs behov och man i större utsträckning bör ta tillvara elevernas egna intressen och erfarenheter.

I dagens skola är individen och dennes behov i fokus. Detta uttrycks i skolans läroplan, Lpo 94. Läroplanens intention är att undervisningen skall individanpassas utifrån varje elevs behov och förutsättningar. Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger individanpassar undervisningen. Vidare är studiens syfte att belysa pedagogers syn på Individanpassad undervisning och vad det är som styr deras utformning av den.Antalet respondenter i studien har varit fyra pedagoger, som alla är verksamma i skolår 3.

Vi har uppmärksammat den variation av individer som finns i en grupp och framförallt sett elever med behov av särskilt stöd i undervisningen på yrkesprogrammen. Att individualisera undervisningen innebär att den ska anpassas för elevernas individuella behov och förutsättningar. Det finns många individuella skillnader hos elever med inlärningssvårigheter, en del av inlärningssvårigheterna kan bero på olika diagnoser hos eleverna. Ett bra område att titta på det här närmare är på nya yrkesintroduktionen där det inte finns specifika kursmål eller studieplaner..

This study is a survey concerning learning on equal terms. The purpose of the survey is to get a look into how teachers of today integrate students to obtain an individually adapt education. A good education is where every single student can evolve from an individual level and how education is adapted to let high-achieving students keep their motivation and thus develop from their own level of knowledge.Data has been collected through a qualitative method using semi-structured interviews. In the result the answers of the interviews are presented and it shows that teachers turn their focus towards low-achieving students. Low-achieving students are more in need of support to reach the required amount of knowledge, but that the high-achieving students must not be forgotten by the teachers. .