Syftet med denna rapport är att undersöka ett antal vetenskapliga skrifter om Individanpassad undervisning samt undersöka hur individanpassning fungerar i verkligheten. Hur beskriver lärare att de arbetar individanpassat? Studien baseras på kvalitativ forskning, i form av sju intervjuer. Intervjuerna har skett på två olika skolor i Mellansverige. Litteraturstudien har fokuserat på filosofer och pedagoger som för flera hundra år sedan haft betydelse i den pedagogiska debatten samt personer i modern tid som forskat inom ämnet inlärning.

Syftet med den här studien var att undersöka hur lärare och rektorer uppfattar och påverkas av Lpo 94. Utifrån Lpo 94 identifierade jag två olika krav, vilka jag koncentrerade studien kring. Dessa var: kravet på en demokratisk undervisning och kravet på en Individanpassad undervisning. Jag använde mig av en kvalitativ forskningsansats med intervju som datainsamlingsmetod. Resultatet visade att den förändring som Lpo 94 var tänkt att innebära för skolan och dess aktörer tycks ha uteblivit.

According to Swedish school policy documents, every teacher?s assignment is to individually adapt the education to meet every student?s needs. There are no exact guidelines about how to make these adaptations. The purpose of this study is to investigate how six teachers interpret the policy documents and how they, according to themselves, work to achieve this. This study is built on six interviews with teachers who work with children in the ages from seven to ten.

Detta arbete baseras på en enkätundersökning, men även två genomförda Cooper´s löptest hos ett manligt fotbollslag i Sverige. Syftet med denna studie var att förbättra konditionen hos spelarna i ett lag med hjälp av individanpassad konditionsträning. Spelarna genomförde en träningsintervention som bestod av en intervallstege en gång i veckan under 14 veckor. Resultaten visar att 15 av 18 spelare förbättrade sitt testvärde och de som svarade bäst på träningsinterventionen var de spelare som sprang på 12 min eller mer vid första test tillfället. Slutsatserna är att individanpassad träning för lagidrott gynnar individernas konditionsutveckling och högst sannolikt även prestationsförmågan under spel..

Syftet med arbetet är att undersöka hur lärare resonerar kring hur de arbetar med formativ bedömning och Individanpassad undervisning i matematikundervisningen i grundskolan. Vi har därför undersökt detta område närmare genom en empirisk enkätstudie. Vårt urval har bestått av respondenter som dagligen möter denna problematik och som har erfarenheter inom området d.v.s. grundskollärare. Hälften av respondenterna hävdade att de individanpassade matematikundervisningen i stor utsträckning, resterande i måttlig eller liten utsträckning. Gällande frågan om formativ bedömning svarade omkring hälften av respondenterna att implementeringen av formativ bedömning sker i stor utsträckning och resterande i liten eller måttlig utsträckning.

BakgrundSom lärare har vi ett uppdrag i att bedriva en verksamhet och organisera vår undervisning så att den anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Vi har erfarit att det i många personalrum uttrycks en frustration över att inte räcka till åt alla elever. Vi upplever att viljan finns men att det ibland är svårt att se möjligheterna. Hur kan jag utifrån mina förutsättningar anpassa min undervisning på bästa sätt så att den innefattar alla eleverna? Detta gjorde att vi började fundera på hur lärare tänker kring sin verksamhet och den anpassade undervisningen.SyfteSyfte är att undersöka hur lärare organiserar sin undervisning så att varje elev motiveras och stimuleras att inhämta kunskap och hur de aktuella förutsättningarna påverkar lärarnas undervisning.

BAKGRUND: Studien går igenom olika metoder som kan användas vid läs? och skrivundervisning, kartläggningsmaterial samt aktuell forskning om Individanpassad undervisning. Forskningen idag framhåller att när lärarna låter läs- och skrivundervisning utgår från elevens behov och intresse skapas en Individanpassad undervisning. Den teoretiska ramen utgår från ett sociokulturellt perspektiv. SYFTE: Syftet med undersökningen är att belysa hur ett antal lärare i förskoleklass till skolår tre arbetar och vilka uppfattningar som ligger till grund för individanpassning i deras läs- och skrivundervisning.

The school inspectorate surveys illustrates problems and difficulties for teachers to suit individualized instruction. Therefore, the purpose of the study to investigate whether and in what ways some pedagogues experiences and practice offers the individualized instruction that the governing documents require. The study is based on a qualitative method in the form of semi-structured interviews and observations with four experienced pedagogues. I have been using Piaget's theory of the concrete material's importance for learning and also Vygotsky's theory of the proximal development zone. The results showed that pedagogues understand the importance of individualized instruction.

Syftet med detta arbete har varit att beskriva och analysera vad elever med dyslexi anser om undervisning och arbetssätt som de mött i skolan och hur det överensstämmer med forskning inom området. Vi har intervjuat fyra elever i årskurs 7-9 som själva har dyslexi. Bakgrunden tar upp tidigare forskning kring dyslexi samt på vilket sätt lärare bör undervisa elever med dyslexi. Forskningen visar bland annat att lärare bör möta varje elev där denne står i sin utveckling och att läraren bör utvärdera undervisningen tillsammans med eleven. Resultatet av undersökningen visar att eleverna får diagnosen dyslexi väldigt sent samt att lärare sällan använder sig av individanpassad undervisning eftersom eleverna anser att de oftast inte har möjlighet att påverka på vilket sätt de vill lära sig..

Syftet med denna studie var att undersöka hur lärare möjliggör att eleverna uppnår målen, både strävansmål och uppnåendemål, med hjälp av att individanpassa undervisningen. För att kunna individanpassa undervisningen krävs det först att man ser elevens behov och sedan tillgodoser dem. Utifrån litteraturen så fann jag att det är vår skyldighet att anpassa undervisningen och att detta krävs för att alla elever ska ha möjlighet att nå målen och utvecklas så långt som möjligt. Litteraturen visade även på att det är ett uppdrag som lärare anser är svårt och som tar mycket tid. Jag genomförde min studie på en skola där jag genomförde kvalitativa intervjuer med sex lärare från år 1-6.

Syftet med uppsatsen var att undersöka lärares undervisning och bemötande av vuxenstuderande. En av frågorna gällde eventuella skillnader i undervisning och upplevd yrkesroll vid jämförelse av vuxenutbildningen med grundskolan. Vidare var vi intresserade av att veta ålderns och motivationens betydelse för studierna och om läraren kan påverka motivationen. Resultaten från studien visar att när vuxna återupptar studier efter ett avbrott bör läraren möta personen där han/hon är. Förkunskaper i ämnet, attityder och villkor för när deltagaren kan studera tar läraren reda på genom samtal eller diagnoser.

Enligt Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, Lpo94, måste undervissningen anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Syftet med studien var att undersöka lärarnas erfarenheter av den individanpassade undervisningen samt ta reda på hur de skapar och genomför sin egen planering och undervisning med tanke på gruppstorlek, förutsättningar och elevnivå.Tidigare forskning om den individanpassade undervisningen visade inga klara teorier. Enligt Arfwedson (1998) är Individanpassad undervisning ett relativt outforskat område eftersom lärarnas erfarenheter har blivit odokumenterade. Boström (1998) framhåller att i de flesta klassrum i världen ges en undervisning som förutsätter att elever lär sig på samma sätt. Hon rekommenderar NLP: s forskning som bedrivs i USA med Grinder och Bandler i spetsen som utvecklade en inlärningsmodell som utgår från hjärnans sätt att arbeta och den beskriver även hur vårt inlärningsbeteende fungerar.

Denna uppsats har undersökt lärares individualiseringssträvanden i förhållande till yrkesförberedande respektive studieförberedande program på två olika gymnasieskolor. Undersökningen består av intervjuer med åtta Samhällskunskapslärare. Med hjälp av individualiseringstypologier, definierade av Monika Vinterek, kan vi utröna hur lärare individanpassar sin undervisning. Vidare har vi ställt oss frågorna om lärarna har olika individualiseringssträvanden samt om detta påverkar nivån på undervisningen i Samhällskunskap A. Resultatet visar att lärarna använder sig av olika individualiseringssträvanden samt att det görs en viss skillnad i individanpassningen beroende på vilket program som är föremål för undervisning.

Denna rapport redogör för en undersökning som genomförts i syfte att utreda hur utbildningssituationerna på Volvo Kompentenscenter i Skövde (VKS) kan individanpassas.Teorier om inlärningsstil, kognitiv stil och multipla intelligenser har studerats. Anhängare av dessa teorier söker beskriva individuella skillnader och har som mål att kunna ge svar på hur man kan anpassa undervisning efter enskilda individer.Deltagare i undersökningen var kursdeltagare på olika utbildningar på VKS samt lärare anställda på VKS.Målet med den genomförda undersökningen var att få svar på frågorna om vilka faktorer i utbildningssituationerna som kan individanpassas och vilka faktorer som är lämpliga att individanpassa, och dessutom hur detta kan göras.För att undersöka detta har en fallstudie genomförts med metoderna observation och brainstorming.Slutsatserna är att de faktorer som bedöms lämpliga att individanpassa är kursinnehåll, arbetssätt, innehållspresentation och utbildningsmaterial Förslag på hur detta kan göras har också givits..

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka nyanlända elevers upplevelser av lärande med fokus på inlärning, undervisning och utveckling att lära sig ett nytt språk. Det ska tilläggas att uppsatsen också vilat på att undersöka eventuella skillnader och likheter i resultatet.  Även en lärare har intervjuats då pedagogens bild av lärandesituationen också är väsentlig.  Den teoretiska utgångspunkten för uppsatsen har vilat på den sociokulturella teorin av Vygotsky och Jenners motivationsteori. Det empiriska materialet och resultatet har också vilat på en hermeneutisk ansats, där jag avsett tolka, förstå och analysera respondenteras utsagor. I resultatet framkom att upplevelserna kring lärande med fokus på inlärning, undervisning och utveckling hos eleverna var positiv men att det skiljde sig åt i några avseenden då eleverna hade olika utbildningsbakgrund. Eleverna och läraren bekräftade att lärandet utifrån deras upplevelser sker bäst i mötet med andra, där individen är i fokus och där samtal och kommunikation, samt individanpassat stoff och Individanpassad undervisning är det som främjar lärandet med fokus på inlärning, undervisning och utveckling av ett andraspråk.