Begreppen barnperspektiv och barnets bästa infördes i svensk lagstiftning sedan Sverige ratificerade FN:s konvention om barns rättigheter. En diskursanalytisk metod studerar kritiskt hur fenomen beskrivs, hur diskursordningar skapas, vem som äger talet och dominerar i en diskurs. Makt är en aspekt som analysmetoden betonar i mellanmänskliga relationer. Barn kan sägas befinna sig i en underordnad position på såväl Individ nivå som på grupp- och samhällsnivå. Hur kommer barns bästa fram? Hur kommer barn till tals? Begreppet barnperspektiv beskrevs som vagt i offentlig litteratur och kopplades till ett helhetsperspektiv i en gruppintervju med socialsekreterare, verksamma inom socialt barnavårdsarbete.

Bland den vuxna befolkningen i Sverige har folkhälsan försämrats avsevärt de senaste decennierna vilket har bidragit till att det hälsofrämjande arbetet fått allt större betydelse i dagens samhälle. Ett led i detta arbete är att undersöka hälsan för att se om man som Individ är i behov av att förändra sin livsstil för att inte drabbas av ohälsa. En metod för att undersöka hälsan är genom Hälsoprofilbedömning.Syftet med denna rapport är att undersöka upplevelsen av och inställningen till metoden Hälsoprofilbedömning bland personer som genomgått den samt undersöka om metoden kan påverka Individen till eventuella livsstilsförändringar.Resultatet i studien grundar sig på en kvalitativ undersökningsmetod där tre fokusgruppintervjuer utförts på tre olika företag i Västsverige. Resultatet visar på att metoden Hälsoprofilbedömning upplevs som positiv bland de flesta deltagarna och att upplevelsen dels grundas på metoden i sig, och dels på upplägget och utförandet av den vilket delvis kan bero på hälsoprofilbedömarens sätt att möta deltagaren. Vidare visar resultatet att metoden tycks kunna påverka till livsstilsförändring.

Den här uppsatsen ämnar att undersöka Anders Behring Breiviks manifest i samband med det moderna samhället och den situation som detta sätter Individen i.Med hjälp av Erich Fromms tankar kring friheten och flyktmekanismer, Thomas Ziehesnarcissism och kulturell friställning och Giddens teori kring självidentiteten i den senmoderna epoken försöker jag nå förklaringar till hur Breivik kunde nå de slutsatser han gjorde. Analysen av det utdrag ur manifestet som är uppsatsens material utifrån vilka värden Breivik vill försvara och vilka fiender som hotar dessa. Resultatet är att det är ett flertal fiender som hotar de värden Breivik vill försvara och att det måste till en analys ur ett Individ-, kultur- och systemperspektiv för att nå en tillfredställande förklaring. Breivik förstås utifrån den auktoritära karaktären som enbart ser relationer mellan människor som positioner av under- eller överläge, genom de kulturella förutsättningar som finns i samhället samt genom att han inte utvecklat den tillit som Giddens anser är grunden för att människor kan verka i en alltmer riskabel tillvaro..

Psykisk sjukdom påverkar inte bara Individen som drabbas utan även dennes anhöriga. Alla i familjen berörs och vardagen blir oförutsägbar och full av utmaningar. Sjuksköterskor möter Individer med psykisk sjukdom och deras anhöriga oavsett arbetsplats. Syftet med studien var att belysa hur vuxna anhöriga till personer med psykisk sjukdom upplever sin vardag. För att belysa de anhörigas situation genomfördes en litteraturstudie över tidigare utförd empirisk forskning.

ABSTRAKT Ekdahl, Ceit & Helleblad, Gosia (2010). Hållbart lärande åt alla. Hur bör skolan vara utformad för att alla Individer ska kunna utveckla sina styrkor och bli aktivt deltagande samhällsmedborgare? (Sustainable learning for all. How should the educational system be designed in order to allow all Individuals to develop their talents and strengths and in becoming actively participating citizens?).

När ett informationssystem skapas är det viktigt att användarna är delaktiga för att detta skall kunna matcha de behov som finns. Syftet med denna studie är att komma fram till hur man ökar användningen av ett intranät och därigenom kan effektivisera arbetsrutiner. Vi har därför formulerat vår forskningsfråga enligt följande:Hur kan man öka användningen av ett intranät?Studien består av en teoretisk och en empirisk undersökning. I den teoretiska studien har vi identifierat ett antal aspekter som är nödvändiga att ta under beaktning.

Varje år insjuknar ca 25-30 000 människor i stroke i Sverige. Sjuksköterskan måste ha i beaktande att dessa patienter kan ha kommunikationssvårigheter av olika grad. Syftet med studien var att undersöka och beskriva hur sjuksköterskan ska gå till väga när hon ska kommunicera med en patient som har fått diagnosen stroke. Resultatet visar att sjuk-sköterskorna ofta saknar kunskap i hur hon ska agera och bete sig när hon kommunicerar med en patient som fått diagnosen stroke. Brist på tid är också ett vanligt förekommande problem som gör att sjuksköterskan helt enkelt inte hinner lägga den tid som krävs för att kommunicera med den Individ som insjuknat i stroke.

Företagshälsovårdens arbete med levnadsvanor inkluderar hälsoprofilbedömningen som strategi, men metoden förekommer sparsamt i forskningslitteraturen. Därmed finns en folkhälsovetenskaplig relevans i att studera hur metoden kan bidra i arbetet. Studien ämnade ta del av de yrkesverksammas perspektiv.Syftet med studien är att beskriva hur anställda inom en företagshälsovård arbetar med levnadsvanor med särskilt fokus mot de anställdas upplevelser av arbetet kring metoden hälsoprofilbedömning.Metoden som användes var djupintervjuer med fem företagshälsovårdsanställda som uppfyllde urvalskriteriet att arbeta med hälsoprofilbedömning. En intervjuperson tjänstgör som företagssköterska inom en intern företagshälsovård och fyra intervjupersoner tjänstgör inom en extern företagshälsovård, varav två personer arbetar som företagssköterskor och två personer arbetar som hälsopedagoger. Intervjumaterialet analyserades enligt en manifest innehållsanalys.Resultatet visar att arbetet med levnadsvanor är avtalsstyrt och inbegriper Individ- och gruppstrategier.

Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva vad som kännetecknar ett gott bemötande inom den prehospitala akutsjukvården och vilken betydelse bemötandet har för vården. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt och artiklar söktes via databaserna CINAHL och PubMed. De elva inkluderade artiklarna resulterade i kategorier och subkategorier som beskriver vad som är utmärkande för ett gott bemötande inom den prehospitala sjukvården och vilken betydelse det har för vården. Resultat: Resultatet visade att ambulanspersonalen ska anpassa kommunikationen efter patientens förutsättningar och de ska ha ett förhållningssätt som baseras på respekt, ödmjukhet och empati. En förutsättning för en god omvårdnad är att en omvårdnadsrelation, baserad på tillit och förtroende, upprättas.

Denna undersökning utgår ifrån Mary Jo Bitners servicescape-modell om hur fysiska miljöegenskaper formade efter en berättelse eller tema påverkar serviceverksamheter. För att sedan implementera modellen i en digital miljö. Resultatet av att nyttja teorierna kring servicescapes på exempelvis serviceverksamheter ger besökare möjlighet att fly undan vardagen, medvetet eller omedvetet, genom en kombination av olika sinnen. I undersökningen såg vi att besökarens självmedvetenhet kunde jämföras med Mihaly Csikszentmihalyis teorier om ?flöde?, där medvetandetillståndet hos en Individ blir uppslukat av Individens aktivitet.

Hedersrelaterat våld och praktiserandet av traditioner som arrangerade äktenskap och polygami har aktualiserat diskurser rörande erkännande av kulturella divergenser i en rad västliga länder. Studiens syfte är att belysa ståndpunkter i diskursen som rör kvinnors Individuella rättigheter och gruppens rättigheter i ett mångkulturellt sammanhang vilket sker ut ett textanalytiskt perspektiv samt ur det levda livets. Jag utgår från filosofen Martha Nussbaum teori om mänskliga funktionsförmågor och definition av mänskliga rättigheter. Jag har analyserat två aktörers texter i diskursen, Susan Moller Okin (förespråkar Individrättigheter) samt Charles Taylor (förespråkar grupprättigheter). Studiens centrala fråga samt övergripande frågeställningar är:Vad är mänskliga rättigheter?- ur det filosofiska perspektivet,- ur Taylors respektive Okins ståndpunkter och- ur det levda livets?Jag har intervjuat en kvinna, från en annan kulturell kontext än den svenska, om hennes valmöjligheter och handlingsutrymme.

Studien syftar till att undersöka hur personer som ägnar sig åt kreativt skapande motiverar detta arbete, samt hur de uppfattar att detta skapandehar påverkat dem som Individer. För att tillmötesgå detta syfte tillämpades en narrativ intervjumetod, respondenterna bestod av fyra Individer som håller på med olika kreativa skapandeformer. Studiens resultat visar på att den största anledningen till att Individerna väljer att skapa kreativt i sin vardag helt enkelt bygger på att de mår bra av det, det stärker deras identitet. Utöver detta visar även studien på att de genom sitt kreativa skapande även upplever att de blir en del i ett sammanhang, de känner tillhörighet med likasinnade.Vidaremenar även respondenterna att deras kreativa skapande har lett till att de känner sig mer självständiga och på så vis lättare kan stå emot olikanegativa sociala normer de annarsskulle påverkas av i högre grad.Slutligen kritiserar respondenterna även det rådande samhällsklimatet genom att hävda att det i hög grad fråntar Individer deras möjlighet till kreativt skapande, och i och med det även stora delar av människor möjlighet till att skapa en identitet som en självständig och kritiskt tänkande Individ..

Hur patienter och sjuksköterskor upplever delaktighet i vården är en viktig aspekt för att kunna vidareutveckla och främja patientens delaktighet i vården. Syftet med studien var att undersöka upplevelser av patientens delaktighet ur ett patient- och sjuksköterskeperspektiv. Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie och grundar sig på 14 vetenskapliga artiklar. Resultaten visade att patienters upplevelser av patientdelaktighet innefattade att bli sedd och respekterad som en egen Individ. Ett inbjudande klimat där sjuksköterskan var lyhörd och där relationen mellan parterna var jämlik upplevdes viktigt.

"Lester Bangs har aldrig varit i Tranås" är en kultursociologisk studie i syfte att testa hållbarheten i begreppet"kulturell navigation", samt att genom kvalitativ metod visa på skillnader och likheter i Svenska musikkritikers kulturella navigationsvägar. Genom intervjuer med sju musikkritiker, alla från svensk dagspress, strävar uppsatsen efter att visa på varje Individs specifika kulturella navigation för att nå en offentlig tyckarposition. Ledordet för intervjuer och för arbetet i stort har varit "Hur?". Hur navigerar en Individ genom kulturen för att skaffa sig det kapital som är gångbart på ett specifikt fält? Begreppen kapital och fält är hämtade ur Pierre Bourdieus sociologiska teori och med analysstöd av dessa begrepp ger uppsatsen dessutom några ledtrådar till "Varför" musikkritikerna navigerat som de gjort.

Ungefär 50% av de revisorer som avlägger revisors- och högre revisorsexamen blir godkända, vilket ledde till att syftet med uppsatsen var att undersöka hur kompetensen byggs upp hos revisorer från högskole-/universitetsexamen fram till högre revisorsexamen. Därigenom var förhoppningen att kunna hitta faktorer som påverkar kompetensen för att bidra till att revisorer klarar revisors- och högre revisorsexamen.I uppsatsens teoriavsnitt behandlas olika kompetensutvecklingsfaktorer nämligen utbildning, socialisationsprocess, mentorskap, uppdragsfördelning, feedback och plats samt även faktorer som en Individ besitter nämligen kön, etnicitet och ålder. Storleken på revisionsbyråer finns också med som en faktor som kan påverka revisorers kompetensutveckling. En auktoriserad revisors kompetens kan bestå av kunskaper, färdigheter, förmågor och nätverk.Undersökningen genomfördes genom 17 kvalitativa intervjuer samt kompletterande information om hur många som blir godkända på revisors- och högre revisorsexamen av Revisorsnämnden.I analysen jämfördes kompetensutvecklingsmodellen som utvecklades i teoriavsnittet med de kompetensutvecklingsmodeller som fanns i de undersökta revisionsbyråerna. Kompetensutvecklingsmodellen visade sig i stora drag stämma överens med hur revisionsbyråerna utvecklar kompetensen hos sina revisorer, vilket innebär att faktorerna som beskrevs i teoriavsnittet påverkar revisorers kompetens på olika sätt..