Syftet med uppsatsen Àr att undersöka och analysera hur ISO 9000 serien utvecklats och spridits med utgÄngspunkt frÄn RÞviks teori gÀllande framgÄngsrika recept. Vi har sökt svaren till vilka faktorer som gör att organisationer tar till sig konceptet och implementerar det. FrÄgor har skapats utifrÄn ovanstÄende teori som sedan stÀllts till Sveriges samtliga tio ackrediterade certifieringsorgan som utför revisioner av standarden. Vi har Àven stÀllt frÄgor till SIS, Swedish Standard Institute som ansvarar för framtagandet av standarder i Sverige. Efter att ha applicerat och analyserat den empiri som vi erhÄllit genom intervjuer och litteraturstudier har vi funnit att ISO 9000 serien till stora delar stÀmmer överens med vald teori.

Ett problematiskt förhÄllande till mat kan grunda sig i en negativ kroppsuppfattning vilket isin tur kan bero pÄ de normer och ideal som individen förvÀntas leva upp till för att passa in.Kroppsideal speglar inte bara hur kroppen bör se ut enligt normen, utan medföljs ocksÄ avflertalet vÀrderingar och fördomar om innehavaren. Syftet med denna studie Àr att utforska om,och i sÄ fall hur, kroppsuppfattningen pÄverkar relationen till Àtande hos gymnasieungdomar.För att fördjupa syftet anvÀndes frÄgestÀllningar som rörde kroppsuppfattning och Àtmönster irelation till kön. Skillnaderna mellan könen belyses utifrÄn ett genusperspektiv. Totalt deltog222 ungdomar i studien som utfördes genom en enkÀt.Resultatet visade att det var vanligare att reglera sitt Àtande eller att ha negativa kÀnslorkopplat till Àtande om kroppsuppfattningen var negativ. Det framkom Àven att det var nÄgotvanligare att tjejer hade negativa kÀnslor kopplat till Àtande.

Denna litteraturstudies ansats a?r att beskriva hur det sociala klimatet i skolan sta?r i relation till mobbning.Med mobbning menas a?terkommande beteende/ha?ndelser da?r en part blir drabbad, fysiskt eller psykiskt/socialt av en eller flera individers handlande.Med socialt klimat menas huvudsakligen hur relationerna ter sig mellan dem som befinner sig i skolmiljo?n, fra?mst la?rare och elever. Bakgrundsfaktorer sa?som socioekonomisk status, etnicitet och ko?n pa?verkar det sociala klimatet, liksom faktorer ba?de pa? individ-, klassrums- och skolniva?.I studien konstateras att forskning till stor del saknas, som belyser effekter av olika insatser fo?r fo?ra?ndring av det sociala klimatet med ma?let att minska mobbning (kausalstudier). Da?remot finns det en ma?ngd forskningsunderlag som belyser korrelationer mellan olika aspekter pa? det sociala klimatet och hur dessa faktorer korrelerar med mobbningsniva?n pa? respektive skola.Huvuddragen av studiens resultat: Skolklimatet spelar sto?rre roll fo?r flickors beteende a?n fo?r pojkars.

Bakgrund: Fysiskt trauma orsakas ofta av en ovÀntad hÀndelse med yttre vÄld som kan pÄverka flera organsystem med risk för dödsfall. Höga krav stÀlls pÄ sjuksköterskans kompetens i omhÀndertagandet av personer med livshotande tillstÄnd dÄ hÀndelsen skapar rÀdsla men Àven dÄ flera komplexa aktiviteter pÄgÄr samtidigt för att rÀdda kroppsfunktioner. OmhÀndertagandet krÀver att sjuksköterskan arbetar utifrÄn bÄde omvÄrdnadens sakaspekt och relationaspekt. Syfte: Att beskriva vÄrdsökande personers erfarenhet av omvÄrdnad vid trauma. Metod: Litteraturöversikt med induktiv kvalitativ ansats.

För att söka ge en tydligare bild av vilka variabler som, utifrÄn pedagogernas uppfattningar, kan utgöra förutsÀttningar för arbetet med demokrati och vÀrdefrÄgor med de yngsta barnen i förskolan analyseras resultatet som grundar sig pÄ pedagogers utsagor. Syftet med arbetet Àr att ÄskÄdliggöra pÄ vilket sÀtt pedagoger förhÄller sig till och implementerar demokratiuppdraget i arbetet med de yngsta barnen i förskolan. För att konkretisera och komma nÀrmare ett svar pÄ syftet stÀlls följande frÄgor: 1 Hur uttrycker sig pedagoger om sitt arbete med att; utifrÄn demokratisk grund skapa en verksamhet dÀr de yngsta barnens röster blir hörda? 2 Vilka möjligheter och hinder i arbetet med de yngsta barnen ger pedagoger uttryck för som vÀsentliga för att en verksamhet pÄ demokratisk grund ska kunna nÄs? Föreliggande studie Àr genomförd medelst en kvalitativ undersökning bestÄende av intervjuer med pedagoger, och med en hermeneutisk ansats för att söka tolkningar och förstÄelse för det insamlade empiriska materialet. Det teoretiska ramverk som anvÀnds för att möjliggöra analys av resultatet lutar sig pÄ teorier utvecklade av i huvudsak Habermas, Bernstein och Benhabib.

Learning for life through playPreschool teachers? perspective of children?s play and the use of play in the nursery settingStudien behandlar förskollÀrares perspektiv pÄ barns lek i förskolan och hur de anvÀnder sig av lek i verksamheten. Syftet med studien Àr att fÄ en större uppfattning om hur förskollÀrare ser pÄ barns lek, hur de anser sig anvÀnda leken i verksamheten och om deras synsÀtt pÄ nÄgot sÀtt prÀglar hur barns lek kommer till uttryck i förskolans verksamhet. Problempreciseringen i studien innefattas av: Hur anser förskollÀrare att de anvÀnder sig av barns lek i förskolans verksamhet? Vad anser förskollÀrare om barns olika lekar i förskolan? samt Vilken roll anser förskollÀrare att de har i barns lek pÄ förskolan? Studien bygger pÄ intervjuer med Ätta förskollÀrare.

FramvÀxten av informationssamhÀllets möjligheter ger att chefer hanterar kommunikation genom olika kommunikationsvÀgar. Genom en kvalitativ intervjustudie undersöks hur Ätta chefer frÄn större organisationer kommunicerar i sitt dagliga arbete samt hur de agerar som ledare i olika kommunikativa forum. Kommunikativt ledarskap sker muntligt, skriftligt, via uttryck och agerande i bÄde nÀrvarande och distanskommunikation. FrÄgestÀllningarna Àr:Vilka övergripande strategier anvÀnder cheferna i sitt ledarskap genom olika kommunikationsvÀgar i organisationen?Vilka utmaningar uppfattar cheferna med kommunikation och hur hanterar de dessa?Vilka strategier anvÀnder cheferna för att förmedla ett önskat intryck av sig sjÀlva, i relation till medarbetaren? Analysen ger en mÄngfacetterad bild av kommunikation. Cheferna anvÀnder kommunikation stÀndigt, i alla former, i alla kontexter bÄde medvetet och omedvetet för att förmedla önskat intryck till medarbetarna.

Cancer Àr ett stort samhÀllsproblem i Sverige och en viktig dödsorsak. PÄ sistone har det inom cancerforskningsvÀrlden blivit allt mer intressant att studera hur kronisk inflammation pÄverkar uppkomsten av lungcancertumörer. I den hÀr uppsatsen Àmnar vi att studera sambandet mellan markörer för kronisk inflammation och lungcancer. Vi kommer Àven undersöka möjligheten för att lungcancer kan vara en markör för att man redan har lungcancer.Lungcancer Àr en av de vanligaste cancertyperna i Sverige och har en hög dödlighet jÀmfört med andra cancertyper. Orsakerna till detta Àr bland annat att den ofta upptÀcks i ett sent stadie och att den Àr lokaliserad i ett kÀnsligt organ som gör den svÄr att behandla.För att göra detta anvÀnder vi oss av sialinsyra som en markör för inflammation frÄn en kohortstudie frÄn 60-talet som korsas med det svenska cancerregistret frÄn Socialstyrelsen.

Bakgrund: Kvinnosynen har genom Ären förÀndrats frÄn att kvinnan inte hade rÀtt att bestÀmma över sin egen kropp eller sig sjÀlv tills att hon idag ses som en sjÀlvstÀndig individ. Det har medfört förÀndrad lagstiftning, kvinnan ska nu vara jÀmlik mannen i alla förhÄllanden. I Sverige misshandlas Ärligen 20 000 kvinnor i en nÀra relation men mörkertalet uppskattas till hela 75 procent. Det psykiska och fysiska vÄldet orsakar de utsatta kvinnorna stort lidande och samhÀllet enorma kostnader. Socialstyrelsen menar att vÄrdpersonal har svÄrigheter att möta dessa kvinnor pÄ grund av för lite kunskap inom omrÄdet.Syfte: Att belysa kvinnors subjektiva livsvÀrld av vÄld i en nÀra relation.Metod: SjÀlvbiografistudie med kvalitativ ansats för att studera kvinnors livsvÀrld i en nÀra relation med vÄld.

Fruktsamheten i Sverige har följt den ekonomiska konjunkturen under de senaste decennierna. Detta till trots att en period av arbetslöshet har en positiv inverkan pÄ individens sannolikhet att föda barn. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att ta reda pÄ vilka som föder fÀrre barn nÀr arbetsmarknadslÀget försÀmras. Syftet Àr ocksÄ att ta reda pÄ om de minskade fruktsamhetstalen leder till en lÄngvarig minskning i födelsetalen eller om barnafödandet hinner ÄterhÀmta sig dÄ det Àr bÀttre tider. För att analysera efterfrÄgan pÄ barn anvÀnds teorier om den totala efterfrÄgan pÄ barn samt teorier om den optimala tidpunkten att skaffa barn.

            Syftet med denna uppsats bestod dels i att undersöka hur musik och dess tempo pÄverkar kunders emotioner, beteende och upplevelse i butik, men syftade Àven till att undersöka i vilken omfattning pleasure, arousal och dominance predicerar tillfredsstÀllelse, nÀrmande- undvikande sökbeteende, generell nÀrmande- undvikande beteende samt upplevelse av servicescape. Undersökningen genomfördes som ett fÀltexperiment i butiksmiljö (N= 431), utifrÄn en oberoende mellan-individ-design. Musik anvÀndes som oberoende variabel (högt tempo, lÄgt tempo och frÄnvaro av musik). De beroende variablerna var pleasure, arousal och dominance, tillfredsstÀllelse samt nÀrmande- undvikande beteende vari Àven köp och spenderad tid i butik inkluderades. Datainsamlingsmetod utgjordes av en enkÀt.

Syftet med arbetet Àr att undersöka och belysa vad lÀrare anser vara tÀnkbara orsaker till varför konflikter uppstÄr mellan dem sjÀlv och eleverna och hur kan de hantera dessa konflikter? Samt hur lÀrare kan förebygga konflikter i skolan?Metoden för arbetet Àr kvalitativ, vilket innebÀr en strÀvan efter ökad förstÄelse för en individ eller en grupp individer. Arbetet har genomförts utifrÄn analytisk induktion  d v s forskningsprocessen har skett utifrÄn tre preciserade faser: planerings-, insamlingsfas och analys av det specifika materialet.Resultat som framkommit Àr att orsakerna till konflikterna mellan lÀrare och elev/elever varierar. Bristande kommunikation, inkonsekvens frÄn lÀrarens sida, kulturkrockar, skilda Äsikter och uppfattningar hos berörda lÀrare och elev/elever nÀmns som exempel pÄ orsaker. Hantering och konfliktlösningar som lÀrarna anger Àr frÀmst situationsbetingade. Aspekter som beaktas Àr bl a beroende pÄ viket kön och Älder som eleven/eleverna har.

Begreppet kreativitet omna?mns vid flertalet tillfa?llen i la?roplanen fo?r grundskolan, fo?reskoleklassen och fritidshemmet (Lgr 11). Det redogo?rs dock inte fo?r na?gon definition av begreppet. Denna studie syftar till att lyfta begreppet kreativitet och fo?rso?ka finna definitioner av begreppet, dels ur ett generellt perspektiv och dels ur ett slo?jdspecifikt perspektiv.

Syftet med denna studie Àr att fÄ och skapa förstÄelse för hur förskollÀrare och förskolechefer skapar villkor för inkludering och Àven hur förskollÀrare konkret arbetar för att inkludera alla barn i förskolan. För att uppnÄ detta har syftet brutits ner i tre frÄgestÀllningar. Dessa behandlar hur förskollÀrare och förskolechefer beskriver organiseringen för att inkludera alla barn, vi benÀmner detta som formuleringsarenan. Hur förskollÀrarna konkret arbetar för inkludering pÄ individ- och gruppnivÄ, vilket vi benÀmner som realiseringsarenan. Slutligen gör vi en jÀmförelse mellan de tvÄ arenorna.

Introduktion: HPV-vaccination infördes i vaccinationsprogrammet 2012 för flickor 11?13 Är. Vaccinationen ges vid tre upprepade tillfÀllen under cirka ett Är. SmÀrta och oro i samband med vaccination pÄverkar varandra och kan leda till en ond cirkel dÀr smÀrtupplevelsen ökar. Upplevelsen kan pÄverkas av tidigare erfarenheter av vaccination.