Syftet med detta utvecklingsarbete Ă€r att se om drama kan anvĂ€ndas som verktyg i skolan för att stĂ€rka grupp och individ. Vi har tagit hjĂ€lp av en Ă„rskurs ett och tillsammans med eleverna har Övningarna fokuserar pĂ„ eleverna som individer, pĂ„ stora och smĂ„ grupper, samt pĂ„ trygghet. Vi har utgĂ„tt frĂ„n nĂ„gra pĂ„stĂ„enden som eleverna svarat pĂ„ för att se vad de sjĂ€lva tycker om det egna jaget och centrala begrepp som speglar det vi gjort i detta arbete. Avslutningsvis kunde vi se att klassen fick en starkare samarbetsförmĂ„ga, samt att eleverna faktiskt kunde njuta av att stĂ„ i centrum Ă€ven om de ti Nyckelord: Individ, grupp, drama, tillsammans..

DÄ arbetsplatserna kan upplevas som allt tystare Àr det av vikt att det trots allt finns individer som larmar om oegentligheter inom de egna organisationerna. Individer som gör sÄ kallas whistleblowers och denna studie syftar till att försöka förstÄ en del i de bakomliggande orsakerna till detta beteende. Vi har studerat vilken betydelse den rÄdande organisationsstrukturen samt individens inre principer har för whistleblowing. Studien Àr kvalitativ och bestÄr av fem intervjuer med sÄvÀl personer som agerat whistleblowers, samt personer som i sin yrkesroll fyller en funktion som whistleblowers. Alla vÄra intervjupersoner Àr kopplade till mÀnniskovÄrdande organisationer.

Malmö högskola LĂ€rande och SamhĂ€lle Skolutveckling och ledarskap Specialpedagogik VĂ„rterminen 2012 Abstrakt Nesic, Anna & Åkesson, Christel (2012). Om vi skalar?en studie om synen pĂ„ specialpedagogikens inre. (I we peel? a study on the perception of special education internal). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, LĂ€rande och SamhĂ€lle, Malmö högskola. Syftet med vĂ„r studie har varit att undersöka vad kĂ€rnan i specialpedagogik Ă€r.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur barn och lÀrare uppfattar och beskriver lÀrandet. Uppsatsen ska ocksÄ försöka visa pÄ om lÀrare utgÄr frÄn de sociokulturella teorierna i sin undervisning och i sÄfall hur. VÄr litteraturgenomgÄng tar upp olika teorier nÀr det gÀller lÀrandet ur ett sociokulturellt och individ perspektiv, sprÄkets och lekens betydelse för lÀrandet och forskning. Intervjuer har genomförts med barn om hur de ser pÄ sitt lÀrande och lÀrare har fÄtt svara pÄ enkÀter om hur de ser pÄ lÀrandet och om de utgÄr frÄn de sociokulturella teorierna i sin undervisning. Intervjusvaren har vi försökt se som en helhet och utifrÄn detta försökt dra vÄra slutsatser.

Jag har bedrivit en studie dÀr elever fick försöka lösa en problemlösningsuppgift i matematik. Baserat pÄ hur eleverna hanterade uppgiften har de delats in i olika kategorier. Eleverna hade mÄnga olika tillvÀgagÄngssÀtt bÄde berÀkningsmÀssigt och till hur de hanterade hela frÄgestÀllningen, deras problemlösningsförmÄga vid det aktuella tillfÀllet varierade ocksÄ. NÀr en problemlösningsuppgift i matematik skall lösas sker det pÄ olika sÀtt beroende av hur innehÄllet i uppgiften uppfattas och vilken eller vilka delar som uppmÀrksammas. Olika individer kan anvÀnda olika metoder och tankeredskap, det kan ocksÄ skilja sig för samma individ vid olika tillfÀllen.

I uppsatsen undersöker vi om individers tandvÄrdsprevention pÄverkas av ekonomisk riskaversion, hÀlsoriskaversion samt av deras ekonomiska situation. Med enkÀtdata frÄn 1834 personer insamlad i Kalmar lÀn 2005 som underlag testas detta med en probit modell. De huvudsakliga slutsatserna Àr att vid de tandvÄrdsbeteenden dÀr signifikanta resultat pÄtrÀffas Àr det större sannolikhet att en individ med hög ekonomisk riskaversion eller hög hÀlsoriskaversion har ett preventivt beteende Àn en individ med lÀgre riskaversion. Sambandet Àr dock svagare vid hÀlsoriskaversion. En hög inkomst ökar ofta sannolikheten för ett preventivt beteende, vilket tyder pÄ att inkomsteffekten dominerar.

Syftet med studien var att undersöka om ett urval klienter som Àr aktuella för försörjningsstöd upplever att de fÄr ett professionellt bemötande av personalen pÄ Individ och familjeomsorgen i x kommun. Undersökningen var kvantitativ och fokuserade pÄ Àmnena tillgÀnglighet och information, rÀttigheter och skyldigheter samt bemötande. Den tidigare forskning som refereras i studien Àr andra utvÀrderingar som gjorts pÄ olika socialkontor runt om i landet samt Àven i Norge. Undersökningen genomfördes med en enkÀtundersökning dÀr klienterna uppmanades att besvara ett antal frÄgor om ovanstÄende Àmnen. I resultatanalysen anvÀnds det etiska perspektivet tillsammans med socionomens yrkesetiska riktlinjer samt kommunikationsteori för att tolka de resultat som framkommit.

SammanfattningI dagens mÄngkulturella samhÀlle blir det vÀsentligt att förstÄ mÀnniskors olika bakgrund. Skolan Àr en plats som prÀglas av kulturell mÄngfald och dÀrmed Àr behovet av förstÄelse för mÀnniskors olikheter sÀrskilt betydelsefull dÀr. NÀr en individ utvecklar och formar sin identitet i skolan sker det i samspel med andra. Det sociala samspelet Àr en viktig del i det som sker nÀr en individ formar en social identitet i olika sociala sammanhang. Syftet med det hÀr arbetet Àr tudelat och fokuserar dels pÄ att undersöka hur elever med utlÀndsk bakgrund resonerar kring formandet av sin sociala identitet i skolan, dels hur lÀrare resonerar angÄende dessa elevers formande av sin sociala identitet i relation till sitt dagliga arbete.Syftet besvaras med hjÀlp av en intervjuundersökning som har genomförts med fyra elever och tvÄ lÀrare.

Detta arbete tar sin utgÄngspunkt i den eviga spÀnningen mellan individ och kollektiv. Genom att ge en historisk genomgÄng av det sociokulturella perspektivet och det kognitivistiska perspektivet blir det tydligt vilka influenser som prÀglar varje perspektivs syn pÄ lÀrande. Syftet med uppsatsen Àr att göra en jÀmförande studie mellan ett individfokuserat och ett kollektivfokuserat perspektiv pÄ lÀrande och genom en textanalys av en text inom respektive perspektiv har detta gjorts. Vidare har jag utfört en kvantitativ enkÀtstudie som gick ut till 35 lÀrare som arbetar inom grundskolan, högstadiet och gymnasiet. EnkÀten har dock tillÀmpats och analyserats pÄ ett kvalitativt sÀtt dÄ detta bÀttre betjÀnade mitt syfte.

PÄ dagens arbetsmarknad har rekryteringsföretag, inom rekryteringsförfarandet, fÄtt en framtrÀdande roll. Ett första steg i en rekryteringsprocess Àr att rekryteringskonsulten, tillsammans med anstÀllande företag, utvecklar en sÄ kallad kravspecifikation. Kravspecifikationen bör, bland andra krav, innehÄlla krav pÄ personliga egenskaper. Dock beskriver företag i kravspecifikationer personliga egenskaper i generella ordalag. Att anstÀllande företag nyttjar allmÀnt beskrivande begrepp innebÀr att rekryteringskonsulten fÄr svÄrigheter att, genom att endast studera begreppen, erhÄlla en tillrÀcklig tydlig och detaljerad bild för att kunna rekrytera rÀtt individ till rÀtt tjÀnst..

Relationen mellan samhÀlle och individ har lÀnge varit ett omtvistat Àmne i samhÀllsvetenskapen. Diskussionen har ofta kommit att föras mellan de tvÄ motsatta stÄndpunkterna holism och individualism. Enligt den förstnÀmnda mÄste samhÀllet förstÄs som en helhet vilken inte lÄter sig reduceras till summan av individerna betraktade separat. Enligt den andra mÄste sociala fenomen förklaras som resultat av individers handlingar. Medan bÄde Durkheim och Weber enkelt lÄter sig placeras i varsin Ànde i detta motsatsförhÄllande, har varken Marx eller Mead tolkats pÄ ett motsvarande entydigt sÀtt.

This thesis deals with the concepts of individual and individuation as defined by Leibniz and Spinoza. I go through the use and definition of the concept of individual in four stages.First I discuss the individual as conceived by Spinoza as a relation formed by a composition of parts and the individual as conceived by Leibniz as a complete notion consisting of all the events in the life of a subject.Next is the roll of perception in Leibniz discussed, likewise individuation through different perception with varying distinctness, and the affinity of perception with affection.The discussions concerning the individual concludes in a section about the essence of the individual as being the desire of the individual. In the last stage, I discuss the multitude as being an own individual..

Syftet med denna studie Àr att genom kvalitativa metoder undersöka omgivningens betydelse för hur en ADHD-diagnostiserad individ upplever sin livskvalitet samt undersöka vilka faktorer som Àr av betydelse för den diagnostiserades vÀlmÄende. Det material som presenteras har genererats utifrÄn elva kvalitativa intervjuer med individer som antingen Àr diagnostiserade med ADHD, lever i nÀra relation med en ADHD-diagnostiserad individ eller arbetar med ADHD. Det presenterade materialet analyseras sedan utifrÄn relevanta socialpsykologiska teorier av Becker (2006), Goffman (2006) och May (2013).Resultatet visar att omgivningen har en stor betydelse för hur den ADHD-diagnostiserade individen upplever sin livskvalitet. Den problematik som ADHD-diagnosen bidrar med försvÄrar för individen att leva upp till de krav och normer som förvÀntas av deras omgivning. Detta leder till att den diagnostiserade individen kan definieras som avvikande frÄn gruppen och riskerar att hamna i ett utanförskap. Individen riskerar att identifiera sig med de egenskaper som omgivningen tilldelar den för att leva upp till de rollförvÀntningar som stÀlls pÄ den och spela en roll de inte trivs med i strÀvan efter bekrÀftelse och att kÀnna tillhörighet..

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningar: Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om individer med bakgrund av upprepade fotledsstukningar har sÀmre balans och styrka jÀmfört med individer som har friska fotleder, samt om det skiljer sig i balans och styrka mellan dominant och icke-dominant fot. Författarnas hypotes Àr att kronisk instabilitet i fotleden Àr vanligt förekommande bland kvinnliga fotbolls- och basketspelare som lidit av upprepade fotledsstukningar under sin karriÀr. Följande tre frÄgestÀllningar undersöktes: (1) Har en individ med bakgrund av upprepade stukningar sÀmre resultat i balanstestet SEBT, jÀmfört med en individ utan tidigare fotledsproblem? (2) Har en individ med bakgrund av upprepade stukningar lÀgre styrka, jÀmfört med en individ utan tidigare fotledsproblem, i ett plantarflexionstest? (3) Skiljer sig resultaten i balans- och styrketestet mellan den dominanta- och den icke-dominanta foten?Metod: BalansförmÄgan testades genom att mÀta rÀckvidden i en modifierad version av Star Excursion Balance Test. Styrkan uppskattades i ett kvalitativt plantarflexionstest dÀr antal repetitioner rÀknades.

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningar: Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om individer med bakgrund av upprepade fotledsstukningar har sÀmre balans och styrka jÀmfört med individer som har friska fotleder, samt om det skiljer sig i balans och styrka mellan dominant och icke-dominant fot. Författarnas hypotes Àr att kronisk instabilitet i fotleden Àr vanligt förekommande bland kvinnliga fotbolls- och basketspelare som lidit av upprepade fotledsstukningar under sin karriÀr. Följande tre frÄgestÀllningar undersöktes: (1) Har en individ med bakgrund av upprepade stukningar sÀmre resultat i balanstestet SEBT, jÀmfört med en individ utan tidigare fotledsproblem? (2) Har en individ med bakgrund av upprepade stukningar lÀgre styrka, jÀmfört med en individ utan tidigare fotledsproblem, i ett plantarflexionstest? (3) Skiljer sig resultaten i balans- och styrketestet mellan den dominanta- och den icke-dominanta foten?Metod: BalansförmÄgan testades genom att mÀta rÀckvidden i en modifierad version av Star Excursion Balance Test. Styrkan uppskattades i ett kvalitativt plantarflexionstest dÀr antal repetitioner rÀknades.