I mitt arbete fördjupar jag mig i Àmnet pedagogiskt drama. Mitt syfte Àr att undersöka hur pedagogiskt drama kan frÀmja gruppsammanhÄllning pÄ lÄgstadiet. Syftet Àr Àven att fÄ en förstÄelse om hur individen pÄverkas. För att fÄ svar pÄ detta har jag anvÀnt mig av mina frÄgestÀllningar och min preciserade frÄgestÀllning.Jag har anvÀnt mig av kvalitativ intervju som metod i min undersökning, vilket Àr passande dÄ det kommer till att förstÄ individers sÀtt att reagera och resonera. Jag har valt att intervjua tre pedagoger, alla har en kopplig till drama och de arbetar pÄ lÄgstadiet.Min slutsats Àr att pedagogiskt drama kan frÀmja gruppsammanhÄllningen, genom att mÄnga faktorer verkar tillsammans.

Detta examensarbete handlar om förutsÀttningarna idag för en individ, boende i flerbostadshus, att medverka till att sluta nÀrings- och materialkretslopp genom att kÀllsortera sitt fasta avfall. Examensarbetet bestÄr av tvÄ huvuddelar. Den första delen omfattar en beskrivning över de visioner om kretslopp som myndigheter och politiker gett uttryck för och de förvÀntningar och krav som stÀlls pÄ hushÄllen frÄn andra aktörer som har att genomföra myndigheternas intentioner. Dessutom ingÄr en kartlÀggning över förutsÀttningarna för hushÄllen att uppfylla dessa intentioner. I den andra delen undersöks huruvida de utsorterade Ätervunna fraktionerna kommer att ingÄ som returrÄvara i nyproduktionen, dvs om kretsloppen sluts.

Denna kvalitativa studie handlar om nÄgra behandlares upplevelser och erfarenheter kring vilka personer som hamnar i missbruk av anabola androgena steroider(AAS). Den belyser Àven vilken behanding som finns för problematiken. För att erhÄlla empiri anvÀnds semistrukturerade intervjuer pÄ fyra personer som arbetar med behandling av AAS. Resultatet visar att man kan kategorisera AAS-anvÀndare i tre olika grupper. NÀr klienter kommer till behandling Àr det viktigt att man ser till helhetsbilden och att man ser varje individ för sig.

Följande uppsats utgör en litteraturstudie över tvÄ vanliga konsumtionsvalsteoretiska antagande och deras biologiska rimlighet. De antagande som testas Àr: (A) En ekonomisk agent handlar som om hon maximerar en nyttofunktion. (B) Individen Àr sjÀlvisk. AngÄende (A) dras slutsatsen att denna kan antas uppfylld. Antagande (B) Àr mer komplicerat.

Syftet med föreliggande studie var att med utgĂ„ngspunkt frĂ„n psykologiska processer undersöka offentliga upphandlares subjektiva bild av vad som ligger bakom korruption. Åtta upphandlare inom samma organisation i offentlig sektor intervjuades. Fokus lĂ„g pĂ„ upphandlarnas individuella och subjektiva bild av uppdiktade karaktĂ€rers oetiska beslut inom grĂ„zoner i arbetslivet. Data analyserades med hjĂ€lp av tematisk analys. Studien resulterade i fem temaomrĂ„den; Förminskning av egen skuld, BeroendestĂ€llning, Intressekonflikt, Vad Ă€r korruption, Kan alla bli korrupta och Risker i verkligheten.

Syftet med vÄr undersökning var att fÄ en bild av arbetet med flersprÄkighet och mÄngfald inom förskolan samt hur pedagogerna arbetar med lÀroplansmÄlen kring detta. Vi ville dessutom undersöka utvecklingsbehoven i relation till dess betydelse ur individ, grupp och organisationsperspektiv. Arbetet bygger pÄ kvalitativa intervjuer med modersmÄlslÀrare och förskollÀrare i kommunen. Resultatet visar att arbetet med flersprÄkighet och etnisk mÄngfald i den utvalda kommunen behöver utvecklas. Förskolans personal behöver mer kunskap i Àmnena och direktiven frÄn ledningen behöver bli tydligare. Med tydligare riktlinjer kring arbetet kan samarbetet mellan modersmÄlslÀrare och förskollÀrare förbÀttras och en mer flexibel och inkluderande verksamhet utformas.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka individens olika dimensioner av jaget/Self-concept och dess betydelse för relationer mellan konsumenter och varumÀrken. Vi har valt att forma studien efter det existentiell-fenomenologiska paradigmet. Metoden Àr passande för att undersöka konsumenters erfarenheter av olika slag. Metoden innefattar djupintervjuer dÀr respondenterna styr dialogen under intervjun. De teorier vi har valt att anvÀnda oss av Àr teorier kring relationen mellan individ och varumÀrke, Self-concept, referensgruppsteori, Conspicuous och Status Consumption samt varumÀrkesteori.

Syftet med denna uppsats har varit att beskriva vilka faktorer som Àr av betydelse i mötet med vÄrdaren enligt patienterna. Studien Àr en litteraturstudie, som utgÄtt frÄn en kvalitativ metodansats. Analysmetoden som anvÀnts har varit en latent innehÄllsanalys. Skillnaderna mellan "nursing" och "caring" som begerpp betonas ofta i litteraturen av olika forskare. Den empiriska forskningen visar emellertid att dessa begrepp Àr svÄra att hÄlla Ätskilda i verkligheten.

Syftet med vÄr studie Àr att utifrÄn informanterna och den valde skolan undersöka modersmÄlets betydelse för elevens utveckling som individ och i sitt lÀrande av det svenska sprÄket. Vi vill Àven undersöka modersmÄls- och svensklÀrarnas samarbete med varandra samt deras syn pÄ modersmÄlsundervisning. För att besvara studiens frÄgestÀllningar har vi anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer med tvÄ modersmÄlslÀrare, en svensklÀrare, en svenska som andrasprÄkslÀrare och en rektor samt modersmÄlssamordnaren i den valda skolans kommun. Den insamlade empirin frÄn de samtliga intervjuerna har vi kopplat till aktuell forskning och teori. Studien visar att ett rikt förstasprÄk underlÀttar lÀrandet av ett andrasprÄk, dÀrför Àr modersmÄlsundervisning en viktig faktor i dessa barns skolgÄng. Det Àr Àven viktigt att de vuxna som Àr involverade i barnets utveckling Àr engagerade och motiverar barnet.

Att kÀnna sig svensk trots att man bott i Sverige en lÀngre tid Àr inte alltid en sjÀlvklarhet. KÀnslan av tillhörighet bottnar i nÄgonting annat, mycket djupare Àn vad som kan ses pÄ ytan. I antologin belyser vi kvinnor i varierande Äldrar och deras identitetsskapande i det svenska samhÀllet. Den gemensamma övergripande nÀmnaren för vÄra studier Àr kvinnornas syn pÄ sig sjÀlva, som invandrare och individ. Amras del kretsar kring hur Bosniska invandrarkvinnor uppfattar betydelsen av den egna etniska gruppen för kÀnslan av gemenskap i det svenska samhÀllet.

Barn med förekommande sprÄkstörning Àr vÀldigt vanligt förekommande i förskolan idag. Men dock Àr det inte förens barn/barnen Àr omkring fyra till fem Ärs Älder som dessa tal ? och sprÄksvÄrigheter brukar upptÀckas. DÄ det kan vara svÄrt att upptÀcka om det rör sig om störning eller om barnet inte Àr fÀrdigutvecklat. DÀrför Àr viktigt att förskollÀrare tÀnker pÄ hur de stimulerar barn i verksamheten och sÄ att sprÄkutvecklingen för barnet skall kunna utveckla sitt tal- och sprÄk.

Uppsatsen handlar om specialpedagogens roll i arbetet med den individuella utvecklingsplanen (IUP). Syftet med uppsatsen Àr att undersöka och analysera hur specialpedagoger, andra pedagoger och skolledare beskriver specialpedagogens roll i arbetet med IUP och att undersöka och analysera hur specialpedagogens roll i arbetet med IUP skulle kunna utvecklas enligt intentionerna i styrdokumenten. I uppsatsen anvÀnds det socialkonstruktionistiska perspektivet och social systemteori för att förstÄ specialpedagogikens anvÀndning. Intervjuundersökningen bearbetades kvalitativt och av den kan vi dra slutsatser som visar att specialpedagogen Àr involverad i arbetet med IUP framför allt i samband med elevers ÄtgÀrdsprogram. IUP ska utgÄ frÄn var eleven befinner sig i förhÄllande till lÀroplanens mÄl att uppnÄ och mÄl att strÀva mot, vilka visat sig svÄra att hantera.

Syftet med denna uppsats har varit att beskriva vilka faktorer som Àr av betydelse i mötet med vÄrdaren enligt patienterna. Studien Àr en litteraturstudie, som utgÄtt frÄn en kvalitativ metodansats. Analysmetoden som anvÀnts har varit en latent innehÄllsanalys. Skillnaderna mellan "nursing" och "caring" som begerpp betonas ofta i litteraturen av olika forskare. Den empiriska forskningen visar emellertid att dessa begrepp Àr svÄra att hÄlla Ätskilda i verkligheten.

Studien syftade till att undersöka skolkuratorers upplevelser och erfarenheter av att arbeta med nyanlÀnda elever. För att uppfylla syftet genomfördes kvalitativa intervjuer med fem skolkuratorer. Studien visade att professionen skolkurator omfattas av ett stort handlingsutrymme, men att detta handlingsutrymme inskrÀnktes av olika organisatoriska begrÀnsningar, till största delen resursbristen hos skolorna. Resursbristen resulterade i ett för stort elevantal per kurator, vilket medförde en tidsbrist för kuratorerna. Studien visade ocksÄ att kuratorerna utgÄr frÄn ett helhetsperspektiv i arbetet med eleverna, genom att uppmÀrksamma bÄde psykiska och sociala behov.

FÀrskvatten förutspÄs i framtiden ? till följd av dess ökande knapphet ? ge upphov till mÄnga konflikter. DÄ vatten Àr en oersÀttlig resurs för sÄvÀl stat som individ Àr samarbete dock det vanligaste utfallet av knappheten idag. Denna studie Àmnar undersöka det ovanligare utfallet (konflikt) och besvara frÄgestÀllningen: »varför har inte stabila avtal som reglerar hur vissa internationella vattendrag fÄr nyttjas kommit till stÄnd?».