Syftet med studien Med bakbundna armar var att undersöka och beskriva hur socialarbetarna upplever och hanterar arbetet med hemlösa barnfamiljer ur en professionell och personlig synvinkel. Vi har med ansats i hermeneutiken valt att utgÄ frÄn kvalitativ forskningsmetod. Vi har baserat denna studie pÄ semistrukturerade intervjuer med 8 socialarbetare vid Individ- och Familjeomsorgen i RosengÄrd, Malmö. Vid analysarbetet har vi anvÀnt copingteori samt organisationsteori. Med bakgrund i empirin och sÄledes det resultat och den genomförda analysen frÄn intervjuerna, har vi kunnat se att socialarbetarna upplever en arbetsrelaterad stress i förhÄllande till hög arbetsbelastning, smÄ resurser och ett begrÀnsat handlingsutrymme.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva och jÀmföra skillnader mellan mÀn och kvinnors symtombild vid insjuknandet i akut hjÀrtinfarkt, samt att granska studiernas kvalitet gÀllande urvalsgrupp, deltagare och bortfall. En beskrivande litteraturstudie genomfördes dÀr vetenskapliga artiklar av kvalitativ och kvantitativ ansats analyserades. Huvudresultatet visade att bÄda könen hade kÀnningar av obehag i kroppen nÄgra dagar/timmar innan de alarmerande symtomen uppkom. BröstsmÀrta var ett utav de mest rapporterade symtomen. Dock hade kvinnor mer atypisk bröstsmÀrta Àn mÀnnen.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur HIV-positiva mÀnniskor har organiserat sina vardagsliv före och efter att de fÄtt kÀnnedom om sin diagnos. För att kunna förstÄ och analysera deltagarnas vardagslivsuppfattningar har den realistiska livsformsanalysen tillÀmpats.För att kunna förstÄ och förklara förÀndringsprocessen som pÄgÄr inom en individ som har fÄtt kÀnnedom om att han Àr HIV-positiv sÄ har vi tillÀmpat en teori om kris och utveckling. För att kunna besvara syftet med undersökningen sÄ har vi intervjuat personer som vi fÄtt kontakt med via intresseorganisationer och olika nÀtforum.Vi har analyserat och bearbetat de historier som ligger till grund för denna uppsats, vilket har resulterat i tre huvudsakliga slutsatser. Den första slutsatsen handlar om att en individ som gÄtt igenom krisbearbetning av HIV har förstÀrkt sina livsplaner och förtydligat de mÄl som han hade före kÀnnedom. Vi kan alltsÄ argumentera för att HIV har förstÀrkt deltagarnas livsformsideologier.Den realistiska livsformsanalysen har inte beprövats pÄ samkönade par tidigare och det var inte det som var den centrala delen i undersökningen heller men hÀr har ett ovÀntat resultat uppenbarats.

Syftet med denna studie var att undersöka hur nÄgra förskollÀrare hanterar balansen mellan att ansvara för barngruppen samtidigt som hÀnsyn ska tas till varje enskilt barns omsorg, utveckling och lÀrande. Studien har utgÄtt ifrÄn frÄgestÀllningar kring förskollÀrares tankar om och arbetet med fokus pÄ det individuella barnet och barngruppen. Vidare har undersökningen berört hur olika ramfaktorer kan pÄverka förskollÀrarnas dagliga arbete med att balansera individ och grupp. Materialet till denna studie kom att bestÄ av kvalitativt insamlat material i form av fem enskilda intervjuer.FörskollÀrarna i min studie ansÄg att alla barn Àr olika och dÀrför kan ocksÄ behoven för omsorg, utveckling och lÀrande se olika ut. En god dialog i arbetslaget och med förÀldrar skapar förutsÀttningar och strategier för att anpassa verksamheten efter det individuella barnet och barngruppen.

Idag finns möjligheten för svÄrt sjuka mÀnniskor att fÄ dö i sitt hem, ofta med hjÀlp och stöd av nÀrstÄende och av andra professionella vÄrdgivare. I den palliativa vÄrden och vid vÄrd i livets slutskede Àr nÀrstÄende betydelsefulla i omvÄrdnaden och behöver stöd frÄn distriktssjuksköterskan. För att det ska bli sÄ bra som möjligt för de nÀrstÄende att vÄrda i hemmet behöver distriktssjuksköterskan veta vilka stödÄtgÀrder som de nÀrstÄende behöver.Syftet med studien var att beskriva nÀrstÄendes upplevelse av att vÄrda en nÀrstÄende som Àr i en palliativ fas eller i livets slutskede i hemmet.Metoden som anvÀndes var en litteraturstudie. Tretton kvalitativa artiklar som motsvarade syftet analyserades med hjÀlp av kvalitativ innehÄllsanalys.Ur resultatet framkommer nÀrstÄendes upplevelser som sammanstÀllts i Ätta kategorier. Dessa Àr att uppleva trygghet, att uppleva otrygghet, att bli bekrÀftad, att bli negligerad, att uppleva glÀdje och tillfredstÀllelse i vÄrdandet, att uppleva vÄrdandet som en börda, att försöka bevara det invanda samt att uppleva förÀndrad livssituation.Resultatet visar att nÀrstÄendes upplevelser av att vÄrda i hemmet kan skilja sig frÄn individ till individ.

Denna kvalitativa textanalys tar fram och analyserar de uttryck som lÀrarna skriver i ÄtgÀrdsprogrammen kopplade till individen eller omgivningen. Syftet Àr att undersöka vad lÀraren skriver ifrÄga om vem som Àr den s k problembÀraren i varje Àrende och hur ÄtgÀrderna utformas efter detta. En skola för alla Àr ett uttryck som myntades redan Är 1980 och innebÀr att alla elever har rÀtt till likvÀrdig utbildning efter individuella behov och förutsÀttningar. Detta uttryck innebÀr ocksÄ att skolan inte ska försöka anpassa eleven efter omgivningen utan istÀllet anpassa omgivningen efter eleven. Tidigare forskning visar pÄ att det varit för stort fokus pÄ individen i arbetet med ÄtgÀrdsprogrammen. Vi valde textanalysen som metod eftersom vi var intresserade av att se vad lÀraren skrev. Vi samlade in tio ÄtgÀrdsprogram frÄn tre enheter och tolkade uttrycken lÀraren anvÀnde i dokumenten.

Relationen mellan trÀnare och aktiv idrottande individ Àr en viktig faktor för idrottsrelaterad framgÄng. MÄnga forskare framhÀver dess vikt och menar att det ibland Àr den mest avgörande faktorn. Vidare Àr det bevisat att engagemang Àr viktigt för individens idrottsrelaterade prestationer.Syftet med undersökningen Àr dÀrför att undersöka huruvida relationen mellan trÀnare och aktiv idrottande individ har ett samband med individens engagemang och om det föreligger skillnader mellan lagidrott och individidrott.Kvantitativ datainsamlingsmetod anvÀndes och undersökningen gjordes pÄ 108 stycken (79 pojkar och 29 flickor) unga tÀvlingsidrottare i Äldern 15-18 Är. Undersökningen Àr en tvÀrsnittsstudie med frÄgeformulÀr baserat pÄ tidigare forskning. Analysen gjordes med korrelationsanalys, bÄde för totala gruppen av respondenter och pÄ de olika idrottstyperna individuell idrott (n=55) och lagidrott (n=53) samt genom en multipel regressionsanalys.Resultatet visade pÄ ett positivt, medelstarkt samband dÀr en förÀndring i engagemang kan förklaras av en förÀndring i relation till 20 procent.

En utbildning pÄ ett PA-program förbereder studenter till ett arbete med personal och arbetsrelaterade frÄgor, och i utbildningen lÀrs allt frÄn beteendevetenskap till ekonomi och arbetsrÀtt ut. Studien syftar till att undersöka hur olika yrkesroller inom personalvetaryrket upplever att de haft anvÀndning av sin utbildning senare i arbetslivet. En kvalitativ ansats valdes och det genomfördes intervjuer med relativt nyligen examinerade personalvetare som tillsammans utgör tvÄ olika yrkesroller inom personalvetaromrÄdet. Resultatet visar att praktik samt rÄdande konjunktur pÄ arbetsmarknaden, kan spela viss roll nÀr det kommer till vilken yrkesroll en individ fÄr. Beroende pÄ vilken yrkesroll en individ har, ökar eller minskar möjligheten att fÄ anvÀnda sig av den kunskap som skapades i universitetet senare i arbetslivet.

Revisorer upprÀtthÄller en viktig funktion som oberoende partisk bedömare av företags information som regleras genom lagar och förordningar. Revisorns huvudsakliga uppgift kan beskrivas att fungera som en kvalitetssÀkrande lÀnk mellan redovisningsskyldiga och redovisningsberÀttigade. Med hjÀlp av revision kan information som redovisningsskyldiga lÀmnar ut erhÄlla en ökad trovÀrdighet för de redovisningsberÀttigade nÀrmare bestÀmt intressenterna kopplade till informationen. Revisorers tillvÀgagÄngssÀtt för att genomföra denna kvalitetssÀkring kan variera och har debatterats. Ett inslag Àr att revisorer varit en del av problematiken till följ av kriser och krascher pÄ grund av att dom torde ha upptÀckt felaktigheter och rapporterat detta som i sin tur kunde ha varit förebyggande för incidenterna.

Abstract The aim was to see how burn victims experience their situation and if they feel suffering. Then it is discussed against different perspectives of suffering. The problems were ?How does a burn victim experience their situation??, ?Does a burn victim suffer?? and ? How does the attitude inflect the suffering?? To find the answers, the authors made a literature review in which already published interviews from ordinary papers were used. In the result, the authors used the individual?s own words.

I lÀroplanen för förskolan stÄr vÀldigt lite om hur den pedagogiska miljön skall vara utformad. Den skall vara trygg, utmanande och lÀrorik. En av tolkningarna av lÀrmiljöerna Àr att anvÀnda sig av Reggio Emilia pedagogiken. Reggio Emilia pedagogikens tolkning av lÀrmiljöerna Àr att dessa skall utgÄ frÄn barnen, frÄn individen och att alla hundra sprÄken skall anvÀndas. Dessa ord som individen, barnet och det kompetenta barnet var ord som fÄngade mitt intresse, speciellt med min bakgrund i genusvetenskapen.

The main purpose of this paper is to analyse the relation between the spatial and individual structures in Paul Austers City of Glass. The interpretative discussion is focused on the novels metafictive aspects. The analyses consists that Quinn, the main character, is linked to the city environment because of his function as detective, flĂąnuer and author. According to Baudelaire, Benjamin and Berman the two last positions are fundamental in the literary citystructure, as well as in the formation of individuality and modernity..

Sjöodjuret Àr en helautomatisk, sjÀlvuppladdande poolrobot gjord för att förhöja upplevelsen av poolen. Formen Àr inspirerad av vattenlevande djur och idén kom ursprungligen frÄn tanken att förvandla en fiktiv varelse till en kommersiell produkt. Genom att jobba med en balans mellan individ och produktuttryck har jag försökt skapa en produkt som kÀnns mer som en hjÀlpsam varelse Àn en stÀdmaskin. Detta utan att göra avkall pÄ anvÀndarens behov. Mitt syfte har varit att skapa en emotionell upplevelse av en ?hardcore? industridesignprodukt..

Att veta hur man som individ bör handla och hur man egentligen gör, har alltid förbryllat forskare. DÄ generationer kommer och gÄr, Àr det alltid en frÄga i hur dessa generationer ser pÄ saker och ting, som i vÄrt fall, investeringsbeteendet.Tidigare studier har pÄvisat hur generation X (1965-1979) och generation Y (1980-1995) bör bete sig dÄ generationerna har olika kÀnnetecken i beteende. Det har Àven forskats mycket om vilka kognitiva egenskaper hos en individ som pÄverkar investeringsbeteendet.Syftet med uppsatsen Àr att förklara om det finns nÄgon skillnad mellan de olika generationerna, och i sÄ fall, vad detta kan bero pÄ. För att genomföra denna uppsats har en positivistisk forskningsfilosofi valts, i kombination med en deduktiv ansats och en kvantitativ metod.Uppsatsen kunde indikera att det i helhet inte fanns nÄgon signifikant skillnad mellan de olika generationerna vid utfrÄgning av de olika beteende mönstren. Dock var det diverse faktorer som det skiljde sig Ät mellan generationerna som inkomstnivÄ, utbildningsnivÄ och strategi vid val av investering.

Dagens samhÀlle prÀglas av ett företagsklimat som Àr hÄrdare Àn vad det har varit i historien. Det Àr en följd av att kraven frÄn omgivningen har blivit större och konkurrensen pÄ marknaden hÄrdare. DÀrigenom befinner sig mÄnga företag i en situation dÀr kraven pÄ att sÀnka kostnaderna har ökat. Omorganisationer och otydliga yttre villkor Àr idag vanligt förekommande och en verklighet för de individer som finns i organisationerna. Stress och utbrÀndhet Àr ord som har blivit allt vanligare.