Ben Hamida, H & Haleemi, H. FörstÀrkning av egenvÄrds förmÄga hos patienter med diabetes typ 2 avseende kost och motion. En litteraturstudie. Examensarbete i omvÄrdnad 15 högskolepoÀng. Malmö högskola: HÀlsa och samhÀlle, UtbildningsomrÄde omvÄrdnad 2012.

Syftet med uppsatsen Àr att bvelysa handlÀggning och dokumentation av ansökningar om sÀrskilt boende enligt LSS och genomförandeplaner för insatsen samt att se hur dessa dokument avspeglar personernas livssituation. Elva utredningar om ansökan om sÀrskilt boende enligt LSS och fem genomförandeplaner har undersökts i en kommun i Sverige. Datamaterialet Àr frÄn Ären 2007 till 2011. Materialet har studerats med kvalitativ innehÄllsanalys som analysmetod. Studien visade att utredningarna har blivit mer utförliga med tiden.

Uppsatsen undersöker hur personalen pÄ EknÀs ungdomshem upplever rÀttvisa pÄ sin arbetsplats. I undersökningen deltog 31st anstÀllda varav 15st mÀn och 16st kvinnor. PÄ arbetsplatsen finns en hög sjukfrÄnvaro och hög personalomsÀttning som kan leda till ökad upplevelse av orÀttvisa. Trots detta har de anstÀllda ingen utbredd upplevelse av total eller allmÀn orÀttvisa, vissa saker upplevs mer rÀttvist medan andra saker upplevs mer orÀttvist. Personal upplever sig orÀttvist behandlade i situationer som hÀrrör till anstrÀngning, de tycker inte de fÄr de resurser de förtjÀnar eller kan pÄverka sin situation nÀr de anstrÀnger sig utöver det normala pÄ arbetsplatsen.

Denna kvalitativa studie har undersökt hur elever med Aspergers syndrom upplever att det Àr att gÄ i en sÀrskild undervisningsgrupp. Fyra tonÄringar som samtliga har gÄtt i en sÀrskild undervisningsgrupp, för elever med Aspergers syndrom, under sin grundskoletid intervjuades.Syftet med studien Àr att öka förstÄelsen för elevernas upplevelser. Intervjuerna var öppna och eleverna fick fritt berÀtta om sina upplevelser frÄn skoltiden. Analysen av intervjumaterialet resulterade i fyra teman: Skolarbetet, kompisar och relationer, diagnos och sjÀlvbild samt val av skolverksamhet. Eleverna berÀttade om bÄde positiva och negativa upplevelser som de haft under sin skoltid.

Den hĂ€r studien grundar sig pĂ„ en undersökning av projektet R.I.S.K. som av RĂ€ddningstjĂ€nsten Syd initierats som en motĂ„tgĂ€rd för att stĂ€vja och förebygga den hĂ€ndelseutveckling och problematik som varit i stadsdelen RosengĂ„rd och som inneburit att brandmĂ€n i sitt vardagliga arbete har fĂ„tt möta hot och vĂ„ldssituationer. Projektet bygger pĂ„ konceptet att ett antal utvalda högstadieungdomar ges möjlighet att praktisera hos RĂ€ddningstjĂ€nsten Syd en dag i veckan istĂ€llet för att deltaga i den ordinarie skolverksamheten. Under vĂ„ren 2010 har verksamheten grundat sig pĂ„ en samverkan mellan RĂ€ddningstjĂ€nsten Syd och högstadieskolorna ApelgĂ„rdsskolan, RosengĂ„rdskolan och ÖrtagĂ„rdsskolan. Syftet med studien har varit att studera de projekthĂ€ndelser och samverkanserfarenheter som representanter frĂ„n de olika organisationerna har kunnat identifiera.

Denna studie syftar till att förstÄ de före detta kriminellas problematik relaterat till stigmatiseringsprocessen. Studien vill bidra med en förstÄelse till hur före detta kriminella upplever den stigmatisering som finns i samhÀllet. FrÄgestÀllningarna bygger kring stigmatiseringsprocessen och behandlar omrÄden pÄ organisatorisk, social och teknisk nivÄ av denna process. Den organisatoriska nivÄn hanterar de samhÀlleliga organisationer som bidrar till utanförskapet. Den sociala nivÄn beskriver de sociala relationerna som Àr av betydelse för integreringen.

Problem: Personalen Àr en betydelsefull komponent i detaljhandelsföretag, i mÄnga fall till och med viktigare Àn de produkter som erbjuds. Vi anser att detta Àr nÄgot som alla företag bör ta i beaktning och som i framtiden kommer att ha en Àn mer betydande roll och som kommer att kunna kopplas till ett företags framgÄng. För att personalen ska kÀnna sig betydelsefulla har vi förstÄtt att motivation Àr en vÀsentlig faktor. DÀrför Àr det enlig oss viktigt att ÄskÄdliggöra motivationens betydelse. Syfte:Syftet med arbetet Àr att undersöka och fÄ en större insikt i vad som dagligen motiverar butikspersonalen i den sÄ personalintensiva detaljhandelsbranschen samt att Äterge, tolka och jÀmföra olika berÀttelser kring motivation.

Bakgrund:Demens Àr en av de största folksjukdomarna i Sverige och Àr en obotbar sjukdom som Àr progredierande. Agitation Àr ett vanligt problem hos personer med en demenssjukdom och medför ofta stress bÄde för den demensdrabbade, för anhöriga och vÄrdare. Farmakologiska behandlingar har en tveksam effekt och mÄnga biverkningar, vilket gör att omvÄrdnaden blir en viktig del i behandlingen.Syfte: Syftet var att beskriva betydelsen av olika former av icke-farmakologiska metoder för att minska agitation hos personer med en demenssjukdom.Metod:Vald metod var allmÀn litteraturstudie med beskrivande design. Elektronisk sökning gjordes i databaserna Cinahl, Medline, PsykINFO och Amed. Slutligen valdes nio artiklar att ingÄ i resultatet.Resultat: Resultatet visar att flertalet av de icke- farmakologiska metoderna som ingÄr i litteraturstudien ger en minskning av agiterande beteende.

Uppsatsens syfte Àr att utifrÄn ett socialkonstruktionistiskt perspektiv undersöka och analysera hur kön beskrivs i SiS-rapporter om ungdomsvÄrd som finns tillgÀngliga i sin helhet pÄ deras hemsida.De frÄgestÀllningar som vi i uppsatsen utgÄr ifrÄn Àr: Hur beskrivs manligt och kvinnligt i texterna? Vilka egenskaper tillskrivs pojkar respektive flickor, samt ungdomar som grupp? Vilka problemförklaringar anvÀnds för pojkar respektive flickor, samt ungdomar som grupp?Den teoretiska utgÄngspunkten för uppsatsen Àr socialkonstruktionism och diskursanalys, bÄde som teori och metod. Empirin bestÄr av fyra forskningsrapporter publicerade av SiS som samlats in med hjÀlp av Internet. Vi har undersökt rapporttexterna utifrÄn ett könsperspektiv, med diskursanalys som metodologiskt verktyg. VÄr fokus var texter, meningar och ord, inte författarna eller rapporternas resultat.

SprintintervalltrÀning (SIT) och högintensiv intervalltrÀning (HIIT) Àr relativt nya trÀningsmetoder som anvÀnds av bÄde idrottsaktiva och motionÀrer för att öka bÄde prestationsförmÄga och hÀlsofrÀmjande fysiologiska effekter. Syftet av denna studie var dÀrmed att undersöka de fysiologiska förÀndringar som uppkom efter tvÄ veckors SIT och HIIT hos tio unga, friska motionÀrer. Försökspersonerna delades in i tvÄ homogena grupper, en SIT-grupp (n = 5) och en HIIT-grupp (n = 5). De bÄda grupperna utförde fyra förtester för att faststÀlla kroppssammansÀttning, anaerob effekt, benstyrka och maximal syreupptagningsförmÄga innan en tvÄ veckors trÀningsintervention startade. Under det första intervallpasset mÀttes de akuta effekterna av trÀningen och efter avslutad trÀningsperiod upprepades förtesterna för att pÄvisa eventuella fysiologiska förÀndringar.

Syftet var att beskriva en grupp vÀrmlÀndska ungdomars tobaks- och munhÀlsovanor samt undersöka möjliga associationer av dessa till ett tobakspreventivt program i skolan och tilltro till egen förmÄga (self-efficacy). Urvalet var elever (15-16 Är, n=631) som genomgÄtt ett tobakspreventivt program med information och vÀrderingsövningar i klass 5 och 7. Rökning var vanligare bland flickor Àn bland pojkar (13% resp 8%), med omvÀnt förhÄllande avseende snusning (6% resp 15%). Tandborstning <2 gÄnger/dag var vanligare bland pojkarna (21%) Àn bland flickorna (12%). Flickorna hade som grupp lÀgre self-efficacy.

Syftet med mitt arbete Àr att undersöka elevers instÀllning till sitt lÀrande under ensemblespelet i musikundervisningen relaterat till deras erfarenheter av fritidsmusicerande. Skiljer sig synen pÄ ensemblespelet beroende pÄ arten av elevens fritidsmusicerande? FÄr alla elever en chans att utvecklas i sitt musicerande? Spelar valet av lÄtar in i elevernas syn pÄ momentet? Jag har i första hand anvÀnt mig av en kvalitativ studie, dÀr jag intervjuat elever om deras uppfattningar av Àmnet. De resultat jag fick fram visar pÄ att de elever jag intervjuat som pÄ fritiden musicerar i grupp inte ges samma förutsÀttningar att utvecklas under skolans ensemblespel, som de elever som endast musicerar pÄ egen hand eller de elever som inte alls musicerar. AngÄende lÄtrepertoaren sÄ anser eleverna att lÄtarna fungerar, men de elever som pÄ fritiden spelar i grupper efterlyser större genrebredd och svÄrare material.

BakgrundÖverkonsumtion av alkohol Ă€r ett vanligt problem i Sverige och ett beroende eller missbruk av alkohol kan orsaka bĂ„de kroppslig och sjĂ€lslig skada hos individen. DĂ€rför pĂ„trĂ€ffas personer som överkonsumerar alkohol ofta inom den svenska sjukvĂ„rden. Tidigare forskning har visat att vĂ„rdpersonal har fördomar gentemot dessa personer och att personalens attityder och fördomar kan pĂ„verka bemötandet. Samtidigt har alla rĂ€tt till vĂ„rd pĂ„ lika villkor, oavsett vad de har för problem.SyfteStudiens syfte var att beskriva hur personer med alkoholberoende eller alkoholmissbruk upplever sig bli bemötta inom svensk sjukvĂ„rd.MetodFör att besvara studiens syfte valdes en kvalitativ metod. Nio personer med nuvarande eller tidigare alkoholberoende eller alkoholmissbruk intervjuades.

Studien syftar till att undersöka hur bildlĂ€rare utformar bildundervisning avseende stöd till elevernas utveckling av bildkunskap som kan anvĂ€ndas i vardagen, och hur ungdomar arbetar i högstadiet med digitala medier i Ă€mnet bild samt hur ungdomar arbetar med digitala medier pĂ„ fritiden. Studiens teoretiska utgĂ„ngspunkter ligger i Marner och Örtegrens digitala mediers implementering i skolan och pĂ„ fritiden. Studiens metod Ă€r kvalitativ analysmetod och datainsamling som genomförs i form av intervjuer och observationer. Datainsamling i form av observationer har genomförts under tvĂ„ mĂ„naders period och intervjudelen har genomförts i tvĂ„ olika grupper, nĂ€mligen en grupp med tvĂ„ bildlĂ€rare och en grupp av elever i Ă„rskurs 7 pĂ„ en högstadieskola i södra Sverige. Analys av resultatet visar att de digitala medierna integreras i undervisningarna i form av ?addering? och ?digitala mediernas dominans? enligt Marner och Örtegrens kategori.

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka och beskriva elevassistentens uppdrag i en inkluderande skola, d.v.s. i en skola för alla. Vidare syfte Àr att undersöka om det finns en relation mellan elevassistenten och specialpedagogen och hur den relationen i sÄ fall ser ut. Fokus ligger pÄ elevassistentens uppdrag samt elevassistentens samarbete med specialpedagogen. ? Vad omfattas i elevassistentens uppdrag? ? Hur genomförs uppdraget? ? Vilken relation finns mellan elevassistenten och specialpedagogen? Det teoretiska ramverk som vi utgÄr ifrÄn i vÄr studie Àr Antonovskys KASAM-teori och systemteori.