Bakgrunden till uppsatsen Àr att jag vill titta nÀrmare pÄ hur man bygger ett framgÄngsrikt ishockeylag, dÀr man fÄr ut det mesta av varje individ för att pÄ sÄ vis bilda en svÄrslagen enhet samt hur en coach kan arbeta för att skapa ett klimat som uppmuntrar till utveckling, bÄde pÄ isen och vid sidan om.Syftet med uppsatsen Àr att utforska den vetenskapliga kunskap som finns om hur ett lag och dess individer kan coachas samt ta reda pÄ hur elitseriecoacher arbetar för att coacha laget och individen och hur elitseriespelare vill att coachen ska agera.Följande frÄgestÀllningar ligger till grund för mitt arbete:Hur arbetar elitseriecoacher i ishockey med att coacha individen och laget?Hur vill elitseriespelare att en coach ska coacha individen och laget?Undersökningen bestÄr av kvalitativa intervjuer med ett urval av Elitseriens coacher. För att jag ocksÄ ska fÄ en bild av hur en elitseriespelare upplever att coacherna agerar samt hur de vill att de ska agera, sÄ kommer ocksÄ intervjuer med ett urval av elitserielagens lagkaptener att genomföras.Undersökningens resultat visar att mycket av den kunskap som finns i den vetenskapliga forskningen om coaching ocksÄ Äterfinns i intervjupersonernas svar. Enligt intervjupersonerna ser den moderna ishockeycoachen vÀldigt annorlunda ut, jÀmfört med den traditionella. Framförallt betonades detta av spelarna, samtidigt som coacherna genom sina svar ocksÄ visade prov pÄ att det finns en stor medvetenhet om hur coaching kan bedrivas, bÄde nÀr det gÀller laget som helhet och den individuella spelaren.

Syftet med denna undersökning Àr att ta reda pÄ vilka möjligheter och svÄrigheter personalen pÄ förskolor ser med att synliggöra matematiken i den dagliga verksamheten. FrÄgestÀllningar utgÄr frÄn detta och Àven en frÄgestÀllning om hur kompetensutveckling pÄverkar personalens sÀtt att se dessa möjligheter och svÄrigheter. En sammanfattning gjordes av de ifyllda enkÀterna med tabeller och diagram. Dessa sammanstÀlldes sedan till resultatet. PÄ frÄgorna med lÀngre svarsalternativ kategoriserades svaren för att kunna göra tabeller av dem.

Det finns mÄnga faktorer och omstÀndigheter runt en organisation som pÄverkar hur man vÀljer att utforma organisationen i frÄga. Syftet med detta arbete Àr att finna faktorer som pÄverkar utformningen av ideella föreningars nÀringsverksamhet för att bidra till den teoretiska förstÄelsen av beslutsfattande inom ideella föreningar samt att ge ett kunskapsbidrag till beslutsfattare i mindre ideella föreningar som bedriver nÀringsverksamhet om relevanta faktorer att beakta. För att finna dessa anvÀnds contingency-teorin, som den presenteras av Donaldson (2001), och de faktorer och omstÀndigheter som söks kallas contingencies. Föreningarnas organisation delas in i tvÄ delar: (1) organisatorisk utformning samt (2) juridisk form och skattemÀssigt upplÀgg. Tre kristna församlingar har undersökts och enligt studien kan ideellt aktivas ekonomiska kunnande (dÀr arbetsdelningen mellan ideella och anstÀllda förÀndras) och nÀringsverksamhetens omfattning (dÀr större omfattning pÄverkar avstÄndet mellan nÀringsverksamhet och huvudverksamhet) urskiljas som contingencies för den organisatoriska utformningen.

BAKGRUND:Mycket av den forskning som finns kring skönlitteraturens roll i skolan utgÄr frÄnlitteraturvetaren Louise M. Rosenblatts teorier dÀr ett vÀrdegrundsarbete Àr det yttersta mÄletmed lÀsningen. Detta stÀmmer ganska vÀl överens med dagens kursplan i Àmnet svenska. VifrÄgar oss hur ett sÄdant arbete kan se ut i praktiken.SYFTE:VÄrt syfte Àr att undersöka varför och hur en grupp svensklÀrare pÄ en skola i grundskolanssenare del arbetar med skönlitteratur.METOD:Vi har genomfört en kvalitativ studie inriktad pÄ hur nÄgra lÀrare ser pÄ lÀsning avskönlitteratur, och har dÀrför anvÀnt oss av den öppna ostrukturerade intervjun som redskap.RESULTAT:Vi har funnit att lÀrarna framhÄller fÀrdighetstrÀning i allmÀnhet och analytisk förmÄga isynnerhet som det frÀmsta syftet med skönlitteraturen. Det finns hÀr en motsÀttning mellanlÀrarnas fokus och vad kursplanen i svenska ger för direktiv.

Titel: Att omsÀtta kunskap i handling - En kvalitativ studie av organisatoriska lÀrandeaspekter NivÄ: Kandidatuppsats i Ledarskap och Organisation Författare: Jessica SÀÀf och Alexandra Ridell UtgivningsÄr: Ht 2011 Handledare: Anders Edvik och Charlotte Petersson ProblemomrÄde: Det finns en problematik i att enas om vad begreppet organisatoriskt lÀrande innebÀr. Samtidigt tycks det finnas en enighet kring att organisationer bör anpassa sig till och efterstrÀva organisatoriskt lÀrande. I denna studie vill vi belysa begreppets komplexitet nÀr det undersöks i en organisatorisk verklighet. Metod: En studie har genomförts i en högrisk organisation (HRO) dÀr nio personer intervjuats. Intervjuerna har baserats pÄ litteratur och forskning om den organisatoriska lÀrandeprocessens nyckelaspekter. Det empiriska materialet har analyserats utifrÄn de nyckelbegrepp som framkom i intervjuerna; handlingsutrymme och förÀndringsbenÀgenhet (avseende rutiner). Resultat: VÄr studie visar att begreppen handlingsutrymme och förÀndringsbenÀgenhet (avseende rutiner) förstÄs utifrÄn den organisatoriska kontexten.

Syftet med detta arbete Àr att studera ett undervisningssÀtt för att individualisera matematikundervisningen. Tanken Àr att anvÀnda sig av matematiska uppgifter som utmanar varje elev i en grupp. UndervisningssÀttet som ska studeras ska genomsyras av en strÀvan efter att eleverna ska nÄ nÀsta utvecklingszon med hjÀlp av en matematisk uppgift som kan upplevas som ett matematiskt problem. UtgÄngspunkten i detta examensarbete Àr ett socialkonstuktivistiskt perspektiv dÀr det kulturella och det sociala samspelet spelar en avgörande roll för att erövra kunskap. Ett ramverk Àr framskrivet och ger kriterier för vad lÀrarens roll, gruppens roll samt uppgifternas karaktÀr har för betydelse i strÀvan att nÄ en individualiserad matematikundervisning med hjÀlp av matematiska uppgifter. Dessa kriterier ligger till grund för det studerade undervisningssÀttet. En grupp bestÄende av 12 stycken elever pÄ det naturvetenskapliga programmet har arbetat med fem matematiska uppgifter vid fem lektionstillfÀllen.

Arbetet har gÄtt ut pÄ att ta fram en Androidapplikation vars funktion Àr att berÀkna vilka transaktioner som Àr nödvÀndiga, minimerat till antalet, för att reda ut en komplex skuldsituation inom en grupp individer. Den hÀr typen av situationer uppstÄr ofta i vardagliga sammanhang, exempelvis dÄ en grupp vÀnner lagar middag tillsammans och olika personer lÀgger ut för olika kostnader som till exempel mat och dryck. Arbetet resulterade i applikationen SplitIt, en stilren och lÀttanvÀnd applikation som uppfyller uppsatta kravspecifikationer. OsÀkerhet rÄder dock om algoritmen som rÀknar ut transaktionerna Àr optimerad i det avseendet att antalet transaktioner minimeras. En del ÄtgÀrder bör vidtas innan produkten lanseras pÄ Android Market, till exempel har framtagning av ikoner Äsidosatts med avsikten att lÀgga ned mer tid pÄ övriga delar i anvÀndargrÀnssnitt och algoritmframtagning.

Syftet med denna studie var att undersöka hemtjÀnstpersonalens erfarenheter av ett datoriserat kvalitetssÀkringssystem. Vi var intresserade av hemtjÀnstpersonalens kunskaper om kvalitetssÀkringssystemet samt vad systemet hade Ästadkommit. En del studier i tidigare forskning lyfte fram frÄgan om kvalitet kan mÀtas med anvÀndning av ny teknik. Andra studier hade visioner om att den nya tekniken skulle kunna förÀndra, utveckla och förbÀttra Àldreomsorgen. En kvantitativ metod anvÀndes med enkÀtformulÀr.

AbstractSyftet med denna uppsats Àr att synliggöra förskollÀrarnas tankar och synsÀtt kring hur de uppfattar att de behandlar barnen ur ett genusperspektiv i konfliktsituationer. Undersökningen Àr baserad pÄ en litteraturstudie och intervjuer av sex förskollÀrare. De Àr verksamma pÄ tre olika smÄbarnsavdelningar i förskolan. Resultatet visar att de flesta förskollÀrarna anser sig behandla flickor och pojkar likadant i konfliktsituationer. Men de Àr överens om att hade de blivit observerade av en objektiv individ, hade kanske deras handlande visat sig vara annorlunda.

Det Àr ingen sjÀlvklarhet att specialpedagogiskt stöd förekommer inom förskolan, eftersom denna skolform inte omfattas av samma krav pÄ specialpedagogisk kompetens som skolan. Styrdokumenten som berör förskolan beskriver att barn som Àr i behov av sÀrskilt stöd ska fÄ det, men det beskrivs inte nÄgonstans hur hjÀlpen ska vara utformad. Syftet med studien var att undersöka vilka erfarenheter pedagoger har av specialpedagogiskt stöd i förskolan och hur pedagogers förvÀntningar pÄ specialpedagogiskt stöd inom denna skolform ser ut. Som teoretisk ram anvÀnde jag mig av systemteoretiska perspektiv och specialpedagogiska perspektiv. Jag genomförde en kvalitativ undersökning, i vilken jag intervjuade sex pedagoger som arbetar i förskolan. Resultatet visade pÄ att erfarenheten av specialpedagogiskt stöd i förskolan varierade mellan intervjupersonerna, vilket skulle kunna bero pÄ styrdokumentens otydliga formuleringar.

Syftet med studien Ă€r att undersöka lantbrukarnas beslutfattande i relation till risk. Mer specifikt undersöks och identifierar studien vad som Ă€r grundkĂ€llorna/domĂ€nerna till risken. Inom varje kĂ€lla/domĂ€n identifieras lantbrukarnas attityd och hantering av risk utifrĂ„n lantbrukarnas perspektiv. Studien baseras pĂ„ kvalitativa intervjuer med sex lantbrukare i Hallands lĂ€n, dĂ€r lantbrukarna sjĂ€lva fĂ„r berĂ€tta utifrĂ„n sina egna perspektiv var de upplever att risken finns pĂ„ gĂ„rden och hur de hanterar risken. Även sex pĂ„stĂ„enden stĂ€lls i ett format som kallas ?Likert statement scale? under intervjun betrĂ€ffande lantbrukarnas risktagande för att fĂ„nga upp en generell riskattityd bild. Lantbrukarna upplever risk inom ett flertal domĂ€ner som i produktion, pris/marknad, finansiell, person och humankopplad och institutionella omrĂ„den.

Samverkan sker i mÄnga olika former och inom mÄnga olika omrÄden. I mÀnniskohanterande yrkeskategorier sÄ som skola och socialtjÀnst bedrivs samverkan ofta med mÄlsÀttningen att tillsammans med andra parter hjÀlpa en individ som behöver nÄgon form av insats frÄn samhÀllet. Men Àven om mÄnga vill samverka för att en gemensam insats Àr nödvÀndig sÄ Àr lÄngt ifrÄn alla positivt instÀllda till samverkan. Varför? Jo för att det mÄnga gÄnger inte fungerar pÄ ett önskvÀrt sÀtt.

Tidigare forskning i bland annat barndomssociologi har hĂ€vdat att barn Ă€r en grupp som mĂ„ste lyftas fram och synliggöras, kanske framförallt i de lĂ€nder dĂ€r risken för utsatthet Ă€r hög (Wyness 2006). Även i utvecklingsekologin sĂ„ nĂ€mns att barnet bör ses utifrĂ„n omgivningen och dess sammanhang (Andersson 2002). Indien Ă€r ett av dessa lĂ€nder som Ă€r under utveckling men som fortfarande behöver omvĂ€rldens stöd. Syftet med vĂ„r studie Ă€r att synliggöra barnens roll i familjen i en kontext som i flera avseenden skiljer sig frĂ„n det vĂ€sterlĂ€ndska. Detta har vi undersökt i Hathi Tiba som ligger i Rajasthan, norra Indien.

VittnesmÄl anvÀnds idag som ett av de viktigaste bevisen i brottsmÄl. Samtidigt Àr felaktiga vittnesmÄl den frÀmsta orsaken till att personer blir oskyldigt dömda (Wells & Olson, 2003). Forskning visar att det Àr svÄrt att bedöma vittnens tillförlitlighet. Det Àr dock klart att de flesta förmÄgor gÄr att förbÀttra med trÀning och feedback. Syftet med studien Àr dÀrför att undersöka om direkt feedback samt information om faktorer som kÀnnetecknar korrekta vittnesutsagor har betydelse för förmÄgan att bedöma utsagors tillförlitlighet.

Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters egna erfarenheter av att anvĂ€nda kreativa aktiviteter som intervention för klienter. För att studera detta intervjuades sex arbetsterapeuter verksamma inom kommun och landsting i norra Sverige, med erfarenhet av att anvĂ€nda kreativa aktiviteter som Ă„tgĂ€rder tillsammans med klienter. I denna kvalitativa studie valdes innehĂ„llsanalys som metod för att analysera data som framkom ur intervjuer. Analys av data resulterade i fyra kategorier: ?ÅtgĂ€rd för identifikation av klienters resurser och begrĂ€nsningar?, Kreativa aktiviteter som Ă„tgĂ€rd i grupp?, ?Att sĂ€tta mĂ„l med kreativa aktiviteter som Ă„tgĂ€rd?, ?Att anvĂ€nda kreativa aktiviteter som Ă„tgĂ€rd för motivation och engagemang? som pĂ„ skilda sĂ€tt bidrar till ökad förstĂ„else om arbetsterapeuters egna erfarenheter av att anvĂ€nda kreativa aktiviteter som Ă„tgĂ€rd.