SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna uppsats Àr att undersöka hur en integrering av barn med autism kan se ut i Àmnet idrott och hÀlsa och hur den upplevs av en lÀrare i idrott och hÀlsa.1. Hur kan en integrering se ut i Àmnet idrott och hÀlsa? 2. Hur pÄverkas lÀrarens undervisning av en integrering av barn med autism i Àmnet? 3.

VÄrt examensarbete fokuserar pÄ att undersöka vilka faktorer som pÄverkar elevers syn pÄ matematikÀmnet. Vi har försökt Ästadkomma detta genom att besvara tre frÄgestÀllningar angÄende pÄ vilket sÀtt och i vilken omfattning en viss grupp av svenska befolkningen uppfattar och anvÀnder sig av skolÀmnet matematik samt vilka upplevelser de har av sÄdana situationer och vad som pÄverkat deras prestationer. MetodmÀssigt valde vi att skapa en delvis kvalitativt strukturerad enkÀt som innehÄller tvÄ olika sorters frÄgor: sju med svarskalor och tvÄ öppna frÄgor om informanternas attityder gentemot matematik. Denna enkÀt distribuerades digitalt via Internet till en slumpmÀssig grupp och vi fick in 141 svar frÄn mÀnniskor mellan Äldrarna 13 och 53. VÄrt resultat visar att faktorer som personlig kontakt med lÀraren, lÀrarens matematiska kunskaper, lÀrarens undervisningsmetod och lÀrarens Äterkoppling med elever Àr viktigare Àn faktorer som matematikbokens utformning och förÀldrars engagemang.

Studiens syfte var att undersöka graden av empati, affektmedvetenhet och alexitymi hos en grupp psykoterapeuter under utbildning samt sambanden mellan dessa förmÄgor. För att kunna bedöma resultaten gjordes en jÀmförelse mellan den undersökta gruppen och en normalgrupp frÄn en tidigare studie. Tjugotre personer frÄn olika psykoterapeutiska utbildningar intervjuades med ACI-R (affect consciousness interview - revised). De fyllde Àven i sjÀlvskattningsformulÀren Interpersonal Reactivity Index (IRI; mÀter sjÀlvskattad empati) och Toronto Alexithymia Scale (TAS-20). En hypotes var att det skulle finnas ett positivt samband mellan empati och affektmedvetenhet och negativa samband mellan dessa tvÄ och TAS-20.

Tidigare studier har visat att medelvÀrdet av en grupps gissningar pÄ en faktabaserad frÄga ofta blir nÀrmre det rÀtta svaret Àn gissningarna var för sig. Det har visat sig att detta Àven kan appliceras pÄ den enskilda individen genom att denne gör upprepade gissningar pÄ samma frÄga. Vidare har man sett att personer med lÀgre arbetsminnesspann gynnas mer av detta fenomen Àn personer med högre arbetsminnesspann.Syftet med vÄr studie Àr att undersöka huruvida dessa teorier kan appliceras pÄ en grupp vuxna med utvecklingsstörning. I studien deltog 34 personer, 17 personer i försöksgruppen och 17 personer i en köns- och Äldersmatchad kontrollgrupp. Ett gissningstest baserat pÄ frÄgor om omvÀrldskunskap dÀr svaren skall anges i siffror anvÀndes.

SmÀrta Àr ett mycket komplicerat fenomen och sjÀlva upplevelsen av smÀrta varierar frÄn individ till individ.Nociceptiv smÀrta Àr smÀrta orsakad av vÀvnadsskada eller hotande vÀvnadsskada och delas in i somatisk smÀrta och visceral smÀrta. Hur smÀrtan upplevs Àr beroende av orsak till smÀrta och pÄ vilka sensoriska nervfibrer som Àr aktiveradeDet perifera nervsystemet bestÄr av till ryggmÀrgen ledande ? afferenta ? och frÄn ryggmÀrgen kommande ? efferenta ? nervtrÄdar. Sensoriska nervfibrer delas in i tre grupper efter funktion, anatomi och med vilken hastighet de förmedla elektriska impulser De nervÀndstrukturer som svarar pÄ kraftiga oftast vÀvnadsskadande (noxiska) stimuli benÀmns nociceptorer.Kemiska mediatorer Àr viktiga komponenter i den nociceptoriska reflexen. Det Àr ett komplicerat samspel mellan de olika signalsubstanserna som avgör hur vi upplever smÀrta.I ryggmÀrgens inre finns den centralt belÀgna grÄ vÀvnad (substantia grisea) och det Àr hÀr som nervös information sorteras, bearbetas och lagras och dÀr alla synaptiska omkopplingar Àger rum.

Syftet med studien Àr att belysa hur matematiklÀrare och speciallÀrare skapar en inkluderande undervisning i matematik för elever i matematiksvÄrigheter i Är 7-9 i enlighet med skolans styrdokument. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om inkludering, gynnsamma arbetssÀtt i matematikundervisningen och vanligt förekommande anpassningar för elever i matematiksvÄrigheter. Studien har en fenomenografisk ansats och kvalitativa semistrukturerade intervjuer har genomförts med tre matematiklÀrare och fem speciallÀrare. Resultatet visar att matematiklÀrarnas och special-lÀrarnas uppfattning om inkludering skiljer sig frÄn hur inkludering beskrivs i styrdokumenten. Viktiga faktorer för att skapa en inkluderande undervisning för elever i matematiksvÄrigheter som lyftes fram var i enlighet med tidigare forskning: skolans organisation, samarbete mellan olika professioner och mÄlinriktat lÀrande.

Syftet med denna uppsats Àr att diskutera och redogöra för hur religionslÀrare och lÀromedelsförlag resonerar kring religionskunskapslÀrobokens koppling till digital informationsteknik. Genom intervjuer med lÀrare och lÀromedelsförlag ville jag ta reda pÄ om det finns en efterfrÄgan av en lÀrobok med koppling till digital informationsteknik, vilka funktioner de skulle vilja ha i ett sÄdant lÀromedel och vilken funktion det beskrivs fÄ i undervisningen. Resultaten visar att det finns en efterfrÄgan av lÀromedel med koppling till digital informationsteknik Àven om olika grupper av lÀrare efterfrÄgar olika saker precis som de förhÄller sig olika till teknik och lÀroboken. Resultaten bekrÀftar teorin om att ny teknik i skolan leder till en evolution snarare Àn en revolution dÄ lÀrarna frÀmst vill kunna anvÀnda tekniken till det de redan gör idag. Detta blir en svÄrighet för förlagen dÄ satsningar pÄ digitala funktioner inte tilltalar den grupp av lÀrare som anvÀnder lÀroboken mest idag och den grupp av lÀrare som efterfrÄgar mer digitala funktioner bara ser lÀroboken som en i mÀngden av lÀromedel och antagligen inte kommer att anvÀnda den mer trots nya funktioner..

Det övergripande syftet med denna studie Àr att undersöka hur musikundervisningen i El Sistema fungerar som ett socialt verktyg med utgÄngspunkt frÄn en nyetablerad El Sistema-skola i en förort till Stockholm. Min utgÄngspunkt har varit att undersöka El  Sistemas arbetssÀtt som ett verktyg för social utveckling i samhÀllet. För att kunna göra detta har jag försökt sÀtta mig in i de bakomliggande idéerna till El Sistema och förutsÀttningarna för undervisningen. Studien bygger pÄ en kvalitativ forskningsmetod dÀr observationer med lÄg struktur, deltagande observationer och en semistrukturerad intervju har anvÀnds.  Undersökningen Àr gjord pÄ en nyetablerad sÄ kallad vÀxtplats inom El Sistema, Sverige,  i en mÄngkulturell förort till Stockholm.De metoder jag har anvÀnt mig av har varit deltagande observationer av musiklÀrare i den dagliga musikundervisningen pÄ en nyetablerad El Sistema-skola samt av sÄ kallades VÀnsDays, musiktrÀffar med fika för El Sistema-familjer pÄ onsdagar samt en semi-strukturerad intervju med en El Sistema-pedagog.

MÄnga undersökningar styrker att yrkesval och yrkesintresse Àr ett uttryck för personligheten samt att personer med en viss yrkestillhörighet har mÄnga personlighetsdrag gemensamt med denna grupp och att olika yrkesgrupper skiljer sig frÄn varandra betrÀffande personlighetsdrag. DÄ psykologyrket blivit alltmer breddat och differentierat vÀcktes intresset att undersöka om det ocksÄ inom gruppen psykologstudenter fanns skillnader i personlighetsdrag. Studien syftade till att med hjÀlp av personlighetstestet 16 PF (16 Personality Factor Questionnaire) undersöka och försöka kartlÀgga psykologstudenters personlighetsdrag pÄ gruppnivÄ med avseende pÄ olika faktorer sÄsom val av terapiinriktning (kognitiv beteendeterapi, KBT, kontra psykodynamisk terapi, PDT) samt yrkesintresse (organisatoriskt / konsultativt kontra psykiatriskt / kliniskt). Resultaten analyserades statistiskt med hjÀlp av variansanalys dÀr variabeln kön konstanthölls (ANCOVA). Resultaten visade pÄ signifikanta skillnader för sex av sexton personlighetsvariabler i terapiinriktningsgruppen (n = 52) samt för tre av sexton personlighetsvariabler i yrkesintressegruppen (n = 57).

Detta arbete fokuserar pÄ hÀlsa inom skolÀmnet Idrott och hÀlsa. Syftet Àr att undersöka hur elever och lÀrare i Ärskurs 9 uppfattar det hÀlsorelaterade innehÄllet i skolÀmnet, hur det undervisas samt om det finns likheter och skillnader i elevernas och lÀrarnas uppfattning om detta. Undersökningen har genomförts med kvalitativ metod genom att intervjua tvÄ lÀrare och 17 elever i Ärskurs 9 pÄ tvÄ olika skolor i södra Sverige. Den teoretiska ansatsen för undersökningen Àr Aaron Antonovskys teori om hÀlsoutveckling: kÀnsla av sammanhang (KASAM). Antonovsky menar att denna teori Àr ett sÀtt att förklara vad som pÄverkar och utvecklar hÀlsa hos en individ.

Detta examensarbete belyser fenomenet kodvÀxling som kommunikativ strategi hos en grupp gymnasieelever med svenska som modersmÄl och svenska som andrasprÄk, vid samtal pÄ engelska. Med en sociokulturell syn pÄ kunskap och lÀrande och med sprÄkanvÀndning som förargument, antogs en samtalsanalytisk inriktning med avsikt att studera form och funktioner för kodvÀxling. För att belysa det som sker i ett samtal mellan dessa elever och konkret ge exempel pÄ olika former och funktioner för kodvÀxling genomfördes bÄde en ljud-och videoinspelning med eleverna i tvÄ omgÄngar följt av en transkribering av det inspelade materialet. Det centrala materialet i studien har dÀrför sin grund i transkriberingen och bygger ur metodologisk synpunkt pÄ samtalsanalytiska aspekter som pÄ kommunikativa strategier. Studien visar att deltagarna anvÀnde kodvÀxling för en mÀngd olika funktioner dÀr mÄlet var att fÄ fram sitt budskap.

Bakgrund: Att leva med lÄngvarig sjukdom innebÀr förluster för individen och krav pÄ anpassning. En viktig del i sjuksköterskans arbete med att stÀrka hÀlsa hos personer i behov av vÄrd Àr att stötta lÀrande. En viktig del i lÀrande Àr interaktion och delaktighet. Som vÄrdvetenskaplig utgÄngspunkt har Dorothea Orems ?Teori om omvÄrdnadssystem? anvÀnts och denna teori beskriver interaktionen mellan sjuksköterskan och de personer hon vÄrdar.Syfte: Syftet var att nÄ kunskap om hur sjuksköterskan kan arbeta med lÀrande i grupp hos personer med lÄngvarig sjukdom utifrÄn Dorothea Orems ?Teori om omvÄrdnadssystem?.Metod: En litteraturöversikt har genomförts dÀr tio kvantitativa studier har sammanstÀllts genom analys med Dorothea Orems ?Teori om omvÄrdnadssystem? som utgÄngspunkt.Resultat: Resultatet visar hur de olika programmen i studierna arbetat med lÀrande i grupp bland personer med lÄngvarig sjukdom, dÀr det framkommer skillnader och likheter i deltagarnas och sjuksköterskans roller.

Syfte och frÄgestÀllningarDet övergripande syftet med denna studie har varit att undersöka och försöka kartlÀgga den grupp mÀnniskor som Àgnar sig Ät ensamÀventyr pÄ sin fritid. Professionella Àventyrare lÀmnas sÄledes utanför studien. FrÄgestÀllningarna som studien sökt svar pÄ var: Vilka Àr det som vÀljer att Àventyra ensamma? Varför Àventyrar de ensamma? Vilka Àr fördelarna respektive nackdelarna med att vara ensam?MetodEn enkÀtundersökning har skickats ut till 42 personer. Samtliga av dessa har Àgnat sig Ät friluftsaktiviteterna vandring, paddling, skidÄkning (pÄ tur), cykling, löpning, bergsklÀttring eller segling ensamma i mer Àn tre dygn.

Min undersökning utgĂ„r frĂ„n en hĂ€ndelser dĂ€r mina personliga intressen Ă€r starka men dĂ€r ett barn vill nĂ„got annat. Min utgĂ„ngspunkt Ă€r en egen upplevd berĂ€ttelse om en pojke som inte vill gĂ„ till skogen eftersom han inte upplevde skogen som en bra lekplats. Naturen Ă€r för mĂ„nga pedagoger förknippat med minnen frĂ„n barndomen och dess traditioner om den goda utemiljön. Även jag upplever skogen som den mest perfekta inlĂ€rningsmiljö som förskolan har att erbjuda. Det gör att jag har valt att reflektera om varför barnets vĂ€gran vĂ€cker sĂ„dana tankar hos mig.

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka vilka uppfattningar barn i Ärskurs tvÄ har om sina livschanser utifrÄn ett etnicitetsperspektiv. Vi vill undersöka vad barn har för tankar om sitt framtida yrkesval. Vi vill Àven ta reda pÄ om deras etniska bakgrund har nÄgon pÄverkan för skapandet av deras uppfattningar kring deras framtid och livschanser. Undersökningen kommer att göras i tvÄ olika stadsdelar i en etniskt segregerad storstad. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer i form av fokusgruppsintervjuer.