I studien undersöks hurvida individer som söker sig tillentreprenörskap i sitt yrkesval har en specifik personlighetsprofil somgÄr att urskilja frÄn mÀnniskor som vÀljer andra yrken. Detta görsgenom en enkÀtundersökning som jÀmför Big Five personlighetsdragoch sjÀlvkÀnsla hos 21 entreprenörstudenter och 18 filosofistudenter.Resultaten visar att det existerar signifikanta skillnader hosentreprenörstudenter vad gÀller neuroticism, öppenhet ochextraversion. Det uppkom ocksÄ skillnader mellan kvinnligaentreprenörstudenter och kvinnliga deltagare i kontrollgruppen vadgÀller sjÀlvkÀnsla. Resultaten antyder att personlighet har en pÄverkannÀr en individ vÀljer att bli en entreprenör, och att hög sjÀlvkÀnsla kanvara en viktig komponent för kvinnor som bestÀmmer för att satsa pÄ yrket..

I studien undersöks om ett laborativt arbetssÀtt pÄverkar 46 elevers intresse och förstÄelse för matematik. Genom enkÀter av flervalskaraktÀr studeras elevernas instÀllning till matematik och hur en bra matematikundervisning ska vara. Genom kvalitativa intervjuer med sju matematiklÀrare undersöker vi hur de ser pÄ laborativ matematik och hur de lÀgger upp sin undervisning, DÄ urvalet Àr litet gÀller resultatet endast för studien.Gensvaret pÄ laborationer och praktisk problemlösning tyder pÄ att de flesta uppskattade att arbeta i grupp pÄ ett mer praktiskt och undersökande sÀtt och flertalet kunde ta till sig den nya kunskapen. Om laborativa inslag höjer elevernas kunskapsnivÄ kunde inte pÄvisas under studien. EnkÀtsvaren visar att eleverna ibland finner matematiken lÀtt och ibland svÄr, att vissa avsnitt Àr roliga, medan andra Àr trÄkiga.

Bakgrund: FörĂ€ldragruppsutbildning, arrangerad av barnhĂ€lsovĂ„rden, ska erbjudas alla nyblivna förĂ€ldrar. Region SkĂ„ne har 2011 infört en manual med rekommendationer för hur förĂ€ldragruppsutbildningen skall lĂ€ggas upp i syfte att fĂ„ en mer enhetlig förĂ€ldragruppsverksamhet. Syfte: Syftet med studien var att undersöka förstagĂ„ngsmammors upplevelser av förĂ€ldrastöd i grupp. Metod: Öppna individuella intervjuer genomfördes med elva förstagĂ„ngsmammor. Intervjumaterialet analyserades med hjĂ€lp av kvalitativ innehĂ„llsanalys.

Bakgrund: Bakgrunden till valt Àmne och rapport som jag arbetat med, berör Àmnet mobbning. Mobbning förekommer överallt i vÄrt samhÀlle, pÄ arbetsplatser, i idrottsföreningar, pÄ fritiden och i skolan. Mobbningen har fÄtt en större arena och funnit nya vÀgar via internet, och har pÄ sÄ vis blivit svÄrare att upptÀcka och förebygga i god tid. Syfte: Syftet med mitt arbete Àr att öka mina kunskaper om vad mobbning innebÀr, och hur en förÀnderlig kultur skapar och finner nya vÀgar för mobbningen. Genom att skaffa mig mer kunskap om nya kulturer som vÀxer fram via sociala media och ungdomars anvÀndande av internet, ökar kanske chanserna att förebygga och upptÀcka mobbning.Metod: För att fÄ dessa djupare kunskaper om mobbning har jag studerat en del grundlÀggande vetenskapliga texter inom omrÄdet, samt gÄtt igenom skolans styrdokument och skollagen vad det gÀller mobbning.

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att utifrÄn pedagogernas perspektiv studera hur tillhörighet i grupp skapas. Detta gör vi genom att undersöka och analysera barns samspel i förskolan. Det har vi genomfört genom en kombination av en kvalitativ- och kvantitativ studie. VÄra frÄgestÀllningar innefattar vilka typer av samspel barn konstruerar i förskolemiljö, hur pedagoger talar om barns samspel och synliggörandet av alla barn, samt vilka faktorer som kan pÄverka barns samspel. I studien lyfter vi olika perspektiv inom samspel, som barnperspektiv, samhörighet, den NÀrmaste utvecklingszonen, Älderns betydelse för samspel, roller och makt, samt svÄrigheter i samspel.

Vi lever idag i ett mÄngkulturellt samhÀlle dÀr mÀnniskor frÄn alla vÀrldens hörn möts. Anledningen till att vi ville göra denna undersökning Àr att vi anser att det finns en diskurs i det svenska samhÀllet om att invandrartjejer Àr strÀngt hÄllna, kontrollerade och förtryckta. Det Àr oftast denna grupp av tjejer som nÀmns och problematiseras i samhÀllet. Vi vill bidra till att ge samhÀllet en annan bild av hur invandrartjejer lever Àn den som ges ut.Syftet med vÄr undersökning har varit att utforska och analysera invandrartjejer i Sverige med speciellt fokus pÄ deras fritid. Vi har velat ta reda pÄ hur de uppfattar sig sjÀlva och det samhÀlle de lever i.

Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ nÄgra förskolepedagogers olika uppfattningar av vad ett specialpedagogiskt stöd innebÀr för barn med hörselnedsÀttning. Studien utgÄr frÄn en kvalitativ metod i vilken Ätta pedagoger har intervjuats angÄende sina uppfattningar. Urvalet har skett genom att alla pedagoger i studien arbetar pÄ förskolor dÀr det finns barn med hörselnedsÀttningar. BÄde pÄ ordinÀra förskolor dÀr det finns barn hörselnedsÀttningar som Àr individintegrerade i en normalhörande barngrupp och pÄ förskolor som Àr specialorganiserade för enbart barn med hörselnedsÀttningar. Resultatet har framkommit genom en kvalitativ analys som Àr inspirerad av fenomenografi och dÀr olika temaomrÄden har synliggjorts.

Enligt Arbetsskyddsstyrelsens föreskrift AFS 1997:8 skall nattarbetande erbjudas att genomgÄ en medicinsk kontroll. Forskningen har visat att nattarbete Àr förenat med en rad effekter pÄ hÀlsa och sÀkerhet. Risken för sömnstörningar ökar med Äldern och blir ofta mÀrkbart sÀrskilt efter 45-50 Ärs Älder. Nattarbetarna Àr en sÀrskilt utsatt grupp. PÄ Arbetsmiljöenheten prövas för nÀrvarande ArbetsförmÄgeindex som utvecklats vid Institutet för Arbetshygien i Helsingfors.

Socionomer Àr en av de yrkesgrupper som stÀndigt möter mÀnniskor som upplevt olika typer av förluster dÀribland personer som förlorat en nÀrstÄende. Genom förÀndringen i DSM-5, dÀr man tagit bort exklusionskriteriumet för sorg efterlyser man nu socionomers syn pÄ fördelarna och nackdelarna. Syftet med denna studie var att undersöka hur en grupp kuratorer ser pÄ vad sorg kan vara i relation till vad egentlig depression kan vara, utifrÄn debatten kring borttagandet av exklusionskriteriumet okomplicerad sorg i DSM-5. En kvalitativ studie genomfördes dÀr fenomenologisk metod anvÀndes vid datainsamlingen. Fem stycken intervjuer utfördes med socionomer som arbetar som kuratorer pÄ olika hÀlsocentraler i Norrbottens lÀns landsting.

Gruppen Àldre kommer att öka i antal och dÄ smÀrta ökar med Älder kommer fler individer att ha ont. Fler Àldre med smÀrta stÀller större krav pÄ hÀlso- och sjukvÄrden. Studiers visar att sjuksköterskors bild och de Àldres upplevelser av smÀrta inte alltid stÀmmer överens samt att det finns brister i smÀrtdokumentation. Syftet med studien var att belysa smÀrtdokumentation hos en grupp Àldre i sÀrskilt boende eller med hemsjukvÄrd. Materialet analyserades med en kvantitativ beskrivande metod och en kvalitativ innehÄllsanalys.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur professionella inom Sveriges kvinnojourer beskriver vad hedersrelaterad utsatthet innebÀr pÄ individ ?och strukturell nivÄ och hur hederskontexten och samhÀllet pÄverkar mÀn och kvinnors förutsÀttningar för integration och delaktighet i det svenska samhÀllet. Individer som lever i hederkontexten lever med en dubbel utsatthet. Detta innebÀr att dessa individer Àr dubbelt förtryckta, dels frÄn kontexten de lever i men Àven samhÀllet har en bidragande roll till utsattheten dÄ vi har kommit fram till att det finns mycket inbÀddad diskriminering i samhÀllet. Integrationen för individer inom hederskontexten pÄverkas ocksÄ av faktorer som kan relateras till individerna inom hederskontexten och samhÀllets bemötande av individerna.

Vi mÄste Àndra samhÀllet vi lever i idag för detta samhÀlle Àr inte hÄllbart. En hÄllbar utveckling Àr dÀrför viktig att strÀva emot. Företag mÄste anpassa sig till en hÄllbar utveckling och de har lagar och krav som deska följa. För att de ska kunna uppnÄ en hÄllbar utveckling mÄste begreppet operationaliseras, tas ner till handlingsbara regler. Det Àr nÀst intill omöjligt att veta vad som ska göras för att uppnÄ en hÄllbar utveckling utan att bryta ner begreppet till delmÄl och lagar.

Under 1990-talet mÀrktes en tydlig förÀndring bland automatkarbinerna. De blev mer och mer anpassningsbara och fler tillbehör blev tillgÀngliga för soldaterna. Samtidigt blev automatkarbiner mer kompakta för att bli mer lÀmpliga för operationer i urbaniserad terrÀng och fordonstjÀnst. Med invasionen av Afghanistan och den dÀrefter följande upprorsbekÀmpningen upplever mÄnga försvarsmakter problem, eftersom striderna sker pÄ antingen vÀldigt korta eller vÀldigt lÄnga avstÄnd. Den ena situationen krÀver ett kompakt vapen för SIB medan den andra situationen krÀver ett vapen med lÄng pipa för att kunna uppnÄ verkan mot en fiende som ofta anfaller frÄn avstÄnd pÄ 500 meter eller mer.

Det ingÄr ett flertal projekt som ligger under arbetet med ?En Nationell Polis?, och vi har för avsikt att redogöra för tvÄ av dem. Det ena Àr framtagandet av en nationell polistaktik vid vardagsverksamhet ? farlig situation och vid insats mot folkmassa och det andra handlar om en nationell samordning av bombskyddsverksamheten. Vi har för avsikt att redogöra för vad tanken bakom ?En Nationell Polis? Àr och vad dessa tvÄ ovan nÀmnda projekt innebÀr.

IntroduktionAvdelningsronden Àr ett vanligt inslag i sjukhusbaserad slutenvÄrd. Vetenskapliga studier saknas dÀr ronden som social eller organisatorisk konstruktion fokuseras. Ett genusperspektiv antas i denna studie för att ge kÀnnedom om maktstrukturer och orÀttvisor samt försöker hitta orsaksförklaringar till varför dessa uppstÄr.SyfteStudiens syfte Àr att undersöka vad som Àr mest angelÀget för den kirurgiska avdelningssjuksköterskan i samband med avdelningsronden och hur hon/han hanterar detta i relation till rondens övriga aktörer.MetodStudien kommer att genomföras med Grounded Theory enligt Charmaz (2010). Urvalet kommer att ske bland sjuksköterskor pÄ olika kirurgiska vÄrdavdelningar vid ett universitetssjukhus i Sverige. Datainsamlingen kommer att ske genom observation följt av intervju.