Andelen unga med intellektuell funktionsneds?ttning som kommer i arbete efter avslutad gymnasieutbildning ?r oproportionerlig l?g. Forskningsl?get visar p? en bild av en marginaliserad grupp i samh?llet som i ?verg?ngen mellan skola och arbetsliv st?lls inf?r en komplex verklighet med flera inblandade akt?rer. Elevernas m?jlighet att under gymnasietiden prova olika typer av arbete n?mns som en av flera framg?ngsfaktorer f?r anst?llning men elevernas r?ster om betydelsen av arbetsplatsf?rlagt l?rande, apl, saknas i stort sett helt inom forskningen. Syftet med studien var att unders?ka hur n?gra elever som avslutat sina studier p? anpassad gymnasieutbildning upplevde och erfor l?rande p? apl och syftet var ocks? att unders?ka deras uppfattning om betydelsen av apl f?r att komma in p? arbetsmarknaden, vilket preciserades i f?ljande fr?gest?llningar: Vilka erfarenheter av och uppfattningar om l?rande p? sin apl-plats har tidigare elever p? anpassat gymnasium? Vilken betydelse anser eleverna att apl har f?r m?jligheten till anst?llning? Studien tog sin teoretiska utg?ngspunkt i sociokulturellt och specialpedagogiskt perspektiv och metoden som anv?ndes var semistrukturerade kvalitativa intervjuer som sedan analyserades tematiskt. Resultatet visade att apl givit studiens deltagare viktiga erfarenheter och yrkesrelaterade f?rdigheter som f?r de flesta lett till syssels?ttning och arbete.

Syftet med studien var att utveckla kunskap om hur gravida kvinnor med rygg/bÀckensmÀrta upplever Basal KroppskÀnnedom. Sex gravida kvinnor med smÀrta frÄn lÀndrygg/bÀckenleder övade BK i grupp, en timme/vecka under 9 veckor. MÀtmetoderna var bÄde kvantitativa: ortopedisk medicinsk ryggundersökning som inkluderade 4 P(Posterior Pelvic Pain Provoking test) och IntervjuSkala för Kroppsjaget (ISK) och kvalitativ: upplevelserapporter. ISK som kvantitativ mÀtmetod visade sig ej vara tillrÀcklig för att belysa upplevelserna. Upplevelserapporterna beskrev en positiv utvecklingsprocess hos samtliga kvinnor, motsvarande de fyra existensnivÄerna som BK bygger pÄ.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur yogautövare upplever att yogan ger effekt pÄ förmÄga till och förstÄelse för lÀrande, samt om detta gÄr att bÀra med sig i arbetslivet. Tidigare forskning har visat att yogan har en frÀmjande effekt pÄ förmÄgan att koncentrera sig pÄ sitt arbete samt att yogan Àven ger en stÀrkande individuell effekt som ger energi till arbetet. Teorier om lÀrandet visar vikten av att skapa en arbetsmiljö som frÀmjar motivation och ger trygghet till individ och grupp. Som metod för undersökning gjordes en förstudie med enkÀter pÄ tvÄ yogastudior i Sverige. DÀrefter gjordes tre kvalitativa intervjuer, samt tre uppföljande intervjuer med samtliga respondenter. Denna metod valdes för att skapa en fördjupad förstÄelse och kunskap över respondenternas upplevelse av fenomenet.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka huruvida en aktiv individ fÄr högre framtida pensionsutbetalningar Àn en individ som lÄter kapitalet vara kvar i Premiesparfonden.VÄr undersökning har en deduktiv ansats, dÄ ekonomiska teorier har utgjort grunden för de berÀkningar som har gjorts. BerÀkningarna bygger pÄ hÄrddata, i form av historiska fondvÀrden, och studien Àr dÀrmed kvantitativ. Tidigare undersökningar och berÀkningar anvÀnds för att styrka uppsatsen, som i och med detta Àr en sekundÀranalys.  Den placeringsstrategi som visade sig ge högst framtida utbetalningar med hÀnsyn tagen till risken var den aktiva placeringen. De portföljer som de aktiva premiepensionstagarna har att vÀlja mellan i vÄr studie, ger alla högre framtida utbetalningar Àn Premiesparfonden. Vidare kan tillÀggas att Premiesparfonden Àr ett av alternativen som har för hög risk i förhÄllande till dess lÄga avkastning.Det skulle vara intressant att om nÄgra Är, dÄ Premiespar-fonden har förÀndrats till generationsfonder, göra om denna studie och dÄ undersöka om detta leder till högre pensionsutbetalningar för de icke-aktiva premiepensionstagarna.Denna studie bidrar med och stÀrker, genom konkreta exempel, det som en del andra författare redan pÄpekat, att de icke- aktiva premiepensionsspararna fÄr lÀgre framtida utbetalningar Àn de som Àr aktiva i sitt sparande..

Syftet med denna uppsats var att utreda hur en individ i Äldern 20-30 som Àr ensamstÄende och utan barn ska lÀgga upp sitt sparande. Vi jÀmförde teorier inom omrÄdet och ekonomiska rÄdgivares förslag pÄ sparande för att se om rÄdgivarna rÄder den valda Äldersgruppen i riktning mot att agera sÄ ekonomiskt som möjligt. Vi gjorde antagandet att individen har 30000 kronor tillgÀngliga för placering.De teorier vi valt att jÀmföra med Àr frÀmst Franco Modiglianis livscykelteori och en teori om investeringsstrategier i olika Äldrar. UtifrÄn dessa teorier och de förvÀntningar vi hade inför studien, formulerade vi ett frÄgeformulÀr. FormulÀret anvÀndes sedan som underlag vid de kvalitativa intervjuerna som genomfördes med ekonomiska rÄdgivare pÄ de tre storbankerna Nordea, SE-banken och Föreningssparbanken.

FörÀndringar i organisationer Àr komplexa processer. Ofta tasutomstÄende konsulter in för att hjÀlpa till att utföra förÀndringar.I detta arbete har konsultföretaget LotscentersŸ hantering av demotstÄnd som uppstÄr vid organisatorisk förÀndring studeratsoch Àven vilka motstÄnd som metoderna reducerar.En teoretisk modell som frÀmst bygger pÄ Kotters ochSchlesingersŸ teorier har anvÀnts. Den empiriska informationenhar hÀmtats frÄn intervjuer med konsulter frÄn LotsŸ och Àvenmed en person frÄn Arla foods, kund till företaget.Enligt resultatet av undersökningen trÀnar LotsŸ ledningen ochvissa utvalda personer i organisationen till att effektivt utföraförÀndringen. De inför ocksÄ mÄlstyrning som system iorganisationen. TrÀningen och mÄlstyrningen har en indirektverkan pÄ motstÄnden.

AffÀrssystem har blivit allt vanligare i organisationer och framhÄlls av systemleverantörer som ett verktyg för att öka organisationers flexibilitet. Forskning tyder dock pÄ att affÀrssystem bÄde kan öka och minska flexibiliteten för organisationer. FÄ empiriska studier har genomförts vad gÀller affÀrssystems pÄverkan pÄ organisationers flexibilitet och forskningen Àr splittrad vad gÀller affÀrssystems pÄverkan pÄ flexibiliteten för organisationer. Syftet med denna uppsats Àr att illustrera och förklara hur ett affÀrssystem pÄverkar flexibilitet i en organisation. För att besvara syftet skapas en analysmodell som syntetiserar tidigare forskning om flexibilitet med en organisatorisk förÀndringsmodell.

En elliptisk kurva bestÄr av nollstÀllena till ett kubisk polynom i tvÄ variabler, sÄdant att det existerar Ätminstone en punkt pÄ kurvan och kurvan Àr icke-singulÀr. Punkterna pÄ en sÄdan kurva bildar en abelsk grupp och olika egenskaper hos dessa grupper beskrivs i den hÀr uppsatsen. Bland annat presenteras Mordell-Weils sats som sÀger att en elliptisk kurva över en talkropp Àr en Àndligt genererad grupp. Nagell-Lutz sats ger nödvÀndiga villkor för att en punkt pÄ en rationell elliptisk kurva ska ha Àndlig ordning. Resultatet att en elliptisk kurva över de komplexa talen Àr isomorf med en torus presenteras ocksÄ.

Den hÀr kvalitativa studiens syfte var att ur ett ledarskapsperspektiv undersöka vad chefer upplevde som signifikanta utmaningar i att leda en arbetsgrupp utifrÄn de fem arbetskaraktÀristika dimensionerna; uppgiftsidentitet, uppgiftsbetydelse, variation i fÀrdigheter, autonomi och feedback. För att uppnÄ studiens syfte valdes att göra djupgÄende, semistrukturerade intervjuer med fyra chefer ifrÄn fyra olika verksamheter med varierande erfarenhet av ledarskap. Intervjuerna genomfördes vid personliga intervjuer med stöd av en intervjumall men ocksÄ med utrymme för lÀmpliga följdfrÄgor för sÄ uttömmande svar som möjligt. Resultatet av studien visade pÄ att utmaningar Äterfanns i att arbetsgruppens autonomi tillsammans med variation i fÀrdigheter begrÀnsades av arbetsbeskrivning. Utmaningar upplevdes ocksÄ kring att fÄ de anstÀllda att förstÄ hela bilden samt i anstÀlldas sÀtt att nyttja eller utnyttja autonomi och hantera feedback i de fall de erbjöds.

Bakgrund: Tobaksrökning Ă€r den största och vanligaste orsaken till sjukdom. Över en miljon svenskar röker. Behandling med rökavvĂ€njning har visat sig vara den mest effektiva metoden för att uppnĂ„ ett rökfritt liv. Syfte: Att undersöka hur personer som deltar i rökavvĂ€njningskurser inom primĂ€rvĂ„rden uppfattar dessa kurser. Ett ytterligare syfte var att undersöka om det finns skillnader i uppnĂ„dd rökfrihet mellan personer som fĂ„r rĂ„dgivning individuellt respektive i grupp.

UtgÄngspunkten för denna studie har varit att skriva om lÀrstilar. Med lÀrstilar menas det sÀtt en individ tar till sig information. Varje individ har sitt eget unika sÀtt att ta in, bearbeta och minnas det han eller hon lÀr sig. Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka hur elevers lÀrstilar tillgodoses i ett klassrum. Vi vill Àven se om pedagogen till eleverna tillÀmpar lÀrstilar i undervisningen. Vi har fokuserat pÄ perceptuella preferenser och miljö preferenser. UtgÄngslÀget har varit en stilenkÀt om lÀrstilar, denna gjorde vi om till en kvalitativ intervju och resultatet vi fick sammanstÀllde vi kvantitativt. Vi har valt att anvÀnda oss av en metod som vi genom hela arbetet kallar trestegsmetoden.

Syftet med föreliggande studie Àr att utifrÄn ett socialpsykologiskt perspektiv erhÄlla djupareförstÄelse och ökad kunskap kring de processer som finns i smÄgrupper, hur konflikterpÄverkar sammanhÄllningen och vad det Àr som gör att en stabil grupp förblir stabil. Studienutgick frÄn ett kvalitativt förhÄllningssÀtt med en hermeneutisk ansats. Med ensemistrukturerad intervjuguide utgjordes urvalet av tvÄ grupper med fem medlemmar irespektive grupp dÀr hÀlften Àr mÀn och hÀlften kvinnor. Resultatet visar att konflikter inomvÀnskapsgrupper inte Àr av ondo och kan vara utvecklande för bÄde gruppen och den enskildeindividen. Den starka sammanhÄllning grupperna har visar pÄ att konflikter inte Àr en storfaktor för gruppens vÀlmÄende.

En individ med funktionsnedsÀttning stÀlls varje dag inför en rad olika svÄrigheter i vÄrt samhÀlle och de Àr stÀndigt i behov av att samhÀllet finns till hjÀlps för dem. Varje individ Àr olika och behöver dÀrför olika hjÀlp för att klara sin vardag.Sedan 1994 finns lagstiftningen Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Denna lag ska se till sÄ att individer med vissa funktionsnedsÀttningar fÄr rÀtt insatser sÄ att de kan ha goda levnadsvillkor. De personer som ansvara för denna lag Àr LSS handlÀggare. Deras arbete Àr mycket betydelsefullt för individerna som Àr i behov av denna lag.

NÀr vi studerar sÄ bedömer vi kontinuerligt vÄr egen inlÀrning via en sÄ kallad inlÀrningsbedömning Judgement of Learning (JOL), vilket ligger till grund för vÄr reglering av till exempel studietid. Denna studie undersökte om de bedömningar vi utför Àven pÄverkar vÄrt minne. TjugoÄtta deltagare delades in i tvÄ grupper som fick lÀra sig 40 ordpar pÄ samma sÀtt, följt av ett minnestest efter ett retentionsintervall pÄ fem minuter. Den enda skillnaden mellan de tvÄ grupperna var att ena gruppen bedömde sin inlÀrning tre gÄnger och den andre endast en gÄng. Resultatet som erhölls visade att det inte var nÄgon signifikant skillnad mellan grupperna, det vill sÀga att den grupp som utförde tre bedömningar inte mindes materialet bÀttre Àn den grupp som enbart utförde en bedömning.

Hindgren, Lisbeth (2008). ICDP, International Child Development Programme Ett verktyg för specialpedagogens proffessionella rollragande? ICDP, International Child Development Programme A tool for the special educational needs teacherŽs professional role? Examensarbete, Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Syfte: Vad styr rolltagandet utifrÄn olika rollteoretiska perspektiv? Syftet med detta arbete Àr att undersöka om, och i sÄ fall hur, det förhÄllningssÀtt som anvÀnds inom ICDP/ vÀgledande samspel pÄverkar specialpedagogens rolltagande utifrÄn det specialpedagogiksa uppdraget i de olika arbetsomrÄdena individ, grupp och organisation.