Uppsatsen tar upp SFI:ns karaktÀr och uppbyggnad, manligt och kvinnligt och motivation. Syfte Àr att mot bakgrund av tidigare forskning och litteratur undersöka om det finns skillnader mellan mÀns och kvinnors motivation att lÀra sig det svenska sprÄket i en SFI-klass. Det Àr viktigt att uppmÀrksamma om sÄdana skillnader finns sÄ att pedagoger i sÄ fall kan arbeta aktivt för att öka motivationen hos den grupp dÀr det brister. DÄ kvinnor och mÀn skiljer sig Ät pÄ mÄnga omrÄden Àr det troligt att Àven ÄtgÀrder för att öka motivationen bör se olika ut, beroende pÄ vilken grupp man vÀnder sig till. Resultaten av denna undersökning Àr dÀrför i högsta grad relevanta för utformningen av en god SFI-undervisning.

Syftet: Syftet var att belysa hur patienter med cancer upplevde livskvalitet i den palliativa vÄrden. Bakgrund: I Sverige dör cirka 20 000 personer av cancer Ärligen. Den palliativa vÄrden inkluderar vÄrd av alla patienter vid livets slut, dÀr syftet Àr att tillgodose patientens fysiska, psykiska och existentiella behov för att upprÀtthÄlla hög livskvalitet. Metod: En allmÀn litteraturstudie ur ett patientperspektiv genomfördes ikombination med en induktiv innehÄllsanalys. Resultat: Studien visade att patienterna upplevde att fysiska och psykiska symtom pÄverkade deras livskvalitet i den palliativa vÄrden.

Syftet med examensarbetet Àr att utifrÄn ett elevperspektiv belysa hur ett individanpassat specialpedagogiskt stöd i matematik pÄ grundskolan kan utformas för speciallÀrarens yrkesprofession genom att studera elevers uppfattning om lÀrande, specialpedagogiskt stöd samt elevers förvÀntningar pÄ speciallÀrarens kompetens och arbetssÀtt i Àmnet matematik pÄ grundskolan. Den sociokulturella utvecklingsteorin har fungerat som teoretisk förankring. Studien utgörs av en kvantitativ enkÀtundersökning utförd bland samtliga elever i Ärskurs nio i en kommun för att belysa problemomrÄdet samt en kvalitativ intervjustudie. I de kvalitativa intervjuerna deltog endast elever med erfarenhet av specialpedagogiskt stöd i matematik under sin grundskoletid. Resultaten av min undersökning pekar pÄ att elever generellt har uppfattningen att lÀrande sker i interaktion med andra, i enlighet med den sociokulturella utvecklingsteorin, och anser att specialpedagogiskt stöd kan ske pÄ individ-, grupp- och organisationsnivÄ, med tonvikt pÄ gruppnivÄn i form av sÀrskilda undervisningsgrupper. Elevuppfattningarna av hur specialpedagogiskt stöd skall organiseras överensstÀmmer med bilden hur specialpedagogiskt stöd i huvudsak organiseras i svensk grundskola enligt tidigare forskning trots styrdokuments intentioner om inkluderat stöd för elever i behov av sÀrskilt stöd. En majoritet av eleverna, 86 %, anser att det finns ett behov av speciallÀrare i grundskolan, 23 % uppger att de sjÀlva berörts av specialpedagogiskt stöd i matematik i grundskolan.

Studiens övergripande syfte Àr att utvÀrdera en gymnasieskolas demokratiarbete genom att undersöka elevernas upplevelser av och syn pÄ verksamheten. Som utgÄngspunkt för analysen nyttjas tre stycken olika demokratiperspektiv som Àven ligger till grund för en bedömning av skolan verksamhet. För det första inflytande utifrÄn verksamhetens innehÄll och form. För det andra inflytande utifrÄn ett individ- och samhÀllscentrerat perspektiv. Slutligen inflytande ur ett nytto- och rÀttighetsperspektiv.

Författare: Kroon, Helena (2011). Titel: I ingenmansland. En studie av specialpedagogens yrkesroll och samarbete i gymnasie- samt gymnasiesĂ€rskolan. Handledare: Kristian Lutz. Detta examensarbete syftar till att undersöka specialpedagogens yrkesroll i gymnasie- samt gymnasiesĂ€rskolan, sĂ„vĂ€l ur specialpedagogens eget perspektiv som ur andra aktörer verksamma i skolans perspektiv. Även samarbetet mellan specialpedagogen och tio enskilda aktörer belyses. Till den empiriska grunden har tio informanter frĂ„n tre olika skolor; varav tvĂ„ gymnasieskolor samt en gymnasiesĂ€rskoleverksamhet, bidragit. Det empiriska materialet baseras pĂ„ enskilda intervjuer, vilka analyserats utifrĂ„n en hermeneutisk tolkningsprocess.

The purpose of the study was to examine how TalkingMatsÂź canbe used to support communication in a group of people with aphasia. Fourpeople with aphasia and their group leader participated. Comparison wasmade between group discussion with and without Talking Mats. Theparticipants used one Talking Mat each. The group discussions werevideotaped and analysed.

Denna kvalitativa intervjustudie genomfördes i samarbete med Scania Acadeamy. Studiens syfte Àr att utifrÄn ett Organizational Behavioral Management (OBM) perspektiv kartlÀgga hur individer i ledarskapsroller arbetar med beteende och motivation för egen rÀkning, med sina medarbetare samt gruppen som helhet. Denna kartlÀggning Àr aktuell dÄ organisationen har introducerat en ny organisationsstruktur som kallas 5+1 modellen. Den har inneburit flera förÀndringar i hur man arbetar som ledare, exempelvis Àr ledaren mer nÀrvarande och coachande Àn tidigare.OBM belyser beteendets roll i organisationen och studien definierar beteende utifrÄn ABC-modellen. Modellen visar att ett beteende triggas igÄng av en aktiverare och förstÀrks eller försvagas beroende pÄ vilken konsekvens beteendet fÄr.

Personlig assistans Àr en insats inom Lagen om Stöd och Service (LSS) och en del av det samhÀllssystem som syftar till att tillgodose vÄra mÀnskliga rÀttigheter. De mÀnskliga rÀttigheterna speglar olika mÀnskliga behov och inskrÀnkningar av dessa leder till att behoven inte kan tillgodoses. För att en individ ska utvecklas, nÄ sin fulla potential och uppleva vÀlbefinnande Àr det avgörande att individens behov tillgodoses. Insatsen personlig assistans Àr en del av samhÀllets initiativ för att överbrygga de funktionshinder en individ kan uppleva med grund i de handikappolitiska vÀrdena om bland annat delaktighet och sjÀlvbestÀmmande. I detta examensarbete fokuseras pÄ dem som fÄr personlig assistans genom LuleÄ kommuns försorg, och Àr en kvantitativ inventering av tillfredsstÀllelsen av de grundlÀggande behoven autonomi, kompetens och samhörighet, samt upplevelser av delaktighet och vÀlbefinnande.

Individens roll har gÄtt frÄn att vara en del av ett kollektiv till att vara primÀr i den svenska skolan. Samtidigt har tidigare forskning visat pÄ hur olika konkurrerande utbildningskonceptioner, som marknadisering, instrumentalisering, kommunikativa osv, format lÀroplanerna. I detta stÀlls individ mot kollektiv, effektivitet mot kommunikation och frÄgor om demokratiska vÀrden samt etik och moral blir högst aktuella. Syftet med detta arbete Àr att se hur lÀroplanen eller mer specifikt vÀrdegrunden frÄn Är 2011 förhÄller sig till dessa konceptioner. Genom kritisk diskursanalys av vÀrdegrunden i lÀroplanen frÄn 2011 i förhÄllande lÀroplanen frÄn 1994 samt till fysikÀmnets kursplan (1994/2011) diskuteras dessa konceptioner utifrÄn möjliga konsekvenser för lÀrares sociala praktik.

Jag hade frÀmst en förhoppning med detta arbete och det var att försöka öka medvetenheten hos en grupp flickor i tonÄren kring risker med Internet. Dessa flickor, 15 till antalet, var mellan 13 och 14 Är. Med risker menar jag allt sÄdant som kan skada en mÀnniska psykiskt, fysiskt eller emotionellt. Vi arbetade med olika uppgifter sÄsom gruppdiskussioner och olika vÀrderingsövningar. Till min glÀdje fann jag att de flesta i försöksgruppen var rÀtt upplysta i detta Àmne och framförallt intresserade.

Syftet med studien var att undersöka ifall det fanns en signifikant skillnad i sjÀlvkÀnsla mellan akademiker som har jobb och akademiker som Àr arbetslösa. Det finns teorier som menar pÄ att sjÀlvkÀnsla inte pÄverkas av arbetslöshet (ex Shamir 1986) och det finns teorier som menar att sjÀlvkÀnsla visst kan pÄverkas av arbetslöshet (ex Goldsmith, Veum & Darity, 1997)En enkÀtstudie genomfördes pÄ en grupp (N=20) akademiker med jobb och en grupp (N=22) arbetslösa akademiker. Resultatet blev ej signifikant, p=.086. Det fanns alltsÄ ingen skillnad i sjÀlvkÀnsla mellan arbetslösa akademiker och de med arbete. MedelvÀrdena för de bÄda grupperna skiljde sig dock lite Ät.

Syftet med studien Àr att bidra till ökad förstÄelse för hur barn i Äldern ett till tre Är delar sina upplevelser med andra barn och förskollÀrare under pedagogiskt planerade aktiviteter i förskolan. Vi har genomfört en mikroetnografisk studie inspirerade av Merleau-Pontys (1945/1997) livsvÀrldsfenomenologiska perspektiv som teoretisk utgÄngspunkt, dÀr vi genomfört videoobservationer och fÀltanteckningar. FÀltanteckningarna har förts i anslutning till videoobservationerna. VÄr studie utfördes pÄ tvÄ olika förskolor under en pedagogiskt planerad aktivitet. Studiens resultat belyser hur barn i egenskap som subjekt verkar i förhÄllande till sin omvÀrld.

Syftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ hur en lokal detaljist kan bygga upp och stÀrka sitt varumÀrke i dagens konkurrens.Vi har anvÀnt oss utav kvalitativ metod och deduktiv ansats. PrimÀrdata samlats in genom tvÄ intervjuer med Àgarna till tvÄ lokala butiker och tvÄ fokusgrupper bestÄende av sju personer i vardera, en grupp bestÄende av kvinnor och en grupp bestÄende av mÀn. FortsÀttningsvis har detta resultatunderlag hjÀlpt oss att komma fram till vÄra slutsatser.Vi har under arbetets gÄng kunnat urskilja relationers betydelse för lokala detaljister. Vi har Àven fÄtt förstÄelse för vikten av lokalisering och marknadsföringsstrategier. I uppsatsens sista del kommer vi att presentera en utvÀrdering och egna rekommendationer för de bÄda detaljisterna.

För att möta de nya förutsÀttningarna i ett marknadsklimat med allt högre förÀndringstempo, innebÀr samarbete en möjlighet för företag att snabbt fÄ tillgÄng till nödvÀndig kompetens. Undersökningens syfte var att studera hur företags inlÀrning i internationella joint venture kan se ut, samt faktorer som pÄverkar inlÀrningsprocessen. En fallstudie genomfördes med hjÀlp av intervjuer pÄ Telefonaktiebolaget LM Ericsson. Det var Ericssons internationella forskningssamarbete i joint venture företaget Symbian som undersöktes. Genom technology sharing, interaktion mellan joint venture företaget och moderbolaget, rotation av personal och strategisk information försökte Ericsson att föra över kunskap frÄn Symbian till sin egen organisation.

Uppsatsen handlar om ett undervisningsförsök dÀr en klass i Ärskurs sex har blivit indelad i tvÄ grupper. Vi bedriver under tre lektioner, i varje grupp, tvÄ olika typer av undervisning, dÀr grupp 1 fÄr undervisning genom att lyssna, lÀsa, skriva och rita och grupp 2 fÄr undervisning genom att sjunga, göra rörelser, dramatisera och arbeta med lera. Undervisningen följs sedan upp med tvÄ kunskapstest med tvÄ veckors mellanrum för att mÀta barnens kunskaper i bÄda grupperna. VÄrt syfte med uppsatsen Àr att diskutera olika arbetsmetoder i skolan. FrÄgestÀllningarna vi kommer att svara pÄ Àr vilka erfarenheter som gynnar barnens skapande och fantasi, om barnens lÀrande pÄverkas av sÄng, hur barnens lÀrande pÄverkas av att fÄ arbeta med kropp och hÀnder och hur barnens minne pÄverkas av lekfullt lÀrande.